Bank mot strömmen

Trodde du att riskkapitalisterna skyr e-handeln?

Det gäller de nya i så fall. De gamla, storbankerna, ser nu chansen att köpa billigt. I förra veckan var det Föreningssparbanken som, tillsammans med riskkapitalbolaget IT Provider, bestämde sig för att satsa i storleksordningen 100-150 miljoner kronor på fem-sex e-handelsföretag:

“Nästan alla har bränt sig men jag sticker ut hakan och säger att nu är det absolut rätt tajming att långsiktigt tänka på vilka konsumenttjänster som kommer att fungera på nätet”, säger Anders Lindqvist, som är projektledare och delägare i IT Provider.

Hemliga projekt

Vilka projekt som är aktuella för de stora satsningarna vill Föreningssparbanken ännu inte berätta. Det heter emellertid, enligt IT Provider, att satsningarna bland annat ska inriktas på konsumentförsäljning, till exempel biljetter, resor och försäkringar, i syfte att generera ökade intäkter till banken.

Därmed tycks satsningarna vara ganska lika en del projekt som redan finns på internet och som inte har slagit särskilt väl ut.

Frågan är då varför de skulle lyckas bara för att de ägs av en bank.Svaret från Föreningsparbanken är i korthet att de nya bolagen kan spara in på reklamen. Med nästan en miljon internetkunder som använder banken får bolagen “gratis” tillträde till en i sammanhanget enorm kundbas. Därmed slipper bolagen göra dyr marknadsföring i andra medier för att locka en massmarknad.

Ett annat skäl är att de “nya” e-handelsbolagen får längre uthållighet. De kapitaliseras för att klara ett och ett halvt till två år i stället för vad som gällt hittills, cirka ett år.

Möjligheterna att lyckas finns onekligen, inte minst eftersom de nya bolagen startar i en annan ände än vad de traditionella e-handelsbolagen har gjort. Skillnaden ligger framför allt i att de bristande betalningslösningarna, som hittills legat som en våt filt över internethandeln, är lösta i förväg i och med att de nya e-handelsbolagen får tillgång till bankkundernas konton.

Men satsningarna på e-handelsföretag är inte helt okontroversiella. Direktägande i bolag innebär högre risker för bankerna, vilket senast aktualiserades under finanskrisen för snart tio år sedan. Den höjda risken betyder bland annat att bankerna måste få tillstånd av finansinspektionen för sina e-handelssatsningar. Det gäller, enligt regler som är gemensamma för hela EU, alla affärer där bankerna äger mer än 5 procent av aktierna.

Förvånande inställning

Hittills har inspektionen inte sagt nej till sådana satsningar. Det måste ses som en smula förvånande, inte minst mot bakgrund av att inspektionens chef, Claes Norgren, offentligt vädrat sin oro över bankernas exponering gentemot IT-företagen. Bankerna för sin del anser att satsningarna på att bygga marknadsplatser utgör en naturlig förlängning av den nuvarande verksamheten.

Stora satsningar

Och satsningarna har varit stora. Visserligen är Föreningssparbanken hittills ensam om att satsa eget riskkapital i e-handelsföretag riktade till konsumenter. Men både denna bank och SEB har tidigare satsat eget kapital i andra handelslösningar. Föreningssparbanken har satsat cirka 250 miljoner kronor i ett hälftenägt bolag med Telia som siktar på att underlätta handel riktad till den offentliga sektorn. SEB har satsat cirka 500 miljoner kronor i företag som bygger e-handelslösningar för handel mellan företag. Den största av dessa, B-Business partner, är ett samarbete med en rad stora industriföretag, de flesta inom Wallenbergsfären. Liknande satsningar har gjorts av Postgirot Bank i ett dotterbolag kallat Emm. Den satsningen sjösätts i februari och har i jämförelse med konkurrenternas satsningar varit billig.

Handelsbanken och Meritanordbanken har däremot inte gjort liknande satsningar i sidoföretag.