Ett rop på kompetens

Ett rop på kompetens - 01_Annika_Winsth_binary_6890514.png

Sverige står inför ett riksdagsval och i debatten tycks det som om integrationen och frågan om brott och straff är de mest avgörande frågorna när det gäller landets framtida väl och ve. Integration är viktigt, men även många andra frågor är centrala. Av klart större dignitet är hur vi kan förse näringslivet med kompetens framöver. Arbetskraft som skapar tillväxt, skatteintäkter och därmed möjligheter till välfärd som sen i sin tur ska fördelas.

I Sverige väntar en betydande förändring av befolkningsstrukturen, då andelen unga under 20 år och andelen äldre över 75 år ökar i mycket snabb takt. Gemensamt för dessa åldersgrupper är att de till stor del står utanför arbetsmarknaden, antingen för att de går i skolan eller för att de pensionerats och lämnat arbetsmarknaden. Vi har känt till ålderspuckeln länge och den är ett viktigt skäl till att vi sparat, genom att betala av på statsskulden.

Vi lever längre och är friskare i dag än förr, vilket gör att vi sannolikt jobbar högre upp i åldrarna framöver. Det är emellertid en trög process som tar lång tid om vi inte radikalt ändrar pensionsåldern, vilket inte tycks ligga i korten. Att få en snabbare genomströmning av studenter på universitet och högskolor är önskvärt. Jämfört med många andra länder är svenska studenter äldre när de kommer ut på arbetsmarknaden. Inte heller här känns det särskilt sannolikt med någon förändring i närtid.

Samtidigt är problemet med ålderspuckeln värre i flera länder i Europa än i Sverige. Det gör det ännu svårt att rekrytera kompetens från länder i vår närhet.

De senaste åren har vi haft en mycket stark konjunktur, vilket gynnat sysselsättningen. Andelen inrikes födda som är långtidsarbetslösa av arbetskraften är under en procent i Sverige, det vill säga de finns i stort sett inte alls. Man klassas som långtidsarbetslös om man är arbetslös mer än sex månader. Hittills har arbetskraften kunnat fyllas på med utrikes födda, samtidigt som deras sysselsättning ökat snabbare. Det är en mycket viktig förklaring till att vi har kunnat ha en så stark tillväxt som vi haft de senaste åren.

Andelen utrikes födda som är långtidsarbetslösa av arbetskraften ligger runt 5–6 procent, och här finns en viss arbetskraftsreserv, men inte tillräckligt för att kompensera för den totala ålderspuckeln. Här är dessutom matchningsproblemen stora.

Andelen av befolkningen som är utanför arbetsför ålder ökar i dag snabbt. Den kommer att fortsätta att stiga det närmaste decenniet, för att därefter stabiliseras på en högre nivå. Det ser i stort sett likadant ut i alla regioner i Sverige och är inte ett specifikt problem för enskilda kommuner.

Att locka utländska ungdomar att komma hit till våra svenska universitet och högskolor är en god idé, särskilt om vi kan få dem att stanna och arbeta i Sverige efter utbildningen. Här skickar Sverige dock märkliga signaler. Utländska studenter betalar för att läsa på svenska universitet och högskolor, men det är en liten peng jämfört med flera andra länder. När studenterna väl är klara är det långt ifrån säkert att de får stanna och arbeta. Många andra länder gör precis tvärtom. De tar ut höga avgifter för att få läsa på universiteten, men när studenterna är klara är man angelägen om att få de duktiga att stanna.

Då befolkningsstrukturen är densamma i många liknande länder är det en hård konkurrens om den kompetens som finns att tillgå. Sverige kan inte välja talanger utan måste bli valt. Framöver blir det centralt att ha ett system som signalerar att Sverige är ett attraktivt land att studera, arbeta och driva företag i. Redan i dag har vi brist på kompetens inom de flesta områden. Ändrar vi inte attityd och signalsystem kommer det gå ut över tillväxt och sysselsättning och därmed till förfång för skatteintäkter och välfärd. Ingenting kan vara viktigare för Sverige och svenska politiker att fokusera på än kompetensförsörjning. Sorgligt nog lyser den debatten med sin frånvaro.

Chefsekonom på Nordea som skriver krönikor i Affärsvärlden var fjärde vecka.

Toppen är nådd

Vi ser allt fler tecken på att svensk industri har toppat. Orderingång och produktion planar ut. Det talar för att kapacitetsutnyttjandet dämpas framöver.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Invesco
Annons från Trapets