Maximera vinsten, det räcker så

Det blir enklare att prata om ”etiska företag” när etiken man syftar på är plikten gentemot ägarna att maximera vinsten.
Ekonomen Milton Friedman ansåg att samhällsnyttan maximeras när företagens vinst maximeras.

Jag hajar till när jag läser rubriken ”Amazon plöjer ner miljoner i svensk våtmark” i Dagens Industri. Jag läser vidare och ser att Amazon ska bidra med 35 miljoner kronor till ett projekt i Katrineholm och skälet verkar vara att undvika översvämningar i Amazons egen serverhall. Fair enough, tänker jag. Det är inte så mycket ett CSR-projekt som det är ett slags försäkring för att kunna fortsätta bedriva verksamhet på platsen.

Är det till och med en muta? Nej, det skulle såklart varken Jeff Bezos eller Katrineholms kommun ägna sig åt. Vad är det för antydningar jag kommer med egentligen? Men det klart, någon som ger dig 35 miljoner… det är ändå svårt att vara helt neutral i framtiden kanske?

Hur mycket är 35 miljoner kronor för Katrineholm? Ganska mycket. Hur mycket är 35 miljoner kronor för Amazon? Nästan ingenting. När jag skriver detta är Amazons börsvärde lite drygt femton tusen miljarder kronor. Det är massor av pengar. Det är, för att ha något att jämföra med, ungefär tretusen gånger värdet på Clas Ohlsson. Så när Amazon skänker 35 miljoner kronor så är det som om Clas Ohlson skänker 11 667 kronor. Om man sätter summan i relation till värdet på företaget, alltså.

Check till lokala schackklubben

Amazon kan påverka infrastruktur i en kommun för sin peng. Tolvtusen kronor (om vi generöst rundar av 11 667 uppåt) gör sig bättre som siffror på en sån där jättestor check, som chefen för den lokala Clas Ohlson-butiken delar ut till ungdomar i den lokala schackklubben, framför lokaltidningens fotograf.

Svenska staten, liksom små och medelstora kommuner, som Västerås, Luleå, Eskilstuna och nu Katrineholm älskar techjättar som Amazon och Facebook. Det är lätt att förstå. Det låter som att man tar framtiden till staden. Men i själva verket kan det visa sig att man tar framtiden från staden. Lars Wilderäng skriver på sin blogg Cornucopia om hur Facebook till exempel skapade 44 jobb i sin serverhall i Luleå – samtidigt som jätteföretaget får ett statligt nettostöd på 160 miljoner (3,6 miljoner per anställd) genom slopad energiskatt. Och apropå energi, gör serverhallar att elnätskapaciteten i kommunen försvinner och det blir svårt, eller omöjligt, att etablera andra större företag där. (Låter det överdrivet? Facebooks hallar bara i Luleå använder ensamma cirka en procent av all el i Sverige.)

Svenska politiker har pratat lyriskt om serverhallar som ”en ny basindustri” (Annie Lööf när hon var näringsminister) och kastat subventioner över dem.

Jag tänker så här. Istället för att subventionera ett jobb med 3,6 miljoner kronor, kan man väl använda samma summa för att anställa fem personer med dryga 40 000 kronor i månadslön. Plötsligt har vi fem högavlönade tjänstemän för varje hunsad serverhallsvaktmästare.

Om vi tänker att anläggningen i Katrineholm ger 30 nya arbetsplatser med samma subventioner. Då kan vi alltså för samma pengar femdubbla det – pang, 150 nya jobb! Och det bästa av allt: De jobben kan vara av sådan art, att de nästan inte förbrukar någon el alls.

150 högavlönade tjänstemän

Vad ska då 150 stycken högavlönade tjänstemän i Katrineholm fylla sina dagar med? Säg att vi låter trettio av dessa vara ingenjörer som är bra på att leda undan dagvatten. Då kan de lösa den saken även utan mutor, förlåt bidrag, från Amazon. När det är klart kan de till exempel rita ett tjusigt vattenland med rutschkanor och grejer, alldeles intill den lilla sjön Näsnaren, strax nordväst om staden. Det är som man säger, bara fantasin som sätter gränser.

Jag tror att det bästa som kan ske, är att företag fokuserar på att göra det de ska. Det vill säga maximera vinsten för ägarna genom att göra det de är bra på. Inte muta små kommuner, inte ägna sig åt olika CSR-initiativ utan bara följa aktiebolagslagen, i vilken det konstateras att ett aktiebolag finns till för att maximera vinsten för ägarna.

Men är det inte bra att företag engagerar sig i lokalsamhället och bidrar till världen i stort, på olika vis? Nej jag tror inte det. Om inte hela deras idé är att göra det. Och Amazon är förvisso inte ett företag vars hela idé är att göra världen bättre. Om de har massor av pengar över, skulle de kunna satsa dom på sina medarbetare istället. Alla som kissar i flaskor och bajsar i påsar för att dom inte hinner gå på toaletten. Jag beklagar de mustiga bilderna i exemplen men det är som det är.

Milton Friedman hade rätt

I en essä från 1970 med den krassa titeln The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits argumenterar ekonomen Milton Friedman för att företag tar sitt ansvar genom att producera efterfrågade varor och tjänster och tillhandahålla arbetstillfällen. Samhällsnyttan maximeras när företagens vinst maximeras.

Jag tror att han har rätt. Det blir i alla fall enklare att prata om ”etiska företag” när etiken man syftar på är plikten gentemot ägarna att maximera vinsten. Det blir även enklare att ställa krav på företag om de inte ägnar sig åt välgörenhet i någon form. Vi kan kräva av dem att behandla folk schysst och betala sina lokala skatter.

Vi kan ta H&M som ett annat ganska tydligt exempel. De pratar om ”schysst mode” på sin hemsida. Det är en oxymoron, alltså ett begrepp som är sammansatt av två motsatser. Precis som miljöbil eller nyttigt godis.

Mode är inte schysst men är det svårt att göra det schysst? Nej, det är superenkelt. Om du köper ett plagg på H&M idag som kostar 100 kronor, så går en krona till den som syr plagget. H&M skulle kunna höja utpriset med tre kronor och låta alla dessa komma sömmerskan till godo. Hennes lön per plagg skulle gå från en krona till fyra kronor, en ökning med 300%.

Naturligtvis lyfter H&M fram olika faktorer som att de inte äger några fabriker och så vidare. Men H&M är i en position där de kan lösa det om de verkligen skulle vilja. Det är inte omöjligt att distribuera pengar. Och om man inte löser det? Sluta prata om ”schysst mode” och håll er till plikten mot aktieägarna – maximera vinsten.

Låter det för krasst? Vulgärt, nästan? Tja, då finns det två grupper som kan påverka företagen. Dels politiker, via lagar och annat. Och dels alla vi konsumenter. För det är ju ingen som tvingar dig att beställa saker på just Amazon eller att köpa en t-shirt för femtio kronor, eller göra något annat, där det är helt uppenbart att den som gör produkten eller utför tjänsten (hej matbudet!) inte får betalt.

Usch, det blev ett trist sätt att avrunda texten. Vi går tillbaks till början igen istället. Har du hört att Katrineholm fått 35 miljoner av Amazon? Häftigt!

Fredric Thunholm är kommunikationsstrateg på mediebyrån Wavemaker och har bloggen ”Tänk på döden”.