DNB: Riksbanken måste ta sig ur sitt nollräntehörn

På torsdag är det dags för Riksbankens första penningpolitiska möte för året. En stor fråga blir hur Riksbanken ser på inflationen och hur den kan komma att påverka framtida räntehöjningar.

Inflationen och hur Riksbanken kommer att agera framöver är också föremål från en färsk reflektion från DNB:s Ulf Andersson och Thomas Jellvik med den talande titeln “Nu har du chansen Stefan!”.

Den stora frågan, skriver de, är om och när inflationen kommer ned till en nivå som kan anses vara långsiktigt kontrollerbar runt målet på 2%.

De går igenom avgörande faktorer för svensk inflationsutveckling, såsom utbudsstörningar, skenande energipriser och löneinflation och menar att det inte finns skäl att tro att den höga inflationen kommer att vara ett långsiktigt problem. En brasklapp i sammanhanget är dock att inflationsförväntningarna kan leda till att inflationen faktiskt ökar och att inflationen blir en självuppfyllande profetia.

“Vår samlade bedömning är att svensk inflation inte är ett långsiktigt problem. Inte desto mindre menar vi ändå att Riksbanken måste börja ta sig ur det nollräntehörn som de målat in sig i och att de inte får en bättre chans än nu”, skriver de.

Andersson och Jellvik pekar på att marknaden nu prisar in två räntehöjningar inom ett år och fem höjningar inom två år. Samtidigt prognosticerar Riksbanken inte in den första räntehöjningen förrän sent 2024.

RiksbankenArtikel

”Kan få höra ett nytt tonläge från Riksbanken”

Riksbanken brukar sällan byta fot, utan det mest troliga är att marknaden åter kommer behöva korrigera sig, skriver de. Samtidigt har den amerikanska centralbanken Federal Reserve och den europeiska centralbanken ECB uttryckt en oro för att inflationen kan vara mer långvarig än man tidigare väntat sig. Fed har också indikerat fyra räntehöjningar under året och ECB har uttryckt att de är redo att agera annorlunda om utvecklingen kräver det. Här ser de en chans för Riksbanken att haka på centralbankskollegorna och ge sig själv utrymme att agera tidigare.

De menar att Riksbankens extremt expansiva penningpolitik är “till mer skada än nytta” och att stimulanserna har bidragit till en omfattande tillgångsinflation och även samhällsekonomiska utmaningar.

“Om detta får fortsätta riskerar det att snabbt leda oss mot nya finansiella problem och kriser”, skriver de och efterfrågar att Riksbanken “snarast påbörjar processen med att långsamt, metodiskt och förutsägbart ta sig ur det hörn med noll och tidigare negativ ränta som de har målat in sig i”.

De efterfrågar att Riksbanken ska agera mer proaktivt, då en räntehöjning först i slutet av 2024 ses kunna tvinga ner ner inflationen under målet igen och dessutom riskera att “sammanfalla med en minskad ekonomisk aktivitet, lägre tillväxttal och sämre arbetsmarknad”.

“Sammantaget anser vi det vara hög tid för Riksbanken att påbörja utfasningen av det penningpolitiska experiment som pågått under flera år och istället börja ge sitt bidrag till att förutsättningarna för svensk ekonomi normaliseras. Nu har du chansen Stefan – om tre år kommer den vara borta!” skriver de.