Analys: Börsen efter terrorn

I efterdyningarna av teknologikraschen de senaste 18 månaderna är kursreaktionen efter terrordådet på 6 procent nästan vardagsmat. Det flesta är överens om att konjunkturen och vinsterna på kort sikt kommer att få sig en smäll av själva attacken. På lång sikt finns det däremot lika många åsikter om USAs vedergällning, nya terroristattacker och oljekriser som det finns människor.

Osäkerheten för börskurserna kvadreras när säkerhetspolitik, underrättelseverksamhet, attacker och eventuella krig ska omvandlas till bedömningar av företagens omsättningstillväxt, vinstmarginaler och kassaflöden.

Scenarier är ett stöd för att navigera i det här mörkret. Tre möjliga framtidsbilder för börsen skulle kunna se ut så här:

Stimulansscenariot I det ljusaste scenariot sjunker vinsterna något av själva attacken de kommande tolv månaderna. Konsumenterna och företagen skrinlägger inte utan skjuter bara upp sina konsumtions- och investeringsbeslut. Placerarna ser attacken och eventuell vedergällning som en engångshändelse utan några långsiktiga effekter för företagsklimatet och risken med aktier.

Centralbankernas räntesänkningar, återuppbyggnaden av Manhattan och militär upprustning sätter istället fart på världsekonomin. Utifrån antagandena i tabellen till ovan motiverar det en kursuppgång på 5-10 procent från dagens nivåer.

Skräckscenariot Svartmålarna har inga problem att få till en otäck bild. Här är en lång rad faktorer som skulle kunna få börskurserna på fall och sända in världsekonomin och börskurserna i en ond spiral.

1) En utdragen period av amerikanska vedergällningar, upptrappade terroristattacker och en konflikt som sprider sig till Mellanöstern sätter skräck i placerarna. Kraven för att våga investera i aktier höjs drastiskt.

2) Den kortsiktiga effekten på vinsterna är större än väntat när den amerikanska ekonomin helt gör halt. Värre är att den långsiktiga vinsttillväxten mattas rejält när USA sluter sig och vänder taggarna utåt. Ökad protektionism och säkerhetskrav stoppar inte bara flödet av varor, tjänster och människor utan även kapitalet. Därmed försvinner drivkraften för den fusionsvåg som gjort vart och vartannat svenskt företag till uppköpskandidat.

En ny smäll får tillväxten när konflikten utvecklar sig till ett regelrätt krig i Mellanöstern och oljepriset far upp. En annan joker är dollarkursen som hittills stått emot väl. Nu äventyras dollartillgångarnas status som säker hamn och världsvaluta. Det är negativt för de flesta svenska börsbolag.

3) Centralbankernas koordinerade räntesänkningar får ingen större effekt varken på konsumenternas och företagsledarnas konsumtions- och investeringslust. Dels har långräntorna hittills sjunkit betydligt mindre och är fortfarande ett populärt alternativ till aktier. Dels har de osäkra framtidsutsikterna höjt kreditriskerna och långivarnas krav på kompensation för företagslån. Hårdast drabbas bolagen som behöver pengarna allra mest, däribland Ericssons skuldtyngda teleoperatörskunder.

Ett sådant här scenario skulle kunna resultera i ytterligare drygt 20 procents kursnedgång för börsen.

Medelvägen I ett scenario som ligger mellan de två extremerna dominerar de negativa effekterna på kort sikt. Den ofattbara mänskliga och känslomässiga förödelsen av attacken gör det extra svårt att bedöma konsumtions- och investeringsbeteendena. Ur ekonomisk synvinkel läks såren efter hand.

Tillväxten blir ändå lägre än normalt då USA visserligen sluter sig men också håller dörren på glänt för Europa sedan den gamla världen framgångsrikt assisterat i kampen mot dem som utförde attacken på USA. Det här scenariot kan ge ett ytterligare kursfall på drygt 10 procent.

Medelvägen låter som en bra gissning. Men det kan å andra sidan lika gärna bli skräck- eller stimulansscenariot. Med andra ord är läget glasklart.