SEB-strateg: Kriget mellan Israel och Hamas tynger svenska kronan

Den svenska kronan har åter försvagats mot euron. Det beror enligt SEB:s valutastrateg Carl Hammer delvis på kriget mellan terrororganisationen Hamas och Israel. Samtidigt menar han att ytterligare höjningar av räntan inte kommer göra från eller till för inflationen. "Det är nog bättre för Riksbanken att prata än att agera", säger Hammer till Afv.
SEB-strateg: Kriget mellan Israel och Hamas tynger svenska kronan - Carl Hammer, Valuta
Carl Hammer, chefsstrateg på SEB, menar att den nya rundan av kronförsvagning delvis beror på kriget mellan Israel och terrororganisationen Hamas.

Den svenska kronkursen har sedan mitten av oktober återigen försvagats och står i skrivande stund i 11,83 mot euron. Något som Carl Hammer, SEB:s chefsstrateg, delvis menar beror på kriget mellan Hamas och Israel.

”Tyvärr för Riksbanken ökade geopolitiska spänningar som bidragit till den förnyade rundan av kronsvagheten. Och fokus har åter hamnat på fastighetssektorn, vilket är kronnegativt. Vi är fortsatt försiktiga men jag tror inte att kronan ska tappa så mycket mer”, säger han till Affärsvärlden och fortsätter:

”Den allmänna trenden de senaste två månaderna har varit de stigande långräntor i USA och att man man prisat ur räntesänkningar. Samtidigt så är tillväxten i Europa uppenbart på väg ner. Kontentan är att Riksbanken kommer behöva hålla räntan högre under ett bra tag framöver och hoppas på att Fed och ECB börjar gå mot att öppna för sänkningar så småningom.”

Enligt Carl Hammer pekar SEB:s prognoser för kronan sidledes utveckling mor euron en tid framöver med ett visst utrymme för förstärkning under första halvåret av 2024.

”Men vi har signalerat att den ska vara på de här svaga nivåerna i stort sett fram till årsskiftet i alla fall”, säger han.

Den svenska kronan påverkades inte initialt av terrororganisationen Hamas attack mot Israel den 7 oktober. Det var först efter den 17 oktober, samma dag som ett sjukhus bombades i Gaza med hundratals döda som följd, som försvagningen tog fart. Sedan dess har kronan försvagats mot euron från 11,52 till 11,83.

Tjugofem punkter förändrar inget

För att komma tillrätta med den svaga kronan anser Carl Hammer att de till buds stående medlen för Riksbanken inkluderar att fortsätta säkra en del av valutareserven samt att vara tydligare mot marknaden när det kommer till synen på kronan.

”Men det främsta vapnet kommer vara räntepolitik och att försöka hålla räntan hög. Det kommer bli en ganska delikat balansgång. Det är nog därför det är bättre för Riksbanken att prata än att agera. Det är inte uppenbart att valutamarknaden kommer att tycka att det är toppen att de fortsätter höja räntan. Inte i det här läget med de risker som marknaden spelar upp, lite överdrivet tycker jag, på framför allt fastigheter.”

Riskerna han ser med att fortsätta höja räntan för att stärka kronan är att det sätter press på hushållen och fastighetsmarknaden. Dessutom menar han att fler höjningar förmodligen kommer ha en försumbar effekt på inflationen.

”Tjugofem punkter kommer troligen inte att förändra speciellt mycket. Parametrar och hårddata tyder på att vi kommer få ganska svaga utfall på fler höjningar. Räntepolitiken verkar lagga. De höjningar som gjorts kommer att ha effekt och påverka inflationsutveckling. Min rekommendation är att avvakta i det här läget.”

Hur mår hushållen just nu?  

”Alla har överskattat dramatiken i att höja räntan. Det beror på hur mycket överskottssparande som hushållen sitter på. Även där finns en lagg. Vi har sett att folk har utrymme för att upprätthålla rätt okej konsumtion och via högt sparande”, säger han och exemplifierar med USA där det tagit 30 månader från att man först börjat höja räntan till att landet gått in i en officiell lågkonjunktur.

”När räntan ligger kvar under en lägre tid kommer det att bita mer och mer efter hand. Det är uppenbart. Det är därför de här laggarna i penningpolitiken är betydande.”

”En konstant kamp”

Om ungefär en vecka slutar Hammer som chefsstrateg och blir i stället allokeringschef på SEB. Han uppger att han än så länge inte någon allokeringsstrategi att dela med sig av, men att det kommer bli lite mer systematik i de modeller och signaler som används, samt att de just nu är neutralt positionerade.

”Jag har suttit med i vår allokeringskommitté som jag ska bli ordförande för. Där har vi sänkt aktierisken sedan i somras. Vi är inte underviktade utan neutralpositionerade just nu och har inte gjort några större förändringar än det.”

Som ”lame duck”-valutastrateg skulle han kanske kunnat unna sig en känga i någon väl vald riktning, men på frågan om han har några hårda sanningar att lufta inför bytet av jobb skrattar han bara.

”Nej, inte direkt. Men man är aldrig fullärd i det här jobbet vilket gör det roligt. Men fascinationen med att studera både makro och marknad är att det ständigt kommer nya förlopp som man inte kunnat förutspå. Det är en konstant kamp med att förstå tillräckligt.”

Vad har gjort dig mest förvånad?

”Till exempel hur expansiv penningpolitiken blev under andra halvan av förra decenniet. Att inte bara ha minusränta utan också genomföra kraftiga värdepappersköp i en miljö där inflationen var låg, men inte dramatiskt mycket lägre än målet. Det var ganska extremt. Man kan också blicka tillbaka på att Sverige över lag har starka fundamenta. Sverige har stark balansräkning och det är lite förvånande att det inte gynnat kronan mer.”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Trapets