Krönika Konjunktur
Bostadsbyggandet är dött – finns risk för samhällsproblem när det ljusnar
Inflationen är skyhög och räntor har chockhöjts men ändå påvisar delar av ekonomin fortsatt motståndskraft. Inte minst arbetsmarknaden är förvånansvärd stark och läget blir därmed svårbedömt.
Industrin har gynnats av att Kina har öppnat upp, lagerhållningen av gas är betydligt bättre än befarat i höstas samt att både USA och euroområdet har stått emot åtstramningarna bättre än förväntat. Samtidigt är det tydligt att världshandeln nu faller tillbaka om än från en hög nivå. Det dämpar orderingång och investeringar som nu faller. Skillnaderna mellan olika sektorer och även inom vissa sektorer är emellertid stora.
Starka rapporterna blickar bakåt
De i vissa fall mycket starka företagsrapporter som har presenteras ska ses i ljuset av att de är historia och bygger på gynnsammare förutsättningar än vad som ligger framför oss. Anekdotisk information säger att problemen med insatsvaror är mer eller mindre över och att många företag snarare arbetar med att jobba bort lager som de hamstrat under krisen. Kostnadsökningar skickas fortfarande vidare, men inte mer än vad som krävs. Industrin lär vara försiktig med att säga upp arbetskraft då de vet att risken är att de halkar efter när det vänder om de inte har folk på plats.
Ändå ser vi att sysselsättningen nu faller om än från en hög nivå. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin, vilket brukar vara en bra konjunkturindikator, ligger nu under nivån för tillväxt i USA, Euroområdet samt i Sverige, medan den ligger över i Kina.
Samtidigt går tjänstesektorn överraskande bra och inköpschefsindex för den sektorn visar på det omvända, det vill säga att USA, Euroområdet samt Kina ligger över nivån för tillväxt. För svensk del har indexet studsat upp och närmar sig nivån för tillväxt. Sysselsättningen inom tjänstesektorn i Sverige är överraskande stark och stiger från en redan hög nivå. I första hand är det inom mer avancerade tjänster och hos företag som till stor del är Stockholmsbaserade som anställningarna ökar. Sysselsättningen inom enklare service har sämre förutsättningar framöver då hushållen är under hård press.
Bostadsbyggandet dog i höstas
Inom bygg är skillnaderna mellan olika segment mycket stora. Bostadsbyggandet dog redan i september förra året och nu byggs i stort bara det som påbörjats klart. Produktionen går ifrån 64 000 toppåret 2021 till runt 20 000 om ens det. Risken är att uppsägningarna inom detta segment blir så stora att det på lite sikt blir ett samhällsproblem att få igång verksamheten när läget ljusnar.
Inom andra delar av byggsektorn går det fortfarande bra och till och med mycket bra för vissa. De företag som bygger inom flera segment är bättre rustade då svaga delar kan skalas ner och resurserna kan kanaliseras där de behövs.
Även offentlig sektor lider av högre kostnader och ränta samt av risk för att intäkterna minskar när sysselsättningen dämpas. I stort alla regioner och kommuner jag talar med indikerar att de måste välja vilka av de projekt de tidigare planerade som ska sättas igång. Ett högre pris på pengar gör att allt inte längre är möjligt eller ens önskvärt.
Ett förlorat år
Företag som riktar sig till hushållen är under störst press. Framförallt gäller det företag som säljer dyrare kapitalvaror där konsumtionen varit hög de senaste åren, men också segment som är beroende av bostadsmarknaden. Färre nya byggprojekt och därmed minskar behovet av såväl köksmaskiner som möbler. Även konsumtionen inom detaljhandeln faller påtagligt och flera års konsumtionsökning har raderats ut.
Nivån är nu tillbaka där vi var före pandemin. Detaljhandeln missgynnas mer än många andra branscher då den svaga kronan ökar importkostnaderna samtidigt som hushållen håller allt hårdare i slantarna. Till det ska betydligt högre hyreskostnader läggas. Fler företag lär sättas under press och risken är stor att också uppsägningarna ökar då skruvarna fortsätter att dras åt för hushållen. Även om inflationen har toppat är den besvärande hög stora delar av året samtidigt som bostadsräntorna fortsätter upp. Då även hushållens bundna bostadslån är korta i ett internationellt perspektiv får en mycket stor andel av svenska hushåll sina räntekostnader kraftigt uppjusterade under året.
Den avmattning som nu sker har drabbat många abrupt, men dessvärre lär den inte gå över lika snabbt. Innevarande år är ett förlorat konjunktur-år och risken är stor att återhämtningen nästa år går mycket långsamt. Det är många runt om i världen som måste anpassa sig till att priset på pengar framöver är betydligt högre än vad vi vant oss vid under lång tid.
Annika Winsth är chefekonom på Nordea.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor