Bostadspriserna fortsätter uppåt – ”tror varken på krasch eller tvärstopp”

Bostadspriserna fortsätter visa stryka, trots kriget i Ukraina och allt fler signaler om annalkande räntehöjningar. Priserna på både bostadsrätter och villor ökade med +1% under mars. Prisutvecklingen på årsbasis ligger nu på +7% för bostadsrätter och +10% för villor. Det visar den senaste sammanställningen från Svensk Mäklarstatistik.

“Höga el- och bensinpriser, minskad köpkraft på grund av inflation och som svar på det stigande räntor har ännu inte fått effekt på prisutvecklingen. En majoritet av Mäklarsamfundets medlemmar tror på oförändrade priser under det andra kvartalet, och en fjärdedel tror att villapriserna kan fortsätta stiga. Att utbudet på framför allt villor, men även större bostadsrätter är så lågt är en starkt bidragande orsak till det”, säger Björn Wellhagen, VD för Mäklarsamfundet.

Villapriserna stiger i samtliga områden

Bostadsrättspriserna var oförändrade i centrala Stockholm medan de ökade i övriga redovisade områden. I Stor-Stockholm, Stor-Malmö och i centrala Malmö var ökningen +2% medan den var +1% i övriga områden.

Villapriserna ökade samtidigt i samtliga redovisade områden. Priserna i Stor-Malmö ökade med +2%, medan ökningen i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg låg på +1%.

“Bostadsmarknaden präglas fortsatt av ett lågt utbud och när jag pratar med våra mäklare runt om i landet märker man inte av några större förändringar i hur köpare och säljare agerar, men att prisökningarna i samhället och försämrade ekonomiska utsikter för hushållen på sikt inte skulle ha någon effekt på bostadspriserna har jag svårt att se. Till sist kommer verkligheten i kapp även bostadsmarknaden. Men jag tror varken på någon krasch eller ett tvärare stopp, med största sannolikhet blir det en utplaning”, säger Fredrik Kullman, VD för Bjurfors Sverige, angående siffrorna.

Också på Erik Olssons Fastighetsförmedling pekar man på att bostadsmarknaden inte verkar ha påverkats nämnvärt av de rådande omständigheterna.

“Bostadsmarknaden visar imponerande styrka med tanke på att inflationen stiger och räntorna går upp och Ryssland fortsätter sitt råa krig i Ukraina. När det gäller marknadspsykologin verkar vi ha vant oss så att oron över kriget är mindre”, skriver fastighetsförmedlaren.

Räntekänsligheten har ökat

Dock pekar Erik Olsson på att effekterna av sanktioner och produktionsstörningar ger en bred och hög inflation som höjer bolåneräntorna.

“Den höga inflationen tvingar riksbankerna, inklusive den svenska, att agera genom att höja räntorna. Kruxet är att det slår mot hela ekonomin om man skall sänka efterfrågan tillräckligt för att matcha det bristande utbudet. Egentligen är det energi, vete, konstgödsel, olika metaller, containertransporeter, halvledare och andra komponenter till industrin som världens riksbanker skulle behöva få fram. Tyvärr är det lättare att höja räntan”, skriver de.

De menar att många år med extremt låga räntor har ökat räntekänsligheten så att även mindre räntehöjningar får stor effekt nu, inte minst för hushåll med stora bostadslån.

“Många varnar för att räntehöjningarna knäcker den ekonomiska tillväxten så vi får recession. Kombinationen av högre räntor och en ekonomi i recession är naturligtvis inte bra för bostadsmarknaden. Utöver den räntekänslighet som stora bostadslån medför ökar effekten av räntehöjningar om många hushåll vill spendera en mindre del av sin konsumtion på boendet nu när effekterna av pandemin klingar av”, skriver de.