Afv för 35 år sedan: Sverige var en tryckkokare

Kjell-Olof Feldt drev åtstramningspolitik – och Bengt Dennis höjde diskontoräntan. Socialdemokratin och Riksbanken satt i samma båt detta märkliga år, 1987, då staten köpte fondkommission och börsen gick upp 52%.
Afv för 35 år sedan: Sverige var en tryckkokare - Namnlös design (8)
Foto: TT. Illustration: Hans von Corswant (Montage)

”Måndagens försäljning av Carnegie Fondkommission till statliga PKbanken är en affär som i ett slag ändrar kartan både i bankväsendet och i fondkommissionsbranschen… Ekonomiskt är Carnegies försäljning av fondkommissionsrörelsen lätt att förstå. Priset, som betalas med nyemitterade aktier i PKbanken, är nämligen formidabelt, eller 2,7 miljarder. Det motsvarar ungefär tre gånger substansen! För tre år sedan möttes Penser nästan av hånskratt när han hävdade att Carnegie Fondkommission var värt över en miljard. I dag är branschen häpen, ja snarast stum.”

Så skrev Affärsvärlden för 35 år sedan om Erik Pensers spektakulära uppgång till att bli storägare i svenskt näringsliv.

Att statliga PKbanken betalade ett fantasibelopp för en liten fondkommissionär hade bland annat att göra med socialdemokratins återkomst i politiken.

Sverige var fortfarande på ”den tredje vägen” mellan staten och kapitalet. Löntagarfonderna köpte aktier precis som nya fjärde AP-fonden. Nästa år skulle Statsföretag under namnet Procordia slås ihop med Volvo och Pharmacia. PKbanken var alltså inte ensamt om att snegla på börsen.

Finansminister Kjell-Olof Feldt försökte driva åtstramningspolitik och riksbankschefen Bengt Dennis höjde diskontoräntan.

Industritjänstemännen drog ut i storstrejk för att ordna inflationskompensation och generösa sjukersättningar gjorde att måndagssjukan grasserade i industrin samtidigt som den offentliga sektorn raskt byggdes ut.

Sverige var i realiteten en jättelik tryckkokare med en inflation på drygt 6% och börsuppgång på 52%. Vad skulle hända?

Så här lät det i den sedvanliga årsboken på hösten:

”För Sveriges del talar det mesta för att handels- och bytesbalansen kommer att försämras de närmaste åren. På kort sikt kan prisökningar motverka en nedgång. Att genomföra en devalvering för handelsbalansen är meningslöst eftersom svenska företag, till skillnad från 1982 har slagit kapacitetstaket.”

Riktningen på den prognosen var rätt – men det skulle bli mycket, mycket värre än så. Runt hörnet väntade 90-talets djupa bank- och fastighetskriser.

Ronald Fagerfjäll dyker regelbundet ner i Affärsvärldens 120-åriga historia under vinjetten Då och nu.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Trapets