Tillit och gemenskap är framtidens hårdvaluta

Coronapandemin har lett till en massiv ökning av arbete på distans. Redan i maj kunde Kantar Sifo på uppdrag av Tele2 uppmäta att distansarbetet ökat från 15 till 57 procent hos de yrkesgrupper där sådan omställning varit möjlig. Av de som fick möjlighet att distansarbeta på heltid valde 32 procent att göra detta, en ökning med hela 1 600 procent från innan pandemins utbrott.

Idag uppger hela 88 procent av svenskarna i en liknande undersökning företagen av Kantar Sifo på uppdrag av Ranstad att de vill fortsätta arbeta hemifrån minst en dag i veckan efter pandemin. Var tredje svensk uppger att de skulle tacka nej till ett arbete om det inte fanns möjlighet att arbeta hemifrån.

Pandemin har gett digitaliseringen av arbetsplatsen en ordentlig skjuts och svensken mersmak för hemarbete. Flera undersökningar, företagna såväl innan som under pandemin, har kunnat utpeka flertalet fördelar med hemarbete, inte minst att produktiviteten hos arbetstagare inte blir lidande. Tvärtom visar studier från bland annat Stanford, Prodoscore och Mercer att arbetstagare som ges möjlighet att arbeta hemifrån ökar sin produktivitet, såväl subjektivt som objektivt.

Hemarbete är också fördelaktigt ur miljösynpunkt, med färre resor till och från arbetet. Arbetstagare får mer tid över och kan lägga pengar de tidigare la på resekostnader eller kostymer på fritid och nöje. Kontorsytor skulle omvandlas till bostadsytor, och kontorshyra till investering i verksamheten. Omställningen skulle även trycka på ännu fler tekniksmarta innovationer inom 5G, bredband, AR och VR, med positiva effekter för hela samhällets utveckling.

Distansarbete för givetvis inte endast med sig positiva förändringar. Många arbetstagare upplever svårigheter med att dra gränsen mellan arbete och fritid, och de som arbetar hemifrån känner sig mer stressade än sina kontorsarbetande diton. I Tele2:s undersökning uppgav även en majoritet av arbetstagarna att distansarbetet gick ut över teamkänslan, och en tredjedel uppgav att relationen till kollegorna blivit sämre.

En övergång till distansarbete skulle också kunna bli en förklädd kvinnofälla. Nästan hälften av kvinnorna (46 procent) i åldern 30–49 i Ranstads undersökning uppger att de inte kommer ta ett arbete om inte det är möjligt att arbeta på distans. Följdfrågan blir då om denna stora andel kvinnor i förhållande till män önskar kunna arbeta hemifrån i syfte att ta hand om barn och hushåll. I förlängningen skulle det leda till ökad stress i tillvaron, där kvinnor som innan fick förhålla sig till sina kontorstider nu tack vare flexibiliteten kan ”passa på” att klämma in allt mer obetalt arbete som tidigare delades mer jämlikt.

Att dra absoluta slutsatser innan pandemin är över skulle vara dumdristigt, men något som kan konstateras är att hemarbete inte kommer bli en företeelse reserverat för pandemin. Nyligen meddelande exempelvis Google att de planerar att låta sina medarbetare fortsätta arbeta på distans fram till juli 2021.

Med distansarbete som given del av framtidens arbetsmiljö kommer också arbetsgivarens förmåga att organisera det bli ett viktigt framtida konkurrensmedel. Väsentligt blir då också att kunna erbjuda funktionella kontorsplatser i hemmet och utveckla arbetsrutiner som de anställda hjälps att implementera i sin vardag. Även förmågan att leda och stötta via distans kommer bli en viktig egenskap för alla befintliga och aspirerande chefer.

Att redan nu våga lägga örat mot marken och påbörja en långsiktig och genomtänkt omställning kommer att ge utdelning längre fram. Det företag som lyckas bygga tillit och gemenskap bland sina medarbetare i en allt mer virtuell värd kommer kunna behålla kakan och äta den med: öka företagets produktivitet utan att öka kostnaderna.