Det skakade EU

Storbritanniens regering är redan ute med ett förslag på nyttarbetssätt inom kommissionen. Blir det verklighet, är det somhänt verkligen positivt: en chans till nystart. Kommissionensrykte är ordentligt nedkört efter att den först haft en alltförstark ordförande i Jacques Delors och sedan en alltför svag iJacques Santer.Samtidigt är det ett ödets ironi att det är just Santersavgångna, hånade kommission som gjort de första ansträngningarnaatt sanera verksamheten. Men för att lyckas bryta gamla unknatraditioner och strukturer krävs förstås både styrka ochsmidighet.

Kritik mot ministerrådet

Man borde kunna kritisera EU:s politiska ledning – alltsåministerrådet – för att det inte har ställt mer krav påkommissionen under åren som gått. Men det låter sig inte görasutan vidare så som maktbalansen mellan kommissionen ochministerrådet ser ut. Det är stats- och regeringscheferna iEuropeiska Rådet som tillsätter kommissionens ordförande, vilketofta sker i ett politiskt rävspel med mycket kompromissande.Därefter har kommissionen en ganska självständig ställninggentemot ministerrådet, som fördragets och de små staternasväktare.Parlamentet, som fått ökad makt att utkräva ansvar på senaretid, har inte tvekat att använda den. Genom att inleda ettmisstroendeförfarande mot Santers kommission fick parlamentet enrivstart i sin nya roll.Idag inleds ett extra toppmöte i Berlin. Där kommerefterträdarfrågan att bli en huvudpunkt vid sidan om denursprungliga agendan.Ökat bidrag till budgeten från något land kan mycket väl bäddaför beslut om att nästa kommissionsordförande ska komma från detlandet. Sen ska ordföranden helst vara en socialist, eftersomdet var en kristdemokrat förra gången.

Ny maktbefogenhet

Det lär dock bli svårt för stats- och regeringscheferna atttillsätta en kommissionsordförande som parlamentet ogillar. Omnågra månader – när det nya Amsterdamfördraget träder i kraft -kommer parlamentet nämligen att få en ny maktbefogenhet: attinlägga veto mot rådets kandidat. Att inte ta hänsyn till det nuvore inte så begåvat.

Reformer

Britterna passar nu på att föreslå storstädning i kommissionen.Om det skulle bli verklighet innebär det den mest genomgripandeöversynen i kommissionens hela 42-åriga historia.Här är några av de brittiska idéerna:Översyn av lönesystemet.Incitament för rätt beteende.En ny ansvarsstruktur som gör det lättare att tillrättavisa ochavskeda tjänstemän som inte sköter sig.Arbetsbeskrivningar för tjänsterna.Större rörlighet inom olika delar av kommissionen, och befordranefter förtjänst.

Så delas makten

Ministerrådet: Här ligger makten att fatta beslut. Ministerrådetuppträder i många olika former. Beslut på jordbruksområdetfattas av alla EU-ländernas jordbruksministrar, ekonomiskabeslut av finansministrarna (vars beslutsforum kallas Ekofin),osv. När stats- och regeringscheferna träffas för att besluta omsådant som ligger på deras bord kallas de Europeiska Rådet ochmötena kallas för toppmöten. Det möte som hålls i Berlin dennavecka är ett extra toppmöte, inkallat för att lösa en specifikfråga: femårsbudgeten. Att mötet också fått en akut personfrågaatt lösa tillhör inte vanligheterna.

Ordförandeskapet: Ministerrådets alla möten planeras ochsamordnas av EU:s ordförandeland. Det uppdraget roterar blandmedlemsländerna och hålls i ett halvår. Tidigare och kommandeordförandeland bildar ett slags trojka för att säkrakontinuiteten. För närvarande är Tyskland ordförandeland,Österrike närmast tidigare ordförandeland och Finland detkommande.

Kommissionen: Dess makt ligger framför allt i rätten att tainitiativ till ny politik och till ny lagstiftning. En aktivkommission kan driva hela Unionen framåt – som skedde på JacquesDelors” tid. På vissa områden – framför allt konkurrenspolitik -har kommissionen också övervakande och dömande befogenheter.Kommissionen är vidare fördragens väktare och ska se till att destora länderna inte kör över de små. Slutligen administrerarkommissionen unionens inkomster och utgifter. Att jämföra denmed en regering är alltså missvisande. Den är snarast en skvader- med sin blandning av element från statligt verk,rättsövervakande myndigheter och regering. När det gällerpersonal och arbetssätt liknar den mest en internationellorganisation.

Parlamentet: Har begränsad makt, men den har ökat på senare tid.Genom Maastrichtfördraget fick det en rådgivande roll ilagstiftningen genom den så kallade co-decision procedure.Parlamentet kan avsätta kommissionen genom enmisstroendeomröstning med 2/3-dels majoritet. NärAmsterdamfördraget träder i kraft senare i år får parlamentetviss utökad makt: det kan stoppa utnämningen av enkommissionsordförande det inte gillar.