”Sverige går mot ekonomisk krasch”

OBSERVERA ATT ARTIKELN PUBLICERADES DEN 29 APRIL 2016. Sverige har under en längre tid byggt upp obalanser i ekonomin, och en framtida kris riskerar att bli än värre än krisen under 1990-talet, enligt en rapport från tankesmedjan Intelligence Watch som bedriver analys och opinionsbildning inom hållbar utveckling.

“Kombinationen av kostnader för flyktingmottagandet, bristande integration och finansiella obalanser bäddar för en allvarlig och svår situation för svensk ekonomi när konjunkturen vänder”, skriver Fredrik N.G. Andersson, Andreas Bergh och Anders Olshov vid tankesmedjan Intelligence Watch på Dagens Industris debattsida.

De har nyligen tagit fram en rapport med titeln “Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario”.

“En ekonomisk krasch kommer att slå hårt mot hela den svenska ekonomin och den svenska modellen. Historien visar att finanskriser är de ekonomiskt mest kostsamma kriserna ett land kan drabbas av under fredstid. Kopplat till kostnader för flyktingmottagandet och bristande integration blir effekterna av krisen än värre. Med en svag arbetsmarknad på grund av krisen blir utanförskapet för nyanlända större och integrationen sämre”, resonerar debattörerna.

I rapporten lyfter de fram att under sämre tider försvagas kronan samtidigt som investerare kräver högre svenska räntor visavi omvärlden för att investera i Sverige. Under finanskrisen 2008-2009 handlades kronan tidvis mer än 20 procent lägre än vad som kan beskrivas som ett jämviktsläge.

“Riksbankens minusränta kan efteråt framstå som ett kontraproduktivt experiment som destabiliserade ekonomin, bidrog till en svensk ekonomisk kris, förmögenhetsomförflyttningar inom Sverige och mellan Sverige och utländska aktörer samt orsakade deflation”, enligt Andersson, Bergh och Olshov.

De menar att situationen i Sverige på många sätt påminner både om bubbelekonomin i slutet av 1980-talet och om situationen i Spanien, Portugal och Irland åren före finanskrisen 2008. Hög tillväxt stimulerad av låga realräntor och kortsiktiga stimulanser ger tillfälligt hög tillväxt – innan det är dags att betala priset för politiken.

Observera att artikeln publicerades den 29 april 2016.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.