Quickcool – Ute ur frysen men tinar långsamt

Efter nästan tio års utveckling, finansierat av riskkapitalbolag, lades Quickcool (börskurs 2,30 kronor 29/6) på is 2011. Ett par år senare plockades projektet fram, tinades upp och noterades på Aktietorget i december 2015. Bolagets medicintekniska produkt är en portabel kylenhet som kyler hjärna och kropp genom en ballongkateter i näsan. En viktig fördel är att Quickcools metod inte tar kroppen eller huvudet i anspråk som de flesta konkurrerande produkter. Quickcools lösning ger mer plats för läkarna att göra sitt jobb helt enkelt. Den vanligaste konkurrerande lösningen innebär att hela kroppen ”packas in” med pads eller täcken. Det försvårar exempelvis defibrillering och hjärtmassage. En annan fördel är att enheten är batteridriven och portabel vilket möjliggör flytt av patienten utan att kylkedjan bryts. Medicinsk kylning används idag främst i samband med hjärtstopp. Framöver finns det förhoppningar om att kylning kommer att användas i samband med stroke, traumatisk hjärnskada, sepsis och ytterligare en del indikationer. Kylning fungerar genom att kroppens syrebehov och ämnesomsättningen minskar. Det dämpar många skadliga biokemiska processer som startar när syretillförsel upphört och därefter återkommer.

Quikcools tidiga historik handlade främst om studier. Vi räknar till totalt elva studier som alla på olika sätt alla visar nytta med Quickcools system. Tre studier pågår. Den mest nämnvärda är förmodligen EU-finansierade Eurohyp-1 som genomförs på strokepatienter på universitetssjukhuset i tyska Tubingen. Syftet är att utröna om nedkylning minskar de långvariga skadorna av stroke. Quickcools system används som komplement till kall infusionslösning för kontinuerlig kylbehandling under ett antal timmar. Studien omfattar 20 patienter och är försenad. Studien har stor betydelse för Quickcool eftersom den potentiella marknaden för att kyla strokepatienter någon gång i framtiden är 20 gånger så stor som marknaden för hjärtstopp.