De mest populära betaltjänsterna

I framtiden väntas mobila betalningar öka i takt med att tekniken kommer på plats. En ny undersökning visar hur bland andra Swish, Klarna, Qliro, Paypal och Apple pay står sig i den tidiga kampen om svenska användare.

Bankernas Swish är den mest populära betaltjänsten. Nästan nio av tio svenskar (88 procent) använder tjänsten. På andra plats hamnar Klarna som åtta av tio använder (78 procent) medan knappt var tredje svensk använder Paypal (30 procent).  På fjärde plats landar Qliro där 14 procent anger att de använder tjänsten och på femte plats Payex som sju procent säger sig använda. Apple pay används av endast tre procent av svenskarna medan Samsung pay används av endast en procent.

Det visar en riksomfattande undersökning om svenskarnas betalvanor som analys- och konsultföretaget Insight Intelligence har gjort i samarbete med Payex, Edenred och Medmera bank. Undersökningen baseras på tusen slumpvalda svenskar mellan 16 och 74 år som intervjuats genom Sifos slumpmässigt rekryterade riksrepresentativa webbpanel med en svarsfrekvens på 34 procent.

Undersökningen frågar också vilka betaltjänster svenskar känner till men inte använder, respektive vilka man inte känner till. Här hamnar bitcoin högst upp med 78 procent – man känner till kryptovalutan, men använder sig inte av den. På andra plats i kategorin känner till–men-använder inte hamnar Paypal, med 57 procent.

– Att i stort sett ingen i Sverige säger sig använda bitcoin är ingen överraskning. Det är ett ganska otillgängligt betalmedel som trots relativt hög kännedom knappt används. Vad som förvånar är snarare hur snabbt förändringarna sker när det kommer till vilka betalmetoder man föredrar i olika betalsituationer. Vid torghandel och loppis exempelvis, där de flesta alltid föredragit kontanter är det i år för första gången fler som föredrar betal-appar, Lukas O Berg, vd för Insight Intelligence.

I samband med e-handel har andelen som föredrar faktura gått om de som föredrar kortbetalning.

– Det är signifikanta förändringar som skett på bara tolv månader. Vi kommer att se fler liknande rockader i hur svenskarna föredrar att betala i olika betalsituationer framöver, fortsätter Lukas O Berg.

Vad gäller mobilbetalning är det relativt få som betalar med sin mobil i butik, men majoriteten uppger att de föredrar mobila betalningar i sammanhang såsom torghandel, vid parkeringsplatser eller vid transaktioner privatpersoner emellan.

Undersökningen görs för sjätte året i rad och en av årets nyheter är att kontaktlösa (NSE) betalningar ökar.

Jag kom nyligen hem från Peking och där var det nästan omöjligt att inte betala med mobilen via Wechat. Kommer vi att gå mot den utvecklingen även i Sverige?

– Att betalningsmarknaden ser olika ut i olika länder beror dels på vilka betaltjänster som finns och dels på hur infrastrukturen kring betalningar ser ut. Att gå till kassan och betala med sin mobil kan man inte göra överallt i Sverige idag. Men vi ser att kontaktlösa betalningar har ökat kraftigt i takt med att infrastrukturen kommit på plats. Nu använder man sitt kort för dessa betalningar men tekniken finns även i mobilen – det är därför sannolikt att mobila betalningar blir vanligare inom ganska snar framtid, eftersom även infrastrukturen finns på plats.

Tre av fyra svarande tror att Sverige redan är, eller kommer att bli ett kontantlöst samhälle och drygt 54 procent ställer sig positiva till den utvecklingen. Men det är också en generationsfråga, då 64 procent av de yngre anser att det är bra medan motsvarande siffra hos de äldre ligger på 37 procent.

Vad säger du om den utvecklingen att gå mot ett kontantlöst samhälle?

– De finns en del som ser det som ett problem, exempelvis äldre människor och vissa småföretagare, men många är positiva. Det är viktigt att utvecklingen inte går för fort och lämnar folk i ett digitalt utanförskap utan möjligheter att betala. Det ställer också höga krav på den digitala infrastrukturen. Säkerhet och digital integritet är väldigt viktigt i rörelsen mot ett kontantlöst samhälle.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.