Insatserna trissas upp i spelet om räntan

I torsdags föll börsen så pass att storbolagsindexet OMXS30 ett tag var på minus sedan årsskiftet. Inräknat utdelningar är dessa storbolag fortfarande några procent på plus men ser man till ett bredare index så är uppgången utraderad även inräknat utdelningar. Beaktar man därtill inflation och en försvagad krona så kan man lätt konstatera att svenska investerare är rejält mycket fattigare nu än för ett par år sedan. Eller mindre rika, om man så vill.

SJU SKÖNHETER HÅLLER USA PÅ PLUS

I USA är S&P500 fortfarande klart på plus men det är i mångt och mycket en chimär. Tar man bort sju sköna aktier, de så kallade “Magnificent Seven” i form av Apple, Microsoft, Alphabet, Amazon, Nvidia, Tesla och Meta, så är USA-börsen runt nollan för året. Det är till och med så extremt att hade det inte varit för dessa sju aktier så hade MSCI:s världsindex varit på minus för året.

Att aktier (förutom Magnificent Seven då) är på minus världen över är extra svagt givet att fjolåret 2022 också var dåligt. Orsaken är dock ganska uppenbar.

LÅNGRÄNTAN STIGER

InvesteringsfilosofiKrönika

Föråldrade multiplar är farliga saker

För en månad sedan skrev jag en krönika om hur mycket aktievärdering påverkas av storleken på avkastningskravet och därmed långräntan. Centralbanker världen över har höjt de korta styrräntorna och med tiden har det fått allt tydligare spridning även till de långräntor som styr aktiers värdering. Det gäller särskilt i USA där långräntan stigit från cirka 4,3% till 5% på de få veckor som gått sedan jag skrev ovan nämnda krönika.

När vanliga USA-aktier eller för den delen svenska aktier med global försäljning ska mätas mot avkastningskrav nära 10% mot säg 7-8% för ett drygt år sedan så slår det tydligt mot börskurserna.

SVEN-OLOFS TEOREM

Kommer räntorna gå ännu högre? En som har sin uppfattning klar sedan länge är Fastpartners VD och huvudägare Sven-Olof Johansson. Fastpartner har (via rörliga räntor) satsat stort på att Riksbanken ganska snart kommer sänka styrräntan rejält.

“I USA har finans- och penningpolitik frontalkrockat. Biden-administrationen genomförde under 2021/2022 ett gigantiskt pandemistöd, i form av skatterabatter och direkta kontantstöd till individer och företag, motsvarande 29% av USA:s BNP /…/ Med detta som bakgrund är det inte särskilt konstigt att amerikansk ekonomi varit motståndskraftig och så här långt lyckats stå emot Fed:s snabba och kraftfulla räntehöjningar. Frågan man kan ställa sig är snarare varför inflationen inte är högre”, skriver Sven-Olof Johansson i Fastpartners mycket läsvärda VD-ord från den 19 oktober.

Sven-Olof Johanssons tes är att USA :s statsskuld inte tål dagens höga räntor. Förra veckan var statsskulden närmare 33 biljoner USD (33 000 miljarder eller på engelska 33 trillion). Nu är vi redan snart uppe i 34 biljoner, vilket motsvarar nära 130% av BNP. Skulle räntorna ligga kvar på höga nivåer så kommer USA:s budgetunderskott inom några år närma sig 10% av BNP.

“Finansieringskostnaderna för den ständigt växande statsskulden har rusat och uppgår idag till nästan samma belopp som landets försvarsutgifter. Detta har lett till ett enormt budgetunderskott. Som ytterligare en effekt av den finansiella situationen har den kommersiella fastighetsmarknaden fått betydande problem både vad gäller vakanser och finansieringskostnader. På toppen av allt detta verkar konsumtionen vika i en allt snabbare takt. Medvetandet om den uppkomna situationen verkar öka, framför allt hos Fed men även politiskt”, skriver Sven-Olof Johansson och fortsätter.

“Jag står fast vid att en första räntesänkning från Fed kommer senast under Q1 2024 för att sedan snabbt följas av räntesänkningar från både ECB och Riksbanken.”

BOND VIGILANTES

Det är mycket som blir frid och fröjd om inflationen är så snäll att den går och lägger sig vid 2% och sedan stannar i sin korg. I annat fall är risken stor att det urartar till en maktkamp mellan politiken och marknadens så kallade “bond vigilantes” (ett slags “medborgargarden” som spärrar av obligationsmarknaden om överheten hanterar inflation och/eller statsfinanser alltför oansvarigt). Analytikern James Lavish med nyhetsbrevet The Informationist beskriver det bra.

Om efterfrågan på statsobligationer torkar upp så pressas priset ner (så att räntan stiger). Drivkrafterna kan vara flera.

• Oro för hög inflation som urholkar det reala värdet motiverar en högre ränta.
• Stora budgetunderskott skapar en obalans mellan utbud och efterfrågan på obligationsmarknaden.
• Stora löpande budgetunderskott kan också tränga undan tillväxtfrämjande investeringar vilket kan skapa en dålig spiral av lägre tillväxt som i sin tur förvärrar skuldproblematiken.

KRIGSEKONOMI

Enligt skolboken så ska “marknaden” trumfa politiken och tvinga fram de förändringar som gör att obligationsmarknaden hamnar i balans. Antingen måste politiken förbättra “obligationsprodukten” via lägre inflation och vettiga statsfinanser. Eller så måste man betala de högre räntor som marknaden kräver för att köpa en undermålig produkt. Politiken har dock många möjligheter till så kallad “finansiell repression”, alltså att man tvingar olika kategorier investerare att äga statspapper oavsett hur dåliga villkoren är. Allra “enklast” är det att låta centralbanker via sedelpressen direkt eller indirekt finansiera statens lånebehov.

Finansiell repression är vanligt i krig och efter Hamas fruktansvärda angrepp på Israel så är det nu inte bara Ukraina som behöver USA:s stöd. Det må vara geopolitiskt nödvändigt men det bådar inte gott för USA:s budgetunderskott.

KINAS ATTACK?

Israel-Palestina-konfliktenKrönika

Måste man välja sida?

Min farhåga är att Västvärldens fiender är mer synkroniserade än vi tror. Efter Rysslands anfall på Ukraina har nu Iran låtit sina marionetter Hamas anfalla Israel. Vad skulle hända om det nu var Kinas tur att anfalla Västvärlden? En sådan attack lär inte vara militär, därtill är insatserna alltför höga. Men hur lätt vore det inte för Kina, som är USA:s största kreditgivare, att börja sälja av sina amerikanska statsobligationer? Den attacken skördar inga liv men den skulle likväl kunna tillfoga USA och förtroendet för dollarn oerhörd skada.

Så illa behöver det inte gå. Inflationen och räntan kanske kan gå ner hand i hand. Men riskerna är i annat fall stora. Så behåll en del torrt krut, även om det finns många billiga aktier som lockar.