Calmfors: Många var tvärsäkra om kronan – nu har kritikerna tystnat

Riksbankens senaste två senaste räntehöjningar har varit onödiga. Det menar ekonomiprofessor Lars Calmfors, som tror att inflationen kommer att komma ner till 2% under 2024.

”De senaste inflationssiffrorna såg bättre ut än vad man hade kunnat tro. Och det finns egentligen inget oroande i lönebildningen som skulle dra upp det hela. Dessutom har kronan gått upp”, säger han och fortsätter:

”Jag tycker det bestyrker att de sista räntehöjningarna var onödiga.”

Varför det?

”Därför att inflationen var på väg ner och vi vet att det tar tid innan räntehöjningar får effekt.”

Kronkritikernas tystnad

Calmfors noterar att många under året varit övertygade om att kronan skulle vara permanent svag, och att dessa uttalanden nu lyser med sin frånvaro.

”Det var massor av tvärsäkra förklaringar som framfördes. Min uppfattning var att det är väldigt mycket slump och att det är omöjligt att förklara kortsiktiga rörelser i kronans växelkurs, precis som alla andra växelkurser. Men det var högst osannolikt att kronan skulle fortsätta ner”, säger han och fortsätter: 

”De som trodde att den skulle fortsätta vara svag har blivit väldigt tysta.”

Lars Calmfors bedömer det som osannolikt att Riksbankens skulle höja räntan igen.

”Andra centralbanker ser ju ut att ha slutat med räntehöjningar, förutom Norge”, säger han och fortsätter: 

”Trenden är en starkare krona och att det börjar bli lågkonjunktur även på arbetsmarknaden. Det borde tala för att det inte blir några ytterligare räntehöjningar.”

Ingen 90-talskris

Han tror däremot inte att lågkonjunkturen blir så djup.

”Det är ju inte någon 1990-talskris, det är inte som globala finanskrisen och det är inte som pandemin. Snarare verkar allt tala för att det blir en ganska begränsad uppgång av arbetslösheten. Inbromsningen i produktionen fortsätter i början av nästa år och ett betydande negativt BNP-gap är prognostiserat.”

Lars Calmfors bedömer att räntan kan börja sänkas från halvårsskiftet i år.

Om räntesänkningarna kommer senare än vad man tror, kan det leda till en djupare lågkonjunktur?

”Ja vi har ju dålig koll på hushållens buffertar. Vi har ingen bra statistik på hushållens förmögenhet längre. Det är klart att nedgången motverkats av hushållens sparade medel.”

Förra året överlämnades ett förslag från en statlig utredning på att skapa ett nytt register med information om hushållens tillgångar och skulder. Det skulle då vara SCB som ges i uppgift att förvalta registret och statistiken skulle främst användas av Riksbanken och Finansinspektionen. Förslaget har väckt stark kritik från bland andra Bankföreningen och Svenskt näringsliv som menar att det riskerar att driva företag ur landet och det gör det möjligt att införa förmögenhetsskatt.

Det är ingen kritik Calmfors instämmer i.

”Det är viktigt att börja samla in sådana uppgifter igen så förmögenhetsutvecklingen kan följas bättre.”

Framåtblickande

Vad kommer du lägga extra fokus på 2024? 

”Det är ju förstås hur arbetsmarknaden och inflationen utvecklas. Det kommer att styra politiken. Framförallt penningpolitiken, för finanspolitiken händer det nog inte så mycket med om det inte skulle bli en dramatisk utveckling.”

Calmfors har skrivit en bilaga titulerad ”Nytt ramverk för finanspolitiken” till 2023 års långtidsutredningen som publicerades förra månaden. Där rekommenderar han att Sverige övergår till ett underskottsmål på en halv procent av BNP.

”Det är många investeringar som kommer att behöva göras under de kommande åren. Det är klimatinvesteringar och utbyggnad av energisystem. Det är ju viktigt att det görs nu och inte om 10, 15, 20 år.”

Läs mer:

Storbanken tror på glädjebesked för Riksbanken: ”Trendbrott”

Professorns prognos: Riksbanken kan redan ha nått inflationsmålet

”Bostadskrisen kommer bli långvarig – dags att politikerna vaknar”