Analys: Det mesta talar för svag börs

Metoden går ut på att försöka poängsätta de viktigaste faktorerna för börsutvecklingen såsom vinstökningarna 2001 och 2002, prognosjusteringar, ränta, risk och värdering. Varje faktor ges sedan mellan en och fem poäng där en poäng motsvaras av en mycket svag börs och fem poäng av en mycket stark.

I april summerade poängen till 14 med snittet 2,3. Eftersom det var under trepoängsnivån, som kan sägas vara riktmärket för när börsen är i jämvikt, bedömdes börsutvecklingen bli svag. Kort därefter steg aktiekurserna kraftigt både på Stockholms- och Nasdaqbörsen. Men när flera amerikanska IT- och telekombolag vinstvarnat i maj och sedan också Nokia så krossades uppgången och Stockholmsbörsen är idag nästan på samma nivå som i april. Så här är läget faktor för faktor.

Vinstökningar 2001 (1 poäng) Utifrån vinsterna 2001 värderas börsen till 34 gångar enligt Affärsvärlden. Mycket beror på Ericsson som tros göra förlust i år. Antas att vinsterna 2001 är de normala över en konjunkturcykel är det omöjligt att räkna hem dagens börsnivå.

Att börsen var dyr i förhållande till årets vinst gällde redan i april. Sedan dess har analytikerna enligt SME justerat ned de aggregerade vinstprognoserna för de 50 största bolagen från drygt 300 till 250 miljarder kronor. I april gavs den lägsta poängen, en etta. Bedömningen kvarstår.

Vinstökningar 2002 (3 poäng) Även om vinsterna 2002 ser ut att bli betydligt roligare läsning än 2001 så har förväntningarna skruvats ned jämfört med i april. Den konjunkturuppgång alla väntar på verkar dröja. Investeringarna i telekomutrustning går fortfarande på sparlåga och har förskjutit tidpunkten för när Ericssons intäkter och orderingång tros ta fart. Aprils fyrapoängare sänks således till en trepoängare.

Prognosjusteringar (3 poäng) I drygt ett och ett halvt år har analytikerna legat för högt i sina bedömningar av vinsterna. Varv efter varv har de skruvat ned dem. Ett ljus i mörkret är att bolagens rapporter de två senaste kvartalen i stort sett har matchat analytikernas förväntningar. Lika många rapporter har varit bättre som sämre. Den neutrala fördelningen tyder på att i alla fall analytikerna går i bättre takt med utvecklingen i bolagen. Aprils en poäng byts därför mot tre.

Ränta (4 poäng) Sedan början av april har den amerikanska centralbankschefen Alan Greenspan sänkt styrräntan till 3,75 procent enligt systemet 50-50-25 punkter. I ett historiskt perspektiv är den nuvarande nivån en offensiv penningpolitik.

Tumregeln är att den stimulerande effekten kickar in efter mellan 6-12 månader. Sedan den första räntesänkningen 3 januari har det snart gått åtta månader. Någon större effekt på konjunkturen eller börskurserna har de hittills inte haft. Rimligen borde de första tecknen på en återhämtning i den amerikanska ekonomin komma de närmaste månaderna. Räntan är fortfarande positiv för börsen både som turbo för konjunkturen och som ett dåligt alternativ till aktieplaceringar. Aprils fyrapoängare kvarstår.

Risk (2 poäng) Jämfört med april är osäkerheten om framtiden fortfarande stor. En mätare är att allt fler företag, brända av allt för optimistiska prognoser, inte vågar ge nya. Andra har kortat sikten till att bara gälla det närmaste kvartalet. När inte ens företagen själva törs sia om framtiden står placerare och analytiker utan stödben. Prognoser och framtidsbedömningar har då en tendens att se ut som skottsalvan efter en avsågad hagelbössa.

I vinstekvationen är konjunkturutvecklingen precis som i april den mest osäkra variabeln. För fem månader sedan fanns det ännu en falang optimister som trodde på ett gummibollsscenario där den amerikanska ekonomi skulle studsa upp och tillväxtkurvan ta formen av ett V. Majoriteten trodde dock på ett U. Ett tredje riktigt pessimistiskt alternativ var L:et som illustrerade en mer uthållig amerikansk lågkonjunktur orsakad av bytesbalansunderskott, lågt sparande och överinvesteringar i telekom och IT.

På minuskontot är att V-scenariot är överspelat. Även U:et har plattats till när aktiviteten i Europa och Sverige sackat. Det positiva är att sannolikheten för en L-utveckling i USA minskat. I det senaste kvartalet återhämtade sig den amerikanska produktiviteten, motorn i 90-talets amerikanska tillväxtunder. Det gladde säkert både Alan Greenspan och George W Bush som har fått ytterligare penning- och finanspolitiskt utrymme för stimulanser.

På företagsnivå verkar Ericssonledningen ha fått bättre kontroll över verksamheten och de kraftiga besparingsprogrammen minskar risken. Hennes & Mauritz är också ute ur sin svacka vilket var ett orosmoment i april.

Sammantaget har risken minskat något jämfört med i april men är fortfarande större än normalt och ges därför poängen 2.

Värdering (2 poäng) När alla bolag värderas i klump ser börsen något dyrare ut jämfört med i april då värderingen bedömdes som neutral. Vinstprognoserna både för 2001, 2002 och 2003 har justerats ned samtidigt som kurserna stigit en aning. Ericsson är både jokern och bolaget som leder den här utvecklingen. Sedan april har t ex värderingen av Ericssons vinst 2003 stigit från 13 till 19 gånger. Den något högre värderingen av börsen motiverar en sänkning av poängen från en 3:a till en 2:a.

En summering av omdömena ger totalpoängen 15 eller snittomdömet 2,5. Det är ett snäpp högre än i april. Men det är också under 3,0 som kan betraktas som en börs i jämvikt och då aktier ger en avkastning i nivå med placerarnas krav på 8-10 procent.

Metodens slutresultat kan dock ändras fort. Kursfall ger naturligtvis det snabbast köpläget. Men håller 2002 vad analytikerna lovar i form av vinsttillväxt, 2003 blir ett år med rejäla vinstökningar och om osäkerheten minskar så säger metoden att dagens kurser kan motiveras. Men där är vi inte ännu och dagens notering är en fortsatt svag börs.