Inflation: Orosmoln eller blå dunster?

I både USA, Sverige och på andra håll ser vi nu inflationssiffror som är de högsta på mycket länge. Är det ”transitoriskt” som centralbankerna tror (trodde?) eller början på en era med varaktigt högre inflation?

INFLATIONSSKEPTIKERNA

Inflationsskeptikerna pekar på att vi sedan minst 40 år lever i värld präglad av trender som håller nere inflationen. (Med Afv:s eventuellt avvikande syn kursiverat inom parentes.)

• Digitalisering och automatisering. Kanske en ännu starkare kraft framöver med tanke på AI och robotisering?
• Specialisering. (Fortsatt stark kraft mellan företag men trendskifte mellan vissa länder.)
• Pristransparens och enklare transaktioner håller nere priser på varor och tjänster.
• Stort utbud av konkurrenskraftig arbetskraft från Asien och snart Afrika. (Trendskifte i Ostasien men fortsatt stark kraft i Sydasien och Afrika, där miljarder människor bor.)

INFLATIONSOROARNA

De som oroar sig och varnar för hög inflation pekar å sin sida på följande:

• Demografisk kräftgång i Västvärlden och stort trendskifte i Kina gör att arbetskraftsutbudet bromsas både globalt och lokalt. (Afv ser det som oklart om denna effekt långsiktigt är så stor som oroarna säger när det finns hundratals miljoner av tänkbar arbetskraft i Sydasien etc.)
• Extrem penningpolitik blåser upp tillgångspriser vilket skapar ”förmögenhetseffekt” som eldar på efterfrågan på varor och tjänster samtidigt som många har råd att pensionera sig tidigt eller jobba mindre.
• Extrem finanspolitik skapar budgetunderskott och eldar på ekonomin på ett sätt som ofta leder till inflation.
• Generell kompetensbrist som förutom demografi beror på dålig matchning mellan utbildning och behov. (Starkt växande faktor i Västvärlden, inte minst i flumskolans Sverige.)
• Handelskrig innebär att globaliseringen går baklänges. Det kan bli starkt inflationsdrivande, särskilt om det sker snabbt.
• Grön omställning innebär delvis att man stryper utbud på annars välfungerande marknader och eldar på efterfrågan där det ofta redan är brist.
• Pandemieffekter av olika slag. Vilda kast i efterfrågan har stökat till leveranskedjorna. Plus att många kompetenta i åldern 55+ valde tidig pension. (Tillfälliga effekter men de kan så klart bli katalysator för inflationsspiral.)

NEGATIVA PROFFSTYCKARE

Det syns inte i börskurserna och mycket lite på räntemarknaden men det snackas väldigt mycket om högre inflation. Inflationsoron är stor bland ”proffstyckarna”. Så här kan det låta:

”Jag tror att Fed är på väg mot en större policy-blunder. Och när de inser att väntat för länge med att strama åt så kommer de tvingas höja räntan kraftigt och försöka kyla av ekonomin och arbetsmarknaden. Det är troligt att vi får 3,5% ränta och dessutom puttar in ekonomin i en lågkonjunktur”, säger Jeffrey Lacker, tidigare chef för Federal Reserves filial i Richmond, Va.

”Jag tror att Fed förlorar trovärdighet. Jag har sagt att det är väldigt viktigt att återskapa trovärdighet runt inflationen. Det har massiva politiska och sociala implikationer. Jag hoppas att Fed kommer hinna ikapp händelserna på marken”, säger den legendariske ränteinvesteraren Mohamed El-Erian.

OPTIMISM (?) PÅ MARKNADEN

De som inte tror på hög inflation lutar sig starkt mot att finansmarknaderna, allt snack till trots, inte signalerar någon större oro för problematisk inflation. Financial Times Richard Armstrong lyfter fram fyra möjliga förklaringar till att marknaden och ”proffstyckarna” säger olika.

1. Marknaden har fel.
2. Proffstyckarna har fel.
3. Marknaden är ingen bra indikator på grund av QE och andra flöden som stör ut signalerna.
4. Marknaden ska tolkas annorlunda. Relativt högre 5-årsräntor och relativt lägre 10-årsräntor kan ju tolkas som en kommande skarp men kortvarig räntehöjning vilket skulle rimma med att inflation tvingar fram en kraftfull reaktion från centralbankirerna. Eller så kan höga börskurser tolkas som en TINA-effekt där investerare väljer börsen inte av glädje utan av brist på alternativ.

GARDERA FÖR HÖGRE RÄNTA

Afv har ingen stark åsikt om var inflationen landar på kort eller medellång sikt. Generellt kan man säga att de största och viktigaste komponenterna i världsekonomins ”motor” motverkar inflation. Alltså teknisk utveckling, specialisering och stor latent arbetskraft. I andra vågskålen finns ett stort antal små och stora gruskorn i maskinen och flaskhalsar som gör att nettoeffekten ändå kan bli en hög och stigande inflation. Den stora svarta svanen vore en utbredd cynism kring penningvärdet. Det är dödskyssen för en fiatvaluta. Det kommer hända, men det kan dröja 100 år likväl som 100 veckor.

Här och nu anser vi att räntan är på tok för låg oavsett vart inflationen tar vägen. Som investerare och företagare måste man ta höjd för högre ränta på lång sikt och för säkerhets skull bör man även gardera sig mot högre inflation och ränta även på lite kortare sikt. Inflationen vet vi inget om men oron är här för att stanna.