John Skogman: Var inte rädd – råden för framgång på bostadsmarknaden

Jag såg inte himlen på fem år, köpte ett boende precis innan marknaden rasade 2008 och skrev på ett kontrakt dagen innan Fukushima. Trots det har jag gjort en fin bostadskarriär. Här bjuder jag på 20 år av lärdomar som garanterat gör dig framgångsrik på bostadsmarknaden, skriver John Skogman i en krönika.
John Skogman: Var inte rädd – råden för framgång på bostadsmarknaden - bostad skogman
"Innergårdshusen är ofta mindre, fysiskt fulare och byggda med mindre finess än gathusen. Ofta saknas hiss, och utsikten är direkt in i grannarnas fönster", skriver John Skogman. Foto: Robin Bäckman / TT

Efter några rätt tröga år på bostadsmarknaden verkar det som om den har fått lite liv i sig igen. Varje dag läser man hur “experter”, utan någon större egen erfarenhet, kan tala om för oss andra hur vi ska göra den bästa affären.

Visst, de kanske kan bidra med en del klischéartade råd som får oss alla att nicka igenkännande när vi läser dem.

Men som en enkel man från Umeå, som klättrat från ett studentrum i Uppsala till en etta i ett sjuttiotalshus i Vasastans utkanter till ”Borgmästarvillan” i Bromma, känner jag att jag kan ge dig något mer.

Jag kan ge dig råden som är baserade på att verkligen ha fajtats på bostadsmarknaden. Inte minst för att jag aldrig riktigt lyckats med en bra affär själv, utan snarare via hårt kämpande under 20 år tagit mig ett steg framåt i taget. Ibland något bakåt med.

Jag har köpt större boende precis innan marknaden rasade som följd av finanskrisen 2008, jag skrev kontrakt för en ny bostad dagen innan Fukushima och jag har med tummen, kanske inte mitt i handen men inte långt ifrån, renoverat en etta till en klassisk stockholmsk så kallad minitvåa med material från Bygg-Olle.

Detta till trots tycker jag mig ha gjort en fin bostadskarriär. Så här bjuder jag på 20 år av lärdomar. Gör som jag, fast lite bättre, så kommer du garanterat bli framgångsrik. Här kommer allt du behöver veta på fem minuter.

Var inte rädd

En av de största anledningarna till att folk inte vågar ta steget och köpa bostad är en blandning av rädsla och osäkerhet.

Ni känner säkert den där kompisen som alltid säger “jag har för höga krav”, “den kändes inte rätt” eller “jag har så mycket annat i mitt liv just nu” – när alla vet att det egentligen bara handlar om en rädsla för att göra en av livets största affärer. En skräck för att det ska bli en dålig deal.

Men här är grejen: det är lika jobbigt för alla, och du kommer aldrig att få allt. Det kommer inte att bli mindre läskigt för att du väntar och förhalar allting. Snarare är risken större att du till sist är så stressad över din egen oförmåga att komma till avslut att du bara tar något. Något som är både dyrare och sämre än det du tittade på först.

Dessutom går marknaden upp över tid så varje vecka du förlorar på att inte göra slag i saken är bortkastade pengar.

När du väl köpt har du alla möjligheter att förädla ditt innehav. Men om du fortsätter bo i hyresrätt eller, gud förbjude, andrahandskontrakt, så kan du inte ens måla över den gräsliga tapeten.

Köp högt upp i huset

Det finns ingen som ångrat att de köpte en lägenhet högt upp i huset. Däremot har jag personligen upplevt smärtan av att bo på bottenvåningen.

Känslan av att vara i ett akvarium likt Waynes World, där hela livet spelas upp för alla att se.

Vad är vitsen med att ha fönster om man måste ha gardinerna nere hela tiden, alternativt stå och vinka till grannarna på innergården varje gång de grillar?

Jag såg inte himlen på fem år, men levde med ljudet av den smällande porten. Smällandet som ackompanjerades av ljudet från alla som kom hem med sina matkassar eller barnvagnar som skumpades upp och ner för trappen. En ständig påminnelse om att du valt att bo i den billigaste lägenheten.

Likväl behövde jag bidra som alla andra till reparationen av hissen jag aldrig använde. Tro mig, av de pengar jag tjänade på att bo ”en halvtrappa upp” var inte ett öre värt det.

Var inte rädd för budgivning

En av mina käpphästar är: var inte rädd för budgivning.

Det betyder att andra vill ha samma objekt som du, och i slutändan att du har något andra inte kan få.

Ett klassiskt misstag är att titta på objekt som ingen budat på och tänka att “oj, här har jag hittat ett fynd som ingen annan upptäckt”. Saken är den att det har du inte.

Huset är billigt för att det är kasst. Och det kommer att slå tillbaka på dig den dag du ska sälja. Då finns ingen som är intresserad, förutom den där skambudaren du själv var för några år sedan. “Buy quality, and you only cry once.”

Köp lägenhet i gamla hus (utom 20-talshus)

Har ett bostadshus stått sen slutet på 1800-talet är chansen stor att det fortfarande står kvar när du är klar med din bostadskarriär.

Men det folk tenderar att glömma är att 20-talets byggboom inte var lika kvalitetsinriktad som byggnader från tidigare decennier. Du känner igen 20-talshusen på att fönstren är uppdelade i sex rutor och väggarna så tunna att du kan höra varenda snarkning från grannen.

Det är nästan olagligt hur mycket du hör som ingen levande varelse borde få vara med om. Ja, även detta är dessvärre självupplevt.

Och när en barnfamilj flyttade in ovanför mig? Ja, då rann den sista livsglädjen ur min kropp.

Men som sagt, har du lyssnat på det tidigare rådet att bo högst upp slipper du det här.

Undvik innergårdshus

Innergårdshusen är ofta mindre, fysiskt fulare och byggda med mindre finess än gathusen. Ofta saknas hiss, och utsikten är direkt in i grannarnas fönster. Och vet du vad som följer med?

Adressen. Den där extra bokstaven som gör att du alltid måste förtydliga “33 E” när du ringer och beställer hemleverans eller när kompisarna försöker hitta till dig.

Är du redo för den loser-känslan? Förmodligen inte, så betala lite mer och ha hedern i behåll.

Flytta till hus när andra barnet kommer

Så, när andra barnet kommer – det är då du följer lämmeltåget ut ur innerstan till förorten.

Jag har sagt tidigare att det är närmast barnmisshandel att bo i en lägenhet med flera småbarn, och jag står nog åtminstone delvis för det. Tyvärr också självupplevt då jag inte flyttade förrän tredje barnet kom.

Första barnet? Då kan du vara den där lattemamman som glider runt på trottoarerna eller pappan som njuter vårsolen i lekparken med andra hipsters.

Men när nummer två kommer försvinner din frihet ändå i småbarnslivets rutiner. Då är det bara att inse att du kliver in i Volvo, villa, vovve-samvaron.

Det finns en tid för klotgrill på innergården, och en annan för keramikgrill på altanen.

John Skogman, daytrader som tidigare jobbat på Remium, Kaupthing och gjort en FN-sväng i Kosovo. Idag är han mest känd för att han driver Börspodden.

Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor