Det trådlösa riskkapitalet

“Vi satsar på mobilt internet”. “Våra investeringar har sitt fokus mot trådlös teknik”. Sådana fraser upprepas likt mantra i den svenska riskkapitalbranschen.

Aspiro Ventures. Brainheart Capital. Startup Factory. Ericsson Venture Partners. Telia Business Innovation. Zodiak. Listan på riskkapitalföretag, även benämnda venture capital-företag, som satsar på nystartade företag inom trådlös teknik och mobilt internet växer sig allt längre.

Många investerare vill in på denna marknad. Och det går knappast en vecka utan att någon ny investerarkonstellation bildas med inriktning mot detta område. De befintliga svenska VC-fonderna och investmentbolagen har investerat cirka 10 miljarder kronor i företag med inriktning mot trådlös teknik och mobilt internet, enligt en sammanställning som Brainheart Capital publicerade före sommaren.

Guldfeber

Brainheart tror dessutom att siffran är en underskattning. Det mesta talar också för att investeringarna kommer att stiga kraftigt. Det kapital som är avsatt för investeringar inom den trådlösa och mobila sektorn är uppskattningsvis minst det tredubbla.

Det råder alltså en påtaglig guldfeber kring investeringar i företag och projekt med inriktning mot trådlös kommunikation och mobilt internet. Det finns tydliga paralleller till fjolårets “guldrush” inom e-handelssektorn, där ju de upphaussade förväntningarna inte visade sig hålla. För den som har längre minne finns en annan parallell i utvecklingen inom fastighetsbranschen i slutet av 1980-talet.

Men mot bakgrund av den snabba tillväxt av olika produkter och tjänster som förväntas ske när mobil kommunikation och internet, världens två största tillväxtbranscher, växer samman är det uppenbart att det inom denna sektor kommer att skapas företag med mycket stora värden. Den starka ställning som Stockholm och Sverige har inom detta område (se artikel på sid 78) talar också för att några av dessa företag kommer att ha ett svenskt ursprung.

Men lika uppenbart är det att många projekt inte kommer att ge något annat än kostnader. De stora vinnarna blir de investerare som hittar vinnarprojekten på ett tidigt stadium.

På idéstadiet

Det är här venture capital, riskkapital som satsas i nystartade och/eller starkt växande och normalt onoterade företag, kommer in. Investerarna går allt oftare in redan på idéstadiet, i så kallad kuvösverksamhet. Då krävs oftast ett begränsat kapital för varje projekt, men det växande antalet projekt medför att de samlade investeringarna blir relativt stora. En större kapitalinsats krävs sedan när produkten eller tjänsten är färdig att lanseras på marknaden. Finansiären investerar alltså i entreprenörledda företag, där entreprenören och andra nyckelpersoner erbjuds ett betydande ägande.

En av venture capital-modellens styrkor är att den ger förutsättningar att knyta upp entreprenörerna och idégivarna på ett mycket mer kraftfullt sätt än inom traditionella storföretag, där den som har utvecklat en bra idé kanske har fått en t-shirt eller i bästa fall en årslön som tack. Genom delägarskapet i det direkta projektet går det att skapa mycket kraftfulla incitament för nyckelpersonerna att utveckla produkten eller tjänsten. Det är extremt viktigt inom IT-sektorn att det finns starka personliga drivkrafter för de som ska utveckla det nya företaget. Produktlivscyklerna är extremt korta och en annars utmärkt produkt kan därför vara värdelös om den når marknaden för sent.

Erfarenheterna från utvecklingen i Silicon Valley är också tydliga. Där har tillgången till riskkapital från VC-bolagen haft en avgörande betydelse för framväxten av nya företag. Satsningarna har både stimulerat ny forskning i sig och inte minst väsentligt kortat ledtiderna från grundforskning till skapandet av kommersiella produkter.

Björn Borg

Samtidigt har entreprenörskapet fått en renässans bland yngre svenskar genom kändisar som internetkonsultföretaget Framfabs VD Jonas Birgersson och branschkollegan Icon Medialabs grundare Johan Stäel von Holstein. Deras framgångar med att bygga upp nya företag inom IT-sektorn har inspirerat. “Kan de så kan jag”, går resonemanget. Några av de venture capital-chefer som Affärsvärlden talat med har beskrivit detta fenomen som en parallell till Björn Borgs betydelse för utvecklingen av svensk tennis.

Venture capital-marknaden har vuxit snabbt under senare år. Den har, för övrigt, skapat en ny karriärväg för avpolletterade toppchefer som gamle SAS-chefen Jan Carlzon – säg förresten den avsatte VD som inte ska ge sig in i denna bransch – och etablerat nya mediagunstlingar som riskkapitalisten Kjell Spångberg.

Stark magnat

Den kraftiga kursuppgången för teknologi- och kunskapsaktier inom den växande nätverksekonomin har lockat intressenter från alla håll till denna typ av riskkapitalsatsningar. De extremt stora värden som skapats och realiserats på relativt kort tid genom uppbyggnaden och försäljningarna av tekniskt nischade IT-företag har blivit en stark magnet för att locka nytt, även utländskt, kapital till IT-området. Bland de bolag som har gått denna väg finns exempelvis Across Wireless, Altitun, Bluetail och Qeyton. Tidigare exempel är Sendit och Dynasoft. Dessa lyckade försäljningar, eller “exits” som det heter i denna anglosaxiskt präglade bransch, lockar till sig nytt kapital samtidigt som en stor del av de medel som frigjorts kommer att återinvesteras i nya projekt.

Kört slut

Det är många som vill in i den heta trådlösa sektorn. Det gäller inte bara nystartade fonder och andra institutioner. Hit flockas även investmentbolag som har kört slut på sina gamla affärsidéer. Atle och Bure växlade tidigt, det vill säga för ett par tre år sedan, in på detta spår. Ratos har tagit efter och nu kliver även Investor in. Wallenbergs maktbolag har avsatt 25 miljarder kronor för investeringar inom IT, hälsovård och andra tillväxtområden. Hälften återstår ännu att placera. Mycket talar för att mobilt internet kommer att locka till sig en stor del av de pengarna.

Rätt miljö

Men även andra institutionella placerare, som de stora livförsäkringsbolagen och pensionsfonderna, försöker hitta vägar att investera sitt växande kapital på detta område. Sjätte AP-fonden har ett förvaltat kapital på 20 miljarder kronor och är därmed en av storspelarna på denna marknad.

Utvecklingen medför också att mer mogna rörelsedrivande företag måste anpassa sin utveckling av nya produkter, tjänster och geografiska marknader till den skärpta konkurrensen om nyckelkompetens.

Vi börjar exempelvis se hur stagnerande industriföretag som vill förnya sig väljer att investera i projekt som kopplar ihop den egna (mogna) verksamheten med den nya ekonomin.

Investerarna får också konkurrens av teleoperatörerna, som inser att de måste fylla sina nät med tjänster som idag inte finns för att inte se sina marginaler helt krympa ihop. Även de stora tele- och datakomföretagen har kommit till insikt att deras jätteorganisationer inte alltid är rätt miljö för att driva utvecklingen av spjutspetsteknologi och för att kunna behålla sin mest kompetenta personal. Detsamma gäller för de stora IT-konsulterna.

En annan viktig drivkraft till att lägga utvecklingsprojekt i nya företag är de stora värderingsskillnader som finns mellan mera mogna bolag och tillväxtföretag. De traditionella företagen värderas normalt med utgångspunkt från det förväntade resultatet för de närmaste åren. Ett utvecklingsprojekt för exempelvis en mobil internettjänst, vars budget under denna fas till största delen består av kostnader, leder därmed till lägre värdering. Om internetprojektet drivs i ett separat icke-konsoliderat bolag kan man på dagens marknad räkna med en väsentligt högre sammanlagd värdering av de två enheterna.

Exemplet Cisco

För de företag som vill växa sig stora och behålla sin plats i IT-världen gäller det att inse att de inte kan driva all utveckling själva. I stället måste de, i likhet med vad som gäller inom exempelvis läkemedelssektorn, lägga ut en allt större del av utvecklingen på entreprenad. Den stora skillnaden här är att utvecklingsarbetet inom IT-sektorn måste gå så mycket fortare. Här kan också VC-företagen bli en viktig partner.

Den amerikanska nätverksgiganten Cisco är ett exempel på ett företag som har kunnat hålla och stärka sin marknadsledande position och sin tillväxttakt, och därmed sin höga värdering. Det har skett genom att koncernen kontinuerligt knoppat av projekt och förvärvat innovationsföretag med färdiga kompletterande produkter.

Specialisering

Det är naturligtvis svårt att säga vilka slags investerare som kommer att nå störst framgång. Men riskkapitalbolagens målsättning att vara med från kuvösstadiet kommer att kräva att bolagen specialiserar sig på olika delar av den växande marknaden. Specialisering mot olika delsegment kommer att öka den generella risknivån, men lär sänka den specifika risken i varje projekt.

Det kommer att bli en tuff kamp om de mest talangfulla idésprutorna och entreprenörerna. I den nya ekonomin är det dessa som är den största bristvaran – inte kapitalet.