Dyster börs, uselt flöde

Nya börschefen Kerstin Hessius har en ambition. De nyanlända börsbolagen ska få en smula extra uppmärksamhet. Därför ackompanjerades introduktionen av skogsbolaget Billerud i november av en anspråkslös ceremoni i börshuset. Det hela var ingen happening direkt, men är ändå något nytt på svensk aktiemarknad och är ett svagt eko av den rituella klockringning som ett nyintroducerat bolags vd brukar få genomföra på New Yorkbörsen inför den första handelsdagen.

Ett magert år

Nyordningen känns nog särskilt angelägen just denna höst eftersom 2001 varit ett så magert år när det gäller introduktioner. Under det gångna året har bara 13 bolag noterats i Norden jämfört med 53 året före. För Sverige är siffrorna 6 i år respektive 17 ifjol. Den enda introduktionen av format i Stockholm är Carnegie, som noterades på försommaren.

Börstorkan förvånar knappast någon. Antalet introduktioner är ju en spegelbild av börsklimatet; däremot beror det totala värdet av introduktionerna mer på tillfälliga faktorer, det vill säga när ägarna till stora företag väljer att sätta sina bolag på börsen. Under de senaste tio åren finns två sådana märkesår, om man ser till volymen. Det första året är 1996, då Scania togs till börsen, och sedan 2000, då Telia äntligen privatiserades trots en minst sagt skakig börs.

Mäter klimatet

Den som i stället mäter antalet nyintroducerade företag finner däremot en god mätare på det finansiella klimatet generellt. I en uppåtgående börs brukar nämligen nyintroduktioner betraktas som hårdvaluta eftersom de anses ge företräde, till förmånliga villkor, till blivande kursraketer. Lockelsen för ägare, företagsledning och mäklarfirma att prissätta emissionerna i underkant, för att på så vis skapa förutsättningar för goda kurslyft, är svårmotståndlig.

Beteendet skapar – även om de värsta avarterna försvann under 1990-talets senare år – ett olustigt schackrande med teckningsposter, förmånstilldelning och mer eller mindre uttalade löften från institutionella investerare att agera kursstabilisatorer i utbyte mot generös behandling vid teckningen. Därtill kommer de ohemula arvodena till investmentbankerna, som i USA uppgår till ofattbara sex procent av emissionsbeloppet men är lägre i Europa, att krympa.

Flera stora på gång

När nu läget stabiliserats på börserna tyder det mesta på att introduktionstempot höjs igen. Ett stort antal introduktioner som skrinlades till följd av det oroliga läget på börserna kommer i stället under 2002, sannolikt så snart bolagen har reviderade årsbokslut som de kan skriva prospekt utifrån. Det finns också andra faktorer som talar för fler introduktioner, inte minst alla de fusioner som genomförts på senare år, som i sin tur genererar utförsäljningar av verksamheter, vilka ofta börsintroduceras. Ett antal riskkapitalutköp kommer också att leda till nyintroduktioner (exempelvis Alfa-Laval och byggbolaget Bravida).

Förhoppningsbolag, exempelvis inom IT-sektorn, kan däremot se fram mot en besvärlig tid. Fonderna vill inte delta i småbolagsintroduktioner, eftersom aktierna blir illikvida och majoriteten av förhoppningsbolagen har för små börsvärden. Antagligen vill inte heller privatpersoner vara med. De har blivit alldeles för brända under de senaste åren. Men privatpersoner kommer troligtvis att bli intresserade av att delta i emissioner där inriktningen ligger på mogna branscher och på bolag med stabil intjäning. Det kan innebära att det finns förutsättningar för exempelvis företag som IVT, en värmepumpstillverkare med extremt snabb tillväxt. Företaget var på väg till börsen för ett par år sedan men fick avstå eftersom marknaden då bara var intresserad av IT och telekom.

Under de senaste tio åren har en stor del av börsintroduktionerna i Europa utgjorts av privatiseringar. Det har varit ont om sådana hittills i år; i Sverige ska det till och med ske en bakvänd introduktion, det vill säga ett förstatligande i stället för privatisering (Sveaskog/Assidomän). Rimligen kan denna trend vändas i sin motsats under 2002 och 2003. Detta gäller särskilt om det blir regeringsskifte nästa höst. Då kommer Vattenfall, Vasakronan och kanske också Luftfartsverket till börsen.