Nudge-vurmare måste ner från sina höga hästar – får nöja sig med tjocka ponnys

Det har skrivits en del om ”nudgeteori” de senaste åren. Beteendeekonomer och beteendevetare, grupper som anser sig veta det mesta bättre än dig och mig, vill göra oss sundare genom små knuffar och petningar. Och det låter ju bra – vi vill alla göra bättre val här i livet. Det finns också mängder av så kallade experter som oroar sig för att felaktig information sprider sig via internet. Professor van der Linden vid Cambridge vill till exempel vaccinera dig mot ”misinformation”. Och det låter ju också bra. 

Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson, han med det roliga håret, förlitade sig på sin ”nudge-enhet” – där dylika experter är anställda – för att hantera coronaviruset under 2020. Och detta faktiskt på ett sätt som ledde till att en av enhetens medgrundare, Simon Ruda, sedermera kom att anklaga enheten för att ha ägnat sig åt skräckpropaganda. Vem kunde tänka sig det?

PenningpolitikKrönika

Det magiska penningträdet

PIKANT AV SUNSTEIN

Vad är då en dylik knuff (”nudge”)? Med begreppet åsyftas ett ingrepp som bibehåller valfrihet men som knuffar människor i en viss riktning. Detta enligt Cass Sunstein, som för övrigt är djupt insyltad just i BoJos nudge-enhet. Cass Sunstein är faktiskt en av de absoluta världsstjärnorna inom området – tillika den mest citerade amerikanska rättsforskaren med bred marginal. Hans utsagor kan dock användas som ett bevis för att inte ens experterna verkar vara särskilt immuna mot diverse felslut: 

• Folk är alldeles för rädda för viruset skrev Sunstein den 28:e februari 2020, och menade då att ”kognitiva felslut” gjorde att ”många människor är mycket räddare än dom har någon rätt att vara”. Översatt till svenska: ”era hjärnor är trasiga, till skillnad från min”. 
• Bara en månad senare, den 26:e mars 2020 skrev samma berömda profil att medan det ”vanligtvis var farligt att vara överdrivet försiktig” gällde detta faktiskt inte det nya viruset. Trots att han bara en månad tidigare hade insinuerat att hans nya position då var ett tecken på en defekt hjärna, stod inte detta någonstans att läsa i hans nya skinande alster. 
• Han följde upp med ännu en artikel den 31:e mars. I denna artikel, fylld till brädden med ordsallad (”metainformation”, ”metakognitiv myopi”, ”primär information”), förklarade han sittandes på sin höga häst att lögner om viruset – och förstås Trumps falsarier – lätt kunde fastna hos befolkningen. Och att det därför var bättre att inte ”cirkulera dem” till att börja med. Vilket han själv uppenbart gjort sig skyldig till någon månad tidigare. 

Det hela blir än mer pikant av att denne Sunstein för 15 år sedan föreslog att regeringar skulle kunna infiltrera grupper som ägnade sig åt konspirationsteorier, i syfte att underminera dem. Det låter ju bra. Men hur ska vi då tolka att samme person uppenbarligen spred ”misinformation” eller konspirationsteorier, antingen i februari eller i mars 2020? 

Får bli en överviktig Shetlandsponnny

Att en sådan illuster profil faller pladask borde mana till mer eftertanke. Och det blir väl inte bättre av att han faller pladask från sin höga häst samtidigt som han uppvisar noll självinsikt. Kanske är det rentav ett tecken på att vi inte borde sätta honom eller andra liknande experter på så höga hästar som man så ofta gör.

SamhällsdebattKrönika

Martin Enlund: Öka din avkastning – genom att strunta i åsiktskorridoren

Om nu någon mot förmodan fortfarande vill sätta herr Sunstein på en häst föreslår jag en överviktig Shetlandsponny, snarare än ett arabiskt fullblod eller en Shirehäst.

Erkännas bör är att jag var fascinerad av beteendeekonomi under ett par av mina universitetsår. Fast jag är å andra sidan en person som kan bli fascinerad av nästan allt – utom fotboll, vad det verkar. Jag uppskattade vid denna tid också psykologen Daniel Kahnemans forskning. Han blev sedermera litet av en kändis genom boken Thinking Fast and Slow. Kahneman och Amos Tversky gavs Riksbankens låtsasnobelpris 2002. Men 15 år senare erkände han vissa knasiga slutsatser. Han hade satt ”för mycket tilltro till studier utan större kraft”. En uppvisning av betydligt mer självinsikt än nudgeexperten Sunstein, vilket gör att han kan få sitta kvar på en något större häst i mina ögon. Men bara något. 

Behäftade med enorma problem

Icke desto mer måste man tyvärr konstatera att flertalet psykologiska studier – en del som ligger bakom nudgeteorier – visat sig vara behäftade med enorma problem. Trots att det är vedertagna resultat som är välkända sedan länge, går hälften av dem inte att återupprepa(!). Rätt så allvarligt, och en drivkraft bakom förståelsekrisen. 

Beteendeekonomernas idé om förlustaversion, det vill säga att människor upplever större negativa effekter av att förlora pengar än de upplever positiva effekter av att få lika mycket pengar, är faktiskt inte någon särskilt spännande insikt. Fenomenet följer från det ergodiska problemet, vilket Ole Peters tydligt visat. 

Knuffarnas teorier vilar alltså på ett gungfly, samtidigt som de inte själva verkar särskilt immuna mot felslut. Förvisso ligger problemet inte bara hos dem, kanske bör de främst ses som politiker och planeringsbyråkraters nickedockor? Matt Hancock, Storbritanniens tidigare hälsominister, sökte 2020 trots allt att ”skrämma byxorna av alla med den nya varianten”. Och chefen för landets statsförvaltning, Simon Case, menade i ett annat utbyte att ”skräck/skuld-faktorn” var ”vital”. Vilka knuffarnas projekt är idag törs jag knappt tänka på. 

Vem vaccinerar professorn?

Och den där professor van der Linden vid Cambridge som ville vaccinera dig mot ”misinformation”, vem vaccinerar egentligen honom? Eller har han måhända uppnått ”naturlig immunitet”? Det kanske han har, åtminstone i betydelsen att han tycker likadant som alla andra. 

Platon frågade sig redan för 2 400 år sedan i Republiken vem som ska övervaka väktarna för att säkerställa att de utför sina plikter på rätt sätt. Det frågar jag mig också. Om vi nu ändå måste ha dylika översittare anställda, borde vi kanske istället sätta dem barbacka på små tjocka ponnys? Då skulle vi inte få så många av dem, de kvarvarande skulle se ganska lustiga ut, och då skulle de inte skymma den livsgivande solen för oss andra. 

Martin Enlund, oberoende analytiker, Under Orion AB. Tidigare valutachefsstrateg på Nordea och före detta makroekonom på Handelsbanken.