Dyrt stopp på Botniabanan

Regeringskansliets miljöprövning av Botniabanan, vars slutnota tidigare beräknats till 8,2 miljarder kronor, kan försena bygget. Ett års försening skulle kosta 600 miljoner kronor, enligt Banverkets kalkyler.

Projektet riskerar att försenas, sedan miljödepartementets tillåtlighetsprövning dragit ut på tiden. Framför allt beror det på stark opinion i Umeå kring säkerhetsaspekterna, efter den numera riksbekanta olyckan på en godsbangård i Borlänge.

Ny bana genom Umeå

Prövningen gäller sträckan Kramfors-Umeå. I den ingår även den så kallade östra sträckningen, som Banverket och Botniabanegruppen föreslår ska gå genom centrala Umeå.

Invånarna i Umeå befarar både ökat buller och fler riskfyllda transporter. Inklusive trafiken på den befintliga järnvägen genom staden kan närmare 30 godståg komma att passera de centrala delarna av Umeå våren 2006, när banan tas i bruk.

“Det handlar om 19 mil järnväg. Det har gått bra med alla förhandlingar ända till sista delen i Umeå. Men det är inte ovanligt att det blir så här. Människor engagerar sig mer ju närmare beslutet man kommer, och då är möjligheterna inte heller lika stora att påverka, säger Örnsköldsviks kommunalråd Elvy Söderström (s) och ordförande för Botniabanegruppen.

Kommer inte ett regeringsbeslut snart kommer tidsplanen att spricka, spår Banverket.

“Vi måste få grönt ljus under sommaren om inte hela bygget ska försenas. Enligt ursprungsplanen ska banan tas i bruk våren 2006. Det förutsätter att järnvägsplanen kan ställas ut under hösten”, säger Ola Nilsson, informationsansvarig på Banverket, som ser en överhängande risk för försening, då miljödepartementet ställt stora krav på kompletteringar under våren.

Ett års försening uppskattas till en direkt merkostnad på 350 miljoner kronor. Därutöver beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna till ytterligare 250 miljoner kronor, enligt Banverket.

“Det finns en gräns för hur mycket man kan dra ut på tiden. En liten försening nu kan bli en stor försening i ett senare skede, om man går miste om en barmarkssäsong”, fortsätter Ola Nilsson.

Botniabanegruppens ordförande tror dock fortfarande att man kan klara av några månaders försening.

“Ett regeringsbeslut i höst kan räcka för att vi ska kunna jobba ikapp. Det finns en stor uppslutning för banan, liksom enighet i riksdagen. Det ska mycket till för att huvudavtalet ska omförhandlas”, säger Elvy Söderström.

Oreglerad försening

Vissa fördyringar är reglerade i huvudavtalet, bland annat kostnadsökningar upp till 10 procent på grund av tekniska komplikationer. Avtalet från 1997 säger däremot ingenting om vad som händer vid förseningar som beror på en utdragen miljöprövning

Miljöbalken fanns inte när avtalet träffades mellan staten och Botniabanegruppen, men det är klart att alla inblandade gärna vill slippa tvätta sin byk i riksdagen, där ärendet hamnar om kostnadsramarna skulle spräckas.

Just nu lyser strålkastarna på Banverket och inte på byggherren Botniabanan AB. Och det är tur det, eftersom en olycka ju sällan kommer ensam. Botniabanans tidigare VD, Arne Forsell, stod för en urspårning av det grövre slaget tidigare. Forsell fick gå sedan det uppdagats att han försökt muta Sydkraft via e-post: Mot att Sydkraft skulle få uppdrag vid bygget av banan ville Forsells skaffa sig bättre villkor för sitt privata bolag, Torrsjö kraft. Någon ny VD har ännu inte utsetts.