Salongsbjörnar mot Bellmanska björnar

Veckans plus: Salongsbjörnarna har lite fel om bostadssektorn

Finns det någon som inte har anledning att fundera över svenska bostadssektorn?

• Har länge kan priserna stiga?
• Har vi en bubbla?
• Hur mycket av de senaste årens konsumtionsfest hänger ihop med bostadspriserna?
• Hur påverkas övriga ekonomin om bopriserna rasar eller räntan skjuter i höjden?
• Hur mycket kommer hyresregleringen luckras upp?
• Kan nybyggandet hinna ikapp befolkningstillväxten så att bostadsbristen lindras?

Och så vidare. Bostadssektorns påverkan på det svenska samhället är helt enkelt enorm. Börsplus har lagt extra mycket tid på just bostadssektorn i dess olika former. Det är en superintressant sektor, just på grund av kopplingen till hela övriga samhället.

• Här finns ”rullande-ROT-bolag”. Dessa äger stora bestånd i miljonprogramsförorter som sakta men säkert renoveras upp och förädlas av bolag som Victoria Park och D.Carnegie.
• Bolag som Heba, Wallenstam och Balder är mer traditionella fastighetsägare men med merparten av värdet i bostadsfastigheter.
• Bostadsutvecklare som Magnolia och Prime Living bygger och säljer enklare bostäder. Bonava och ALM Equity arbetar brett medans Börsplus favoriter Tobin Properties och särskilt Oscar Properties säljer bostadsrätter till premiumpriser.

Ville man i höstas vara ”contrarian” skulle man köpa bostadsbolag och gå emot ”salongsbjörnarnas” världsbild som då tryckte ner värderingarna till rätt pessimistiska nivåer.

Salongsbjörnar definierar vi som ”sofistikerade” investerare vars mest älskade käpphäst är att oroa sig för tillgångspriser i allmänhet och skuldsättning i synnerhet. Det vimlar av sådana finansmän som sitter och surar under kristallkronorna över att verkligheten vägrar rätta sig efter deras teoretiskt oklanderliga syn på skuldsättning och tillgångspriser.

Att vara salongsbjörn har hög status men på lång sikt är det alltid optimisterna som blivit rikast.

Därmed inte sagt att vi på Börsplus skulle vara helhjärtat positiva till bostadssektorn. Vi är kluvna.

En framgångsfaktor för att navigera rätt bland vinnare och förlorare är att på djupet försöka förstå börsbolagens verksamheter och nyckelpersonerna som driver allt framåt. Med den filosofin blir det nästan ovärderligt att träffa bolagen och prata med vd och ledning.

Den 23 mars arrangerar vi SvD Börsplus Bostadsdagen där man via webcast eller på plats får träffa åtta intressanta och seriösa börsbolag inom bostadssektorn.

Bostadsdagen äger rum i centrala Stockholm och beräknas pågå klockan 13,00–17,30. Därefter är man välkommen att dricka ett glas med oss på en liten ”after-work”. Så save the date. Börsplus prenumeranter får en formell inbjudan i början av mars. (Antalet platser är begränsat så först till kvarn är principen som kommer gälla.)

Vi tror man ska vara väldigt selektiv med att investera i bostadssektorn. Men det finns starka strukturella faktorer som gör att Börsplus inte tror på någon krasch. Den enorma bostadsbristen gör det helt enkelt rationellt med höga priser.

När det kostar 10 000 kronor per månad att hyra en liten minilägenhet i andra hand i Stockholm så säger det oss att bostadspriserna vilar på en hög betalningsvilja och brist på alternativ. Låga räntor är så klart en förklaring till höga bostadspriser. Högre räntor lär dock inte påverka andrahandshyrorna nämnvärt eftersom dessa är drivna av bostadsbrist. Kanske underskattar salongsbjörnar bostadsbristens effekter på boendekostnaderna?

Veckans minus: Om Bellmans björnar gått för långt

På Carl Michael Bellmans tid var en ”björn” inte en pessimistisk investerare utan en fordringsägare som tar ut höga räntor. Många är alltså de Bellmanvisor där Fredman och de andra antihjältarna plågas av björnar/fordringsägare.

Den sortens björnar är också ett aktuellt tema i våra dagar via de många konsumentkreditbankerna på börsen. Mycket talar för att denna nisch gynnats ohälsosamt mycket av låga räntor, stigande bopriser och alltför sorglösa konsumenter.

Farhågan är att kreditbjörnarna gått för långt och ägnar sig åt lika korkad kreditgivning som 1980-talets motsvarigheter. Lyssna på denna käcka trudelutt från Götabanken, en av dåtidens värsta syndare.

Refrängen (”låna hos oss, låna hos Götabanken, låna hos oss”) är trallvänlig åttiotalskalypso men texten kunde också vara från 2016.

”…båtlån till exempel eller lån till nya poolen, längtar du till Bali och den härligt varma solen, självklart ska du låna det du saknar hos din bank…”

När en statlig storbank på fullt allvar skriver sådana sånger har överhettningen nått närmast tropiska temperaturer. Riktigt så hett är det inte i dag. Men lite svettigt är det allt inne i det svenska kreditdrivhuset.