”För tidigt räkna ut Stockholm”

Det som står i vägen för stadens återkomst på sikt är inte pandemin utan politiken som bygger murar runt staden, skriver Andreas Hatzigeorgiou, VD Stockholms Handelskammare, i en replik på Afv:s reportage ”Flykten från Stockholm”.
”För tidigt räkna ut Stockholm” - Andreas_Hatzigeorgiou-900
Andreas Hatzigeorgiou. Foto: Pressfoto

Många vill nu hävda att staden är knäckt, knockad och nere för räkning. Jag vill hävda motsatsen: staden har framtiden för sig. Det våras för staden!

Staden är just nu inne i en mörk period. I ett reportage i Affärsvärlden nyligen (”Flykten från Stockholm”) beskrevs hur unga familjer lockas att lämna huvudstaden för att få livspusslet att gå ihop. Färsk SCB-statistik visar att det nu råder rekordutflyttning från Stockholm. Så pandemin har knäckt staden, eller?

Innan man räknar ut staden och sätter punkt för urbaniseringen är det viktigt att komma ihåg att mänskligheten drabbats av farsoter och pandemier förr – och att städer nästan alltid drabbats värst. Trots ett enormt mänskligt lidande, särskilt i tider utan vaccin eller modernt medicinskt kunnande, har urbaniseringens kraft alltid segrat över trycket att bosätta sig mera glest.

Flydde London under pesten

Jag inser att det kan vara svårt att mitt i en brinnande pandemi när vi får rapporter om en tredje våg se hur staden någonsin ska kunna resa sig och återfå sin forna glans.

Men samma känsla av hopplöshet beskrev författaren Daniel Defoe, mest känd för sin roman om Robinson Kruse, när han från sin lägenhet i 1600-talets London såg hur familj, grannar och vänner flydde staden från den pestpandemi som kom att ta en fjärdedel av stadsinvånarnas liv inom loppet av några månader. Trots att London bara ett år senare drabbades av en fruktansvärd brand som i princip lämnade hela staden i aska kom människor snart att flytta tillbaka. Man lyckades återuppbygga – och återuppfinna – sin älskade stad på ett sätt som skapade en enorm tillväxt och ett mycket högre välstånd.

Spanska sjukan, den dödligaste pandemin i modern tid, slog hårt mot en stor andel av världens stadsinvånare, inte minst i New York. Men inte hindrade detta New York från att under första halvan av 1900-talet växa med miljontals invånare och etablera sig som världens finansiella och kommersiella centrum.

Pandemin kommer inte knäcka staden denna gång heller, och det är goda nyheter för hela Sverige. Staden frigör synergier som leder till att fler företag och jobb kan skapas än om man smetar ut människor i en större geografi. Det är ingen slump att uppemot häften av alla nya jobb i privat sektor de senaste åren har genererats i huvudstadsregionen.

 

Politiskt misslyckande bakom utflyttning

Stadens återkomst är med andra ord en förutsättning för en stark och hållbar omstart efter krisen. Men för att lyckas med det behöver analysen kring den rekordutflyttning som nu råder stämma. Till skillnad från det rådande narrativet, att flykten från staden handlar om att vi lärt oss umgås via skärmar eller en ny grön våg, så handlar det snarare om ett politiskt misslyckande som under alltför lång tid stängt ute människor från staden.

Trenden med nettoutflyttning från Stockholm uppstod redan innan pandemin. Sedan dess har brist på nytänkande och avsaknad av modiga reformer inom bostads-, arbetsmarknads- och infrastrukturpolitiken förvärrat situationen. Elbrist, ökad segregation och stigande otrygghet hjälper inte heller.

Ett talande exempel är amorteringskraven och kreditrestriktionerna som införts de senaste åren. Innan dessa infördes hade varannan ung person mellan 25 och 29 år med sysselsättning möjlighet att ta lån för att köpa en genomsnittlig etta i Stockholm. Nu har endast var femte ung person den möjligheten, enligt beräkningar av före detta vice riksbankschef professor Lars EO Svensson.

Det som står i vägen för stadens återkomst på sikt är främst inte pandemin utan politiken som bygger murar runt staden. Att personer i familjebildande ålder väljer att flytta ut från staden hade varit mindre problematiskt om fler fick möjlighet att flytta in.

Precis som 1600-talets Londonbor måste vi se till att resa oss ur askan, återuppbygga och återuppfinna staden efter vår tids stora pandemi. Historien bjuder på gott om goda exempel på hur politiker efter pandemier och kriser agerat framgångsrikt för av att locka tillbaka invånare till staden. Man erbjöd skattebefrielser, billig mark och gjorde allt för att locka till sig kompetens och talang utifrån, ibland erbjöd man till och med medborgarskap.

Restriktionerna som fortsatt håller strypgrepp om staden kommer att dras tillbaka i takt med att vaccinet rullas ut. Vi kan däremot inte utgå från att politiken kommer att bli mer reforminriktad. För det krävs mod och ett partnerskap som öppnar upp staden för fler, gör den mer attraktiv, hållbar, trygg och välfungerande.

Andreas Hatzigeorgiou är VD för Stockholms Handelskammare.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor

Annons från AMF
Annons från Envar Holding AB