Chefsekonom: Energipriserna lyfter inflationen – Riksbanken höjer igen

Inför veckans nya inflationssiffror räknar Handelsbanken med en ökning av inflationstakten, om energipriser inkluderas. Medan vissa centralbanker väljer att hålla räntorna oförändrade, ligger en ny höjning i Sverige i korten. "Vi ser ett fortsatt högt pristryck i tjänstebranscher", säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman till Afv, och spår fortsatt strama tider för hushållen.
Chefsekonom: Energipriserna lyfter inflationen – Riksbanken höjer igen - Riksbankcollage
"De kämpar med högre räntor", säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, om de kommersiella fastighetsbolagen. Till höger Erik Thedéen, Riksbankschef.

I veckan kommer nya inflationssiffror för Sverige och i slutet av november prisar marknaden in en räntehöjning om 25 punkter från Riksbanken. Detta besked går i sådana fall mot strömmen jämfört med de amerikanska, brittiska och norska centralbankerna, som valt att hålla räntorna oförändrade.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman bedömer att inflationssiffrorna kommer visa på en svag uppgång, om man inkluderar energipriserna.

”Vi räknar med att KPIF kommer att stiga till 4,4%, så det är en uppgång gentemot 4,0% i september. Det beror framför allt på att energipriserna steg i oktober. Tar man exklusive energi så räknar vi med en fortsatt nedgång i inflationstakten, om än inte lika snabb som tidigare. Från 6,9 till 6,4%”, säger Nyman och fortsätter:

”Vi ser fortsatt ett högt pristryck i tjänstebranscher. Där är priser fortfarande högre än normalt och man avser att fortsätta höja priserna. Det är trögrörliga priser, så det är stora bidrag från tjänstepriser till inflationen”.

Enligt Chicagos Fed-chef Austan Goolsbee kan den amerikanska inflationen komma att sjunka i rekordsnabb takt.

”Under de närmaste månaderna kan vi få se den snabbaste nedgången i inflationen under det senaste århundradet”, sa han i en intervju med CNBC.

Handelsbankens prognoser är något mer modesta. En sista höjning av räntan förväntas ske i november och sedan ligger den kvar på 4,25% till september nästa år, ungefär då kan en första sänkning med 25 punkter inträffa. Och beträffande inflationen förväntas den åter landa på målet om 2% först under 2025.

”Klart det finns missnöje”

I en intervju med Afv uttryckte SEB:s dåvarande valutastrateg Carl Hammer viss skepsis till att höja räntan ytterligare för att få bukt med inflationen.

”Tjugofem punkter kommer troligen inte att förändra speciellt mycket. Parametrar och hårddata tyder på att vi kommer få ganska svaga utfall på fler höjningar. Räntepolitiken verkar lagga. De höjningar som gjorts kommer att ha effekt och påverka inflationsutveckling. Min rekommendation är att avvakta i det här läget”, sa Carl Hammer då.

Christina Nyman och Handelsbanken tror inte att Riksbanken kommer avvakta. Hon menar att höjningen inte heller per se handlar om att stärka kronan, även om en stärkt krona kan ha en inflationsdämpande effekt.

”Det är klart att det finns ett missnöje med den svaga kronan. Jag skulle säga att räntehöjningen har att göra med att vi ser att exempelvis tjänstepriser är fortsatt höga och att räntenivån därmed behöver vara lite högre. Varje förändring med 0,25 procentenheter har en liten effekt eftersom det är en liten höjning. Men när det ligger stilla över tid har det effekt” säger hon och fortsätter:

”Parallellt vill man inte att kronan ska försvagas ytterligare eftersom det bidrar till inflationstrycket. Om Riksbanken inte skulle höja nu i november finns en risk för ytterligare kronförsvagning.”

Om de höjer, hur tror ni att det kommer att påverka svenska hushålls räntekänslighet?

”Vi tror att bostadsräntorna kommer stiga lite till nu när vi är nära toppen. Det vi har sett i Konjunkturinstitutets undersökningar är att hushållen räknar med högre räntor på ett och två års sikt. De har även justerat upp sina långsiktiga förväntningar. Jag tror inte att det kommer göra stor skillnad, men det blir ytterligare lite stramare”, säger Nyman.

Hur ser riskbilden ut för kommersiella fastighetsbolag med ytterligare en räntehöjning?

”Räntehöjningen kommer inte vara avgörande för de kommersiella fastighetsbolagen. Den kommer varken hjälpa eller stjälpa. De kämpar med högre räntor som inte bara har med Riksbankens ränta att göra. Deras egna finansieringskostnader har stigit, det finns mycket riskpremier på fastighetsbolagen. Och det är svårare att få tillgång till finansiering på kreditmarknaden”, säger Christina Nyman.

Läs mer: Signalerna som visar att krisen närmar sig

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Trapets