Debatt: Svenska FDI-lagen sätter käppar i hjulen för aktiemarknaden

EU:s nya lagstiftningspaket (noteringsakten), som trädde i kraft i december 2024, syftar till att öka aktiemarknadens tillgänglighet och särskilt reducera regelbördan för små och medelstora företag.

Om EU:s noteringsakt ska få önskad effekt måste lagstiftaren däremot se över den svenska lagen om granskning av utländska direktinvesteringar – som sedan ett år tillbaka försvårat kapitalanskaffningar för noterade bolag.

Det är framför allt kapitalintensiva sektorer som drabbats hårt när den svenska lagen om granskning av utländska direktinvesteringar (FDI-lagen) trädde i kraft i december 2023.

Förbiser dynamiken på aktiemarknaden

Definitionen av en skyddsvärd verksamhet är bred och en stor mängd noterade bolag inom bland annat hälsovårdssektorn och fastighetsbranschen omfattas.

Tanken med FDI-lagen var förstås inte att öka näringslivets exponering mot marknads- och kreditrisker eller förhala kapitalresningsprocesser, utan att skydda Sveriges nationella säkerhetsintressen. Grundtanken är god, men det är uppenbart att lagstiftaren har förbisett de praktiska effekterna av FDI-lagen och dynamiken på den svenska aktiemarknaden.

Först och främst blir det tydligt i den handläggningstid om 25 arbetsdagar som råder för en investeringsanmälan hos Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP); handläggningen kan dessutom dra ut på tiden och riskerar att uppgå till hela sex månader innan investeringen slutligen godkänns, villkoras eller helt förbjuds.

Handläggningstiden tar inte heller hänsyn till om de befintliga eller presumtiva investerare är exempelvis amerikanska pensionsförvaltare eller svenska privatpersoner. Vidare tillåts inte förhandsbesked eller undantag för redan beprövade och godkända ägarförhållanden.

Inga investeringar har förbjudits

Efter drygt ett år med FDI-lagen är det hög tid för lagstiftaren att reflektera över effekterna på den svenska aktiemarknaden.

Under lagens första år har totalt 1 206 investeringsanmälningar lämnats in till ISP, varav cirka 83 procent har lämnats helt utan åtgärd – ännu har inga investeringar förbjudits.

Föga förvånande har granskningssystemet resulterat i tidsmässig oförutsägbarhet och kraftigt ökad komplexitet, med negativa effekter för investerarklimatet.

Transaktioner på aktiemarknaden är tidskritiska och noterade bolags kapitalbehov kräver en effektiv och förutsägbar process – som den svenska aktiemarknaden historiskt har präglats och gynnats av. FDI-lagens införande har omkullkastat dessa gynnsamma förutsättningar och dessutom exponerat investerare mot marknads- och kreditrisker i väntan på besked från ISP. Denna kombination är olycklig för att bibehålla den svenska aktiemarknadens attraktionskraft och står inte i proportion till syftet med lagen.

Revidera lagen

Konsekvenserna för den svenska aktiemarknaden kunde identifieras redan innan FDI-lagen trädde i kraft.

Trots ett flerårigt lagstiftningsarbete utvärderades varken komplikationerna för aktiemarknaden i allmänhet eller noterade bolag i synnerhet.

I det marknadsklimat som råder finns ett stort antal bolag som har ett betydande rörelsekapitalbehov och är därför helt beroende av de finansieringsformer som aktiemarknaden har att erbjuda. Just detta är även ett skäl till att privata bolag söker sig till en noterad miljö.

En granulär översyn av FDI-lagen behöver därför genomföras av lagstiftaren om EU:s nya noteringsakt ska få eftersträvad effekt.

Med hänsyn till transparens, marknadseffektivitet och investeringsvilja skulle följande revideringar av FDI-lagen vara gynnsamma för aktiemarknaden – utan att försämra FDI-lagens skyddsintresse.

Inför följande:

• förhandsbesked till investerare i noterade bolag,
• en tydlig definition av begreppet ”investerare” inom ramen för FDI-lagen och
• tydliga formkrav för upplysningsskyldigheten vid förvärv i noterade bolag.

Ge undantag för:

• redan beprövade och godkända ägarförhållanden som är oförändrade,
• påskyndade handläggningsprocesser för investeringar i noterade bolag och
• leveransmekaniken av aktier i samband med aktiemarknadstransaktioner.

Stefan Balazs, Advokat/Partner och Monica Ericson, Associate, specialiserade inom aktiemarknadsrätt på advokatbyrån Baker McKenzie