Håll ögonen på den amerikanska 10-åringen

Bolån, börser, skulder och valutor. Nog finns det goda skäl att följa de långa amerikanska räntorna extra noga ett tag framöver.
President Joe Bidens enorma stimulanspaket förväntas få inflationen att stiga.
President Joe Bidens enorma stimulanspaket förväntas få inflationen att stiga. Foto: Evan Wood/TT

James Carville, chefsstrateg för Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj under början på 90-talet, är i finanskretsar mer känd för ett av sina uttalanden och mindre för sina gärningar.  Han påstås ha sagt att om reinkarnation existerar så skulle han vilja återfödas som obligationsmarknaden i sitt nästa liv; ”då kan man skrämma varenda människa”.  Han syftade i första hand på den amerikanska obligationsmarknaden.  USA – på den tiden den globala marknadens enda jätte – lade kursen för den ekonomiska utvecklingen i resten av världen och den amerikanska obligationsmarknaden, mer exakt räntorna, visade riktningen för resten av världens räntor.  Kina utmanar idag USA som världens största ekonomi men på finansmarknaderna är USA fortfarande ohotad etta, såväl för börser som för räntor.

Sedan en tid har de amerikanska räntorna börjat röra sig uppåt. Och rörelsen har accelererat sedan årsskiftet.  En amerikansk 10-årig statsobligation handlade runt 0,5 % förra sommaren. I skrivande stund ligger den på 1,65 %. Lejonparten av rörelsen har tillkommit efter årsskiftet och i takt med att räntorna stigit har fokus på den amerikanska räntemarknaden intensifierats.

Den amerikanska ränteuppgången och vaccineringsprocessen är idag de två dominerande temana på de globala marknaderna.  Carville var inte ute och cyklade; den amerikanska obligationsmarknaden påverkar, direkt eller indirekt, hela världens ekonomi och äger därför fortfarande förmågan att skrämma oss.

Anledningen till att räntorna stiger har redan behandlats här av undertecknad och mina krönikörskollegor vid ett flertal tidigare tillfällen.  I korthet beror ränteuppgången på en förväntat högre post-pandemisk ekonomisk aktivitet i den amerikanska ekonomin som, i kombination med president Bidens enorma stimulanspaket, förväntas få inflationen att stiga.  Återhämtningen i den amerikanska ekonomin förväntas vara mer kraftfull, och inträffa tidigare, än i exempelvis Europa.  I förlängningen innebär det rimligtvis också att styrräntan höjs tidigare i USA.  Och obligationsmarknaden brukar inte vänta på centralbanken – de agerar tidigare och trycker upp de längre räntorna.

Långa lån blir dyrare

När jag började handla obligationer i mitten av 80-talet var det första man gjorde varje morgon att kolla vad som hade hänt med de amerikanska räntorna kvällen innan. Om de amerikanska räntorna hade gått upp – och det inte fanns någon specifik domestik nyhet som påverkade – så ställde vi upp räntorna i Sverige också.  Samma sak gällde i Tyskland.  Och i England, och så vidare.  Utomamerikanska räntor rörde sig kanske inte lika mycket men fick riktningen, upp eller ner, från USA.  Samma sak gäller idag.  Trots att inflationen är under målet och trots att Riksbanken snarare ligger närmare än räntesänkning än en räntehöjning har svenska 10-årsräntor gått upp nästan en halv procent sedan Lucia.  Det har också påverkat svenska bolåneräntor.  De långa lånen har blivit dyrare.

Även aktiemarknaden har stort fokus på räntorna.  Och då speciellt de längre räntorna.  När de långa räntorna går upp så stiger diskonteringsräntan i aktievärderingsformeln.  Väldigt förenklat innebär det att ett företag, allt annat lika, måste kunna påvisa högre framtida vinster för att motivera en given aktiekurs vid en högre diskonteringsränta.  Och det är ju inte alltid hugget i sten.  Alltså, ju högre räntorna stiger ju mer utmanande är det för börserna.  De senaste veckorna har också börserna mer eller mindre handlat på den amerikanska ränteutvecklingen.  En nyligen genomförd undersökning bland världens större kapitalförvaltare pekar också på att om de amerikanska långräntorna stiger mot 2 % – och dit är det inte långt – så skulle börsen få problem. Och den amerikanska börsen, precis som räntan, är vägledande för resten av världens börser – även den svenska.

Ger styrka åt dollarn

Högre amerikanska räntor, beroende på en förväntat starkare ekonomi, ger också styrka åt den amerikanska dollarn (USD). En starkare dollar i sin tur påverkar en mängd länder som i olika utsträckningar har ”peggat” sin valuta mot dollarn. Detta gäller för flertalet utvecklingsländer i Mellanöstern, Sydamerika och Karibien.  Men även Kina har i praktiken ett band – dock ej officiellt – mot dollarn inom vilket yuanen fluktuerar.  Deras respektive valutor förstärks eller försvagas alltså i takt med den amerikanska dollarn.  Ibland önskvärt – ibland inte.  Inte heller får man glömma länder- i många fall utvecklingsländer – eller företag, som lånat pengar genom att ge ut USD-baserade obligationslån.  Skälen till det kan vara flera men när både dollarn blir starkare och räntorna högre får man en dubbel käftsmäll och skulden blir allt tyngre att bära.  Det är det många som har och det är också det som sker nu.

Det är viktigt att komma ihåg att skälen till att de amerikanska räntorna går upp är i grunden goda.  De speglar en förväntad kraftfull ekonomisk återhämtning i spåren av pandemin.  Problemet ligger snarare i att resten av världen inte ligger i samma fas, och inte heller kan räkna med samma kraft i återhämtningen, som den amerikanska ekonomin.  Det räddar oss dock inte från spill-over effekter av den amerikanska ränteuppgången som därmed får en bitterljuv bismak.  Bolån, börser, skulder eller valutor; nog finns det goda skäl att följa de långa amerikanska räntorna extra noga ett tag framöver. Det gör i varje fall jag och alla mina kollegor i handlarrummet där jag sitter.

Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.