Boom för affärsjuristerna  

Under fjolåret drog Mannheimer Swartling in drygt 1,4 miljarder kronor i arvodesintäkter. Det var en ökning med 8% jämfört med föregående år. Advokatbyrån är därmed tillbaka som den största byrån i Sverige, och återtar positionen från advokatfirman Vinge som drog in drygt 1,3 miljarder kronor under fjolåret, vilket var något mer än föregående år.

Coronaåret 2020 ledde inte bara till nya rekord för flera enskilda byråer. Det är även nytt rekord för hela den affärsjuridiska branschen. Som helhet ökade den med 6% till drygt 12 miljarder kronor. Det visar Affärsvärldens årliga sammanställning av 67 affärsjuridiska advokatbyråer.

Jan Dernestam är managing partner på Mannheimer Swartling. Han betonar att fjolårets ökning visar att näringslivet har tuffat på trots corona då pandemin inte har lett till någon finanskris, utan stannat vid en allvarlig hälsokris.

”Väldigt lite av våra arvodesintäkter är coronarelaterade. Det avspeglar riktiga affärer och tvister, som har gjorts”, säger han.

En relativt ny trend för storbyrån är att alla specialistavdelningar går lika bra som de som arbetar med tvister och transaktioner. Det är en skillnad mot när finanskrisen slog till 2008.
”Då fungerade våra specialistavdelningar ofta som stöd i transaktioner och tvister. Men i och med att våra specialister gjort en marknadsförflyttning och numera enbart arbetar med våra klienters mest komplicerade ärenden så är efterfrågan på våra tjänster inom dessa områden idag oberoende av hur transaktionsmarknaden ser ut”, säger Jan Dernestam.

Tempot skruvas upp 2021

Fjolåret var inte bara ett rekordår. Flera företrädare för byråer som Affärsvärlden talar med vittnar om en aktivitet som de aldrig tidigare har upplevt. De ser även att tempot hos de svenska företagen håller i sig under våren 2021.

”Jag har aldrig sett något liknande. Ett sådant tryck och sådan beläggningsnivå har vi aldrig varit i närheten av. Vi tyckte att fjolåret var intensivt men det här är ännu några nivåer upp. Vi skämtar internt och säger att det känns som att vi är ett snabbväxande starupbolag. Det säger en del om läget”, säger Maria-Pia Hope, managing partner på advokatfirman Vinge.

Aktiviteten hos de affärsjuridiska byråerna speglar vad som händer i näringslivet. Det är en tid då ”allt” händer samtidigt: vid sidan av bud kommer börsnoteringar, samtidigt som tvistesidan går starkt. I fjol börsnoterades exempelvis 47 bolag och under det här årets första kvartal slogs nytt rekord i antal noteringar på Stockholmsbörsen. Hittills i år har hela 35 nya bolag gått in på börsen. Vad gäller M&A-marknaden har antalet transaktioner på den svenska marknaden ökat kontinuerligt under tio år med en genomsnittlig årlig tillväxt om 4,6%. I fjol genomfördes totalt 382 transaktioner jämfört mot 369 stycken föregående år. Dessutom är pengar billiga, det finns en likviditet på marknaden som driver.

”Det är en hög aktivitet på den privata M&A-marknaden, private equity-bolagen är aktiva, de har välfyllda fonder, samtidigt som det finns ett stort intresse för börsen. Vinge hanterar också flera stora tvister, både nya och sådana vi har hållit på med länge. Vi har också flera utredningsuppdrag. Men i grunden är transaktionsmarknaden själva motorn”, säger Maria-Pia Hope.

Fjolåret förvånade hela byrån:
”Vi trodde att vi befann oss på toppen av vår konjunkturcykel före 2020 och planerade för det redan innan vi visste att corona skulle slå till. Det blev verkligen ett år över alla förväntningar. Jag har aldrig sett de här nivåerna under hela min karriär på 25 år. Och så låter det på de flesta advokatbyråer i västvärlden”.

Även Jan Dernestam har daglig kontakt med byråer världen över, och bilden är samstämmig.
”Det går bra för alla ledande advokatbyråer i världen men vad man kan se är att det är de största byråerna som stärkt sin ställning ytterligare”, säger han.

Två byråer dominerar

Stämmer det, som Dernestam säger, att de största byråerna stärker sin ställning? Ja, men flera trender pågår samtidigt i branschen.
På den svenska marknaden är det tydligt att glappet mellan de två största byråerna och övriga är stort, vilket syns i tabellen här intill. Det gäller trots att flera av de andra stora och mellanstora byråerna har vuxit kraftigt och också vittnar om rekordår. Sverige har numera två byråer som årligen drar in långt över miljarden i arvodesintäkter. Om vi blickar tillbaka 15 år var strukturen med två dominerande byråer densamma. Det var, och är, Mannheimer Swartling samt Vinge som årligen toppar Affärsvärldens lista. Alla år utom 2019 har Mannheimer Swartling varit störst.

Vilken byrå som har hamnat på tredje plats har varierat. Det var länge advokatfirman Lindahl, men efter att firmans Stockholmskontor bröt sig loss och två nya byråer grundades, Cirio samt Westerberg & Partners, är numera Setterwalls tredje störst.

Eftersom byråer består av människor ritas marknaden snabbt om vid avhopp. Det kan man även se historiskt. För 20 år sedan var rädslan för de internationella drakarna stor hos de svenska byråerna. Den kom efter att den globala jätten, Linklaters fusionerades med den anrika affärsjuridiska byrån Lagerlöf & Leman år 2001. Efter flera delägaravhopp till andra byråer är Linklaters inte längre lika stora i Sverige.

En ihållande trend är att flera globala, samt nordiska byråer etablerar sig här, och de fortsätter att växa. Bland de tio största advokatbyråerna finns numera två internationella jättar: DLA Piper växte till sig efter en fusion med Grönberg advokatbyrå och White & Case har vuxit efter delägarövergång som innebar ökat fokus på klienter inom private equity.

Från nordiskt håll kom den norska firman Schjødt in i Sverige under hösten 2019 då den gick ihop med den Stockholmsbaserade advokatfirman Hamilton. Från Finland kom tidigare Hannes Snellman och Roschier. Vad gäller den senare så har advokatbyrån haft en kraftig tillväxt om man blickar bakåt. Byrån grundades i Finland och etablerades här bland annat med hjälp av seniora delägare som hade lämnat Mannheimer Swartling. För 15 år sedan var Roschier relativt ny i Sverige och drog då in 57 miljoner i arvodesintäkter. Numera drar byrån in över en halv miljard årligen och är landets fjärde största byrå.

Den som vill fördjupa sig i fler siffror för enskilda byråer samt branschen i helhet kan beställa Branschrapport Affärsjuridik. Se info på sidan 35. Vad gäller utlandsgrundade byråer med verksamhet i Sverige så toppar tre av dem tillväxtlistan för de lite större byråerna.

Anders Fast är managing partner på Baker McKenzies Stockholmskontor:

”Vi hade ett rekordår förra året och vi fortsätter att växa. Vi har fått draghjälp från att börsen har gått så pass bra. Det drivs av att det finns enormt mycket kapital. När regeringar drar igång stora program kommer det mycket pengar i systemet vilket bland annat driver M&A-aktiviteterna. Det här håller i sig så länge vi har en lågräntemiljö. Vi ser ingen uppbromsning, vi har väldigt hög beläggning och fortsätter att rekrytera”, säger han.

I fjol och i år har Baker McKenzie jobbat mycket med transaktioner, noteringar och kapitalanskaffningar. Ett segment där de ser en ökad efterfrågan är inom ESG. De flesta av byråns kontor på andra ställen i världen har stängt ner helt under pandemin. I Stockholm har de hållit delvis öppet.

”Generellt sett har den nordiska marknaden vuxit mest, även om vi ser att Asien har återhämtat sig snabbast. Det är flera sektorer som driver M&A just nu. Det är framförallt IT-sektorn inklusive fintech, traditionella industrier och hälsosektorn. Aktiviteten har förstås varit mindre inom exempelvis handel. Vid sidan av noteringar och kapitalanskaffningar ser vi också fler utköp från börsen”, säger Anders Fast.

Nischade byråer vanligare

En annan mångårig trend är att nischade byråer etablerar sig. En del av dem som har vuxit snabbt på kort tid är Wigge & Partners som grundades av Vinge-veteraner. Under 2020 har byrån bland annat byggt upp kompetens inom kapitalmarknad genom rekrytering av Peter Bäärnhielm som ny ansvarig delägare för den publika M&A- gruppen. Den gruppen kom igång ordentligt först i år och gjorde exempelvis noteringen av Nimbus, men också Svenska Handelsfastigheters bud på Tre Kronor Property Investment.

”Där tog vi ett helhetsgrepp på den legala delen av transaktionen på det sätt som var grundtanken när vi startade byrån. Frida Sander som anslöt 2019 har byggt upp en imponerande verksamhet inom fond och alternativa investeringar. Vi företrädde bland annat Svenska kyrkan när de gick in i Infranode II”, säger Michael Wigge, managing partner på byrån vars fokusområde är små- och mellanstora bolag inom M&A.

”Dessa företag gör ofta mindre, men många affärer. Och vi gjorde över 50 transaktioner förra året”.
Transaktionsmarknaden för det här året ser ”ovanligt bra ut”, enligt Michael Wigge:

”Vi är 30 % upp mot fjolåret redan. Där vi ser en påtaglig ökning är publika transaktioner. De utländska byråerna börjar höra av sig igen. Det var lite tystare från dem under 2020 men det känns som att världen vaknar upp, inte minst institutionella investerare. Folk börjar skaka av sig vinteridet. Jag är väldigt hoppfull inför 2021”.

Jämställdheten varierar allt mer

En återkommande diskussion i branschen är jämställdheten bland delägarna. Medan många kvinnor är biträdande jurister och advokater har få blivit delägare.
Utvecklingen går mot ett mer jämlikt delägarkollektiv, även om en vanligt förekommande åsikt, både internt och externt, är att det går lite väl långsamt.

För 15 år sedan var cirka var tionde delägare kvinna på de största byråerna. Den andelen är nu fördubblad på flera håll. En relativt ny trend är dock att skillnaden mellan de största byråerna ökar vad gäller jämställdheten i delägarkollektivet.

På en del advokatbyråer, som Cederquist är andelen kvinnor bland delägarna 30%, och nystartade Cirio har en andel på 21%, medan White & Cases svenska verksamhet inte har någon kvinna som är delägare. Att det varierar hos byråer med många delägare tydliggörs i tabellen nedan.

Rekordår sliter på personalen

Under rådande boom och rekordår har de allra flesta affärsjuristerna arbetat på distans. En positiv aspekt är att digitaliseringen har fått sig ett uppsving. Men baksidan av boom och hemarbete är att det sliter på byråernas främsta tillgång – personalen.

Det pågår just nu en debatt i Storbritannien och USA om arbetsbördan inom finans- och konsultbranschen. Den intensifierades när en grupp juniora analytiker på Goldman Sachs uppmärksammade ledningen på att tempot inte är hållbart. Sedan dess har frågan blivit en följetong även i den internationella advokatpressen.

”Det är utmanande när man jobbar på distans. Det ser vi som den stora utmaningen framöver”, säger Maria-Pia Hope på Vinge.

Kan det komma en backlash mot er och andra rådgivare?
”Dessa nivåer är inte långsiktigt hållbara med befintlig bemanning och vi rekryterar för fullt. Vi som arbetsgivare måste sätta hälsan i fokus. Våra medarbetare är vår viktigaste tillgång, utan dem har vi ingen verksamhet. Att det blir extra utmanande när de flesta jobbar på distans beror på att arbetsglädjen och energin kan gå ner”, svarar Maria-Pia Hope.

Men det här tempot fortsätter?
”Det är svårt att veta vad som väntar, men vi ser inga tecken på avmattning, snarare tvärtom. Och på byrån har vi mandat som sträcker sig långt in i höst. Det är klart att vi ser flera orosmoment, som handelskrig och risken för en fjärde våg, men just nu ser vi inga tecken på att det stannar av”.

Blir det svårt att behålla personal?
”Det finns en uppenbar risk när medarbetare jobbar så mycket som nu. Semesterplaneringen har aldrig varit viktigare än i år. Vi försöker också se till att man vilar mellan projekt. Vi har inte märkt någon större omsättning av vår personal. Jag tror att det kan kännas tryggt att sitta still i båten men generellt måste alla arbetsgivare försöka göra det man kan. Vi har anställt i samma takt som de senaste åren. Vi drog inte ner på anställningstakten när pandemin slog till, det är vi tacksamma för nu”.

Även Mannheimer Swartlings managing partner Jan Dernestam uttrycker oro över vad nya rekordnivåer kombinerat med hemarbete innebär för personalen på byrån.

”Alla som börjar hos oss är otroligt ambi­tiösa och när de sitter hemma är det förstås svårare att säkerställa att alla mår bra. I de medarbetarundersökningar som vi gjorde under 2020 såg vi att de flesta mådde bra fram till oktober, november. Sedan började många tröttna på distansarbetet. Våra anställda är förstås det viktigaste vi har. Vi måste alltid erbjuda bästa möjliga arbetsmiljö. Redan i mars 2020 tog vi därför hjälp av organisationspsykologen Jens Näsström, som är den ledande psykologen vad gäller advokatrollen och dess utmaningar. Distansarbetet har dock tagit bort mycket som gör det här jobbet roligt. Att vara advokat är ett enormt socialt yrke och att bara träffas i den tvådimensionella värld som Teams och Zoom erbjuder fungerar en kortare tid, men det blir väldigt tråkigt i längden”.