Börsen: Kasinot ingen längre vill spela på

Råvarupriserna stiger, efterfrågan ökar inom industrin, alla prognoser pekar på ökade vinster för börsföretagen nästa år och ekonomerna spår ökad BNP-tillväxt. De flesta framtidsindikatorerna visar alltså att konjunkturen vänder redan i år. Och eftersom börsens aktörer primärt agerar på marknadens förväntningar borde det därför vara hausse på börsen just nu. Tumregeln är att börsen ska ligga sex till nio månader före konjunkturen.

I stället fortsätter börsnedgången. I maj föll börsen med sex procent och börsåret är så här långt det sämsta sedan 1970. En orsak är naturligtvis osäkerheten inom IT- och telekomsektorn. Med det räcker knappast som förklaring. Svaret måste också sökas i den bistra läxa som investerare av alla slag under de senaste åren har fått lära sig: vad som sägs och vad som sedan blir verklighet stämmer inte alltid överens.

“Det finns en upplevd osäkerhet kring marknadens förväntningar, säger Richard Wahlund”, tillförordnad professor på Handelshögskolan som forskat mycket kring ekonomisk psykologi.

Det har gått så lång att många investerare inte ens tror att de vinster som är redovisade är sanna vinster utan misstänker att de är bokföringstrick.

“Enronskandalen och dess fortsättning med Merrill Lynch har tillsammans med Barnevikpensionen och optionsaffärerna på den svenska marknaden bidragit till att undergräva allmänhetens förtroende för aktiemarknaden. Även den friande Trustordomen gjorde sitt”, menar Lars-Erik Forsgårdh, VD för Sveriges Aktiesparares Riksförbund.

Misstron eller det totala ointresset för aktiemarknaden bland småspararna märks även på andra sätt. Sedan november 2000 har Aktiespararna förlorat runt 30 000 medlemmar och affärspressen tappar läsare.

“Det här är den djupaste och längsta nedgång vi haft under modern tid och raset har även satt sin prägel på proffsen. De kräver klara besked och att osäkerheter ska vara undanröjda innan de agerar. Institutionerna har iklätt sig en försiktighetsmantel”, säger Per-Ola Jansson, VD för Fondhandlarnas förening.

Men det finns också, obeaktat det bristande förtroendet, en ökad skepsis mot värderingen på aktiemarknaden.

“Många ser börsen som övervärderad och ifrågasätter nu om att den allmänna värdeökningen som varit på aktier under 1990-talet kan fortgå. Frågan är om produktivitetsutvecklingen kan gå på i samma takt som tidigare”, säger Richard Wahlund.

Även Svensk Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster är kritisk till värderingarna och pekar på att företagens vinstandelar som andel av omsättningen gradvis har minskat i Sverige sedan 1994-95. Nu vinstandelen på samma nivå som under 1980-talet, säger han.

Stefan Fölster framhåller också att det också finns en stor osäkerhet kring själva konjunkturuppgången.

“Det är två starka krafter som går åt motsatt håll. Den ena är att efterfrågan ökar vilket kan leda till en kraftig konjunkturuppgång mot slutet av året och nästa år. Samtidigt finns en lång rad faktorer som oljeprishöjningen, inflationen och löneökningar som höjer kostnadsläget för företagen vilket pressar vinsterna. Därför är det svårare att se att företagen ska göra stora vinstlyft framöver.”

Vad börsen möjligen kan hoppas på är att investerarnas minne visserligen är bra men också kort:

“Investerarna glömmer rätt snabbt. När proffsmarknaden drar igång marknaden så utvecklingen blir tydlig och trygg tror jag att privatpersonerna kommer att återvända”, säger Per-Ola Jansson.

Göran Lind