En miljard av vindkraftens pengar hamnar i Luxemburg

Vi har tidigare visat att vindkraftsanläggningar i Sverige gör stora förluster. Även om kinesiska statens svartlistade CGN China förlorar mer än tre miljarder gör de Luxemburg-ägda vindkraftverken ännu större förluster på totalt 3,9 miljarder kronor.

Nu har Affärsvärlden också kunnat visa i en ny granskning hur enskilda vindkraftsbolag som Långmarken Vind tömmer det svenska bolaget på pengar via höga räntor och enligt experter är upplägget ett medvetet sätt att undvika beskattning. Pengarna stannar dock inte i Luxemburg utan flyttas sedan vidare i en finansiell kedja som är svår att följa.

Men hur omfattande är skatteplaneringen? Vi beräknar att en miljard av Luxemburgbolagens förluster i själva verket utgörs av kreativa skatteupplägg där de svenska bolagen töms på pengar.

Vindsnurror = Räntesnurror

Fenomenet kallas för räntesnurra och innebär enkelt uttryckt att ett bolag töms på pengar till sitt ägarbolag utomlands. Ägarbolaget lånar ut pengar och tar i gengäld ut en ränta. Detta är i sig inget konstigt. Men om räntan till moderbolaget är väsentligt högre än den ränta företaget vanligtvis betalar till bank rör det sig rimligen om kreativ skatteplanering.

Vi har gått igenom årsredovisningarna 2017–2022 för de 19 vindkraftsanläggningar som ägs via Luxemburg. Genom att jämföra den genomsnittliga bankräntan med räntan till moderbolaget i Luxemburg går det att se huruvida företagen tillämpar en räntesnurra eller ej. Listan över de 19 företagen finns att tillgå här.

Tre gånger högre än bankräntan

I genomsnitt har vindkraftsanläggningarna betalat räntor på 1,4% på sina banklån, vilket gav upphov till en räntekostnad på 567 miljoner kronor till banken. Med tanke på att resultat efter finansiella poster för dessa bolag i snitt var minus 62% under dessa år är räntan till banken förvånansvärt låg.

Räntesatsen till moderbolagen i Luxemburg var i genomsnitt tre gånger större (4,6%). Om räntan hade varit lika stor till moderbolaget som för banken hade räntekostnaderna till moderbolagen i Luxemburg varit 507 miljoner. Totalt är ränteskotnaderna till Luxemburg istället 1,534 miljarder. Skillnaden uppgår till 1,027 miljarder kronor. Detta kan sägas vara “extra” ränta som man tar ut för att tömma bolagen på pengar och undkomma skatt i Sverige.

Av den totala förlusten på 3,9 miljarder för de 19 vindkraftsanläggningarna under perioden 2017-2022 utgörs alltså en miljard av en räntesnurra där pengar flyttas ut ur Sverige och till Luxemburg. Självfallet är det rimligt att ett bolag betalar ränta till ett utländskt koncernbolag och att vissa påslag kan göras för olika kostnader. Principen för koncerninternprissättning över nationsgränser är dock armlängds avstånd, vilket innebär att räntan borde vara i närheten av vad som hade erhållits från banken.

När räntan till moderbolaget i genomsnitt är tre gånger högre än bankräntan rör det sig knappast om armlängds avstånd och upplägget torde förtjäna fördjupad granskning. De räntekostnader vi ser i resultaträkningen utgörs endast av de räntor som enligt god redovisningssed inte kan adderas till anläggningarnas värde som anläggningstillgång. Vi kan därför anta att det i själva verket rör sig om ännu större belopp.

Man kan förstås också fråga sig varför ägarbolaget i Luxemburg behöver dessa pengar, inte minst när verksamheten i Sverige gör så stora förluster. Pengarna hamnar dock inte i Luxemburg för att finansiera ett huvudkontor eller liknande, syftet är snarare att undvika skatt:

”De här bolagen är konstruerade för att inte betala skatt i Sverige. Det är en smart lösning från deras perspektiv och förmodligen helt lagligt”, säger Joachim Landström, disputerad i redovisning vid Uppsala universitet till Affärsvärlden.

Ett exempel: Zinkgruvan AB

Vindkraftsanläggningen Zinkgruvan kan tjäna som illustrativt exempel. Under åren 2019–2022 har moderbolaget i Luxemburg konsekvent tagit ut höga räntor från anläggningen i Sverige.

Det svenska företaget har en skuld på 38 miljoner euro till moderbolaget och har dessutom 17,2 miljoner euro i övriga lån från banker och kreditinstitut. Företaget betalar 311 000 euro i ränta till banken år 2022, medan räntekostnaderna till moderbolaget i Luxemburg uppgår till 2,17 miljoner euro. Därmed vet vi att räntan till banken ligger på 1,7%, medan räntesatsen till ägarbolaget i Luxemburg är 5,7%.

Med andra ord är räntan till moderbolaget tre gånger högre än den ränta som betalas till banken. Skillnaden mellan dessa räntor innebär att ägaren i Luxemburg ”snurrade hem” 1,5 miljoner euro bara under 2022.

Om moderbolaget tagit samma marknadsmässiga ränta som banken skulle vinsten under åren 2019–2021 ha uppgått till totalt 1,7 miljoner euro, men genom de kraftigt höjda räntorna till Luxemburg förvandlades denna vinst på ett smart sätt till en förlust på 3,7 miljoner euro. De medel som undanhållits beskattning uppgår i detta fall till 5,4 miljoner euro. Tillsammans med extraräntan till moderbolaget på 1,5 miljoner  år 2022 har ägaren i Luxemburg därmed plockat ut 6,9 miljoner euro under en fyraårsperiod.

Enligt våra beräkningar har mer än 1 miljard kronor skickats till Luxemburg med detta upplägg. Då 22% av vindkraften i Sverige ägs via Luxemburg och totalt 78% ägs från utlandet bör de totala beloppen som plockas ut från svenska vindkraftsanläggningar vara väsentligt större. Är svenska politiker medvetna om detta?

8 av de 19 Luxemburg-ägda vindkraftsanläggningarna ligger inom 300 meter från naturreservat. Ofta framhävs hållbarhet som en viktig del i vindkraftsutbyggnaden. Skatteplanering och geografisk placering tyder snarare på att ägarens ekonomiska prioriteringar överordnas svensk natur.

Läs också:

Så tjänar Luxemburgbolagen pengar på vindkraften – trots förlusterna

Vindkraftens Klimathjältar – i Luxemburg

Pitepalt, prestige, praktfiasko: tio nyckeltal för Markbygden Ett

Vilket land förlorar mest på svensk vindkraft – Kina eller Luxemburg?

Afv avslöjar: kinesiska vindkraftsparken kan bli miljardsmäll för skattebetalarna