Får de en ljusnande framtid?

Skolresultaten skiljer sig mellan svenskfödda barn och barn med invandrarbakgrund. Vad ska hända med Sverige om många unga inte får nog med kunskaper för att stå på egna ben?
Foto: Gorm Kallestad / TT

”Varannan sexåring på grundskolorna i Järvaområdet i Stockholm pratar svenska för dåligt”, larmade nyligen en grundskolechef för kommunala skolor i Rinkeby, Kista och Tensta i Stockholm (SVT 23/11).

Detta hade kunnat vara begripligt om barnen nyss landat i Sverige, men tyvärr talar även många som är födda här inte tillräcklig svenska.

En granskning från Sveriges radio visade att 40% av de barn som läser svenska som andraspråk är födda här (26/5 -18), och enligt en granskning från i år hade bara hälften av lärarna som undervisar i SVA behörighet. En tredjedel av eleverna underkändes (31/5).

Orsaken till att många barn inte lär sig språket kan tyvärr vara att inte ens lärarna kan det. När Norrköpings kommun besökte en förskola för ett par år sedan upptäckte man att INGEN i personalen i småbarnsgruppen talade svenska (NT 25/5 -18). Snacka om att vi misslyckas med att ge dessa barn en chans. Snacka om att vi går miste om kompetens. Snacka om att det kostar i bidrag och stöd framöver.

Vårt land har påverkats av den stora invandringen. Idag är en femtedel av befolkningen utrikes födda och antalet har stigit från en till två miljoner de senaste två decennierna. Detta innebär självklart att det också blir fler barn som har utrikes bakgrund. Mellan 2002 och 2019 ökade andelen 5-19-åringar som hade invandrarbakgrund från 24 till 38 procent. Andelen utrikesfödda ökade från 7 till 14%.

Med tanke på att regeringen fortsätter att ha en generös migrationslinje finns skäl att tro att det blir en än större utmaning framöver. Det är en fråga som måste hanteras. I Pisamätningen är skillnaden i läsförståelse störst i OECD mellan svenska och utlandsfödda elever, och mönstret är samma i både matematik och naturvetenskap. Detta trots att drygt 11% undantas från att skriva testen eftersom de inte kan språket tillräckligt bra.

Redan 2014 skrev Forskning & Framsteg om stora skillnader i skolprestation. Var fjärde av pojkar födda i Afrika som bott i Sverige i mer än tio år klarade inte gymnasiebehörighet. ”På lång sikt är detta ett utomordentligt allvarligt samhällsproblem”, kommenterade Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik (30/7 -14). Sverige är ett invandrarland, men medan det fram till mitten av 70-talet främst kom arbetskraftsinvandrare är det nu flest flyktingar som kommer. Barnen är i snitt något äldre och fler kommer från länder med en lägre utvecklingsnivå och har modersmål som gör det svårare att lära sig svenska. En ESO-rapport konstaterade att elever födda i Afrika och ensamkommande löpte en signifikant högre risk att inte klara skolan.

På dessa utmaningar kommer att det kan komma att saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare 2033. Redan idag ser det illa ut; i skolan var 71% år 2018, och motsvarande siffra för förskolan var bara 40%. Tyvärr tycks makthavarna inte alltid inse hur viktigt detta är. Larmen har kommit, men problemen verkar ha tonats ner.

För några år sen varnade till exempel mammor för att klassföreståndarna i Tjärnaängsskolan i Borlänge talade svag svenska. ”Mina barn ska inte behöva lära lärarna svenska, utan de ska lära mina barn svenska”, röt en kvinna. Men skolchefen menade att ”det är så samhället ser ut och det är så vi vill ha det, ett rikt kulturellt samhälle”. Den ansvarige politikern var nöjd över att ha rekryterat personer med utländsk bakgrund.

2015 varnade föräldrar i Vårby gård för att förskolepersonalen pratade dålig svenska. ”Om inte min son lär sig att prata bra svenska så är min största oro att han i framtiden inte kommer att plugga vidare eller att han kommer få svårt att söka jobb” (Mitti 9/11 -15). Men en kvinna som drev förskolor var inte lika orolig. ”Det speglar bara vårt samhälle. De här människorna ska också ha chans att få arbete”.

Med en sådan attityd kommer hjälpen att utebli. Regeringens lösning verkar vara att attackera friskolor som orsaken till segregationen, sprida ut elever genom att ta bort möjligheten att köa eller att strössla miljarder över kommuner. Men man borde även höja kvaliteten i samtliga skolor – även de kommunala ­– samt öka disciplinen och kraven i skolan så att fler pressas att prestera. Genom att prioritera annorlunda kan resurser läggas på skolan.

”Åååh den ljusnande framtid är vår”, brukar det skrålas på studenten. Låt fler få sjunga med en övertygelse om att det stämmer. Låt hoppet vara deras vän.