E-handel, var god dröj

Intresset för e-handel må vara stort bland Sveriges största företag, men fortfarande har de flesta av dem mycket kvar att bevisa. En omfattande granskning som Affärsvärlden har gjort bland de 500 största svenska företagen visar att en överväldigande majoritet, 80 procent, inte har någon inkomst alls av e-handel. Totalt omsatte de största företagen närmare 3.391 miljarder kronor under förra året. Av dessa miljarder motsvarar den totala handeln via internet nästan ingenting, eller knappt 0,4 procent.

Det ligger nära till hands att förvånas över att inte fler av storföretagen hunnit längre i sina e-handelssatsningar i en tid där rapporter om e-handelns fröjder duggar tätt.

Även om detaljhandeln brottas med svårigheter (se artikel här intill) så finns stora förhoppningar om utvecklingen för så kallad business-to-business.

Analysföretaget Forrester Research spår till exempel att internethandeln företag emellan kommer att omsätta 1.300 miljarder USD i världen år 2003. Redan i år räknar Exportrådets eMarket Services med att handeln mellan svenska företag uppgår till 10 miljarder kronor, för att ha vuxit till 410 miljarder kronor år 2004.

En av fyra har marknad

Prognoserna är alltså goda. Men bland de 20 procent som i dagsläget faktiskt har inkomster från e-handel är det fortfarande inga större volymer det totalt sett rör sig om. 12 procent av företagen uppger att 1-2 procent av deras omsättning härrör från e-handel. Bara 8 procent uppger att e-handel svarar för mer än 2 procent av omsättningen. Blott 24 procent av samtliga undersökta företag har i dagsläget ens en egen e-handelsplats.

Men företagen ligger åtminstone i startgroparna. Av de företag som ännu inte har egna e-handelsplatser räknar knappt 80 procent med att ha en lösning klar inom fem år. På frågan om hur många företag som räknar med att ha försäljning via internet om tre år, svarar bara 15 procent att de inte räknar med någon försäljning alls. De allra flesta företag hoppas vara med i internetloppet redan inom två år.

Verkstadsdetaljer

Somliga har också hunnit en bit på väg. Bergman & Beving som säljer verkstadskomponenter har till exempel redan en inkomstgenererande handelsplats på nätet. Verkstadsjättarna ABB och SKF hårdsatsar på e-handelslösningar och storbankerna fokuserar i allt högre utsträckning på internet.

Att inte fler hunnit längre har två huvudförklaringar.

Först och främst är det fortfarande en krävande uppgift att utveckla egna e-handelsplatser. Det finns få pilotfall att lära av och kostnaden är relativt hög.

För det andra är det inte säkert att en egen e-handelsplats i framtiden visar sig vara den bästa lösningen. Det kan vara både billigare och bättre att vänta eftersom det kan komma att dyka upp en ny typ av mellanhand i form av gemensamma e-handelsplatser som företagen exempelvis äger gemensamt. Jonas Bygdeson, forskningsansvarig på Exportrådet, är en av dem som tror på detta:

“Vi räknar med att över 30 procent av all e-handel kommer att ske via oberoende e-handelsplatser inom två år. Framför allt kan det komma att gälla inköpsfunktionerna. Gemensamma marknadsplatser finns ju redan”, säger han och nämner de stora amerikanska biltillverkarnas nyligen lanserade satsning som ett exempel.

Fyra problem

Jonas Bygdeson menar att det finns fyra huvudproblem vid e-handel som gemensamma marknadsplatser kan lösa:

“För det första kan det lösa det gemensamma behovet av information. Säljare behöver nå ut och köpare behöver hitta företag och produkter. För det andra kan det bidra till rimlig prissättning. Om flera företag samsas på en och samma handelsplats kan den ju fungera som ett slags börs. Köparen kan lägga bud på ett och samma ställe och därmed försäkra sig om att priset är marknadsmässigt.

För det tredje kan det vara ett smidigare sätt att hantera beställningar om både köpare och säljare slipper hantera ordersystemet. Slutligen kan det också vara ett sätt att öka förtroendet för företagen – det blir en annan kontroll än om köpare och säljare hittat varandra slumpvis på nätet.”

Klarar konkurrensen

Det finns dock ett antal hinder som företagen måste passera innan gemensamma e-handelsplatser kan bli verklighet.

Det gäller bland annat att klara konkurrenslagarna. Om flera stora företag samarbetar uppstår naturligtvis risk för kartellbildning. Dessutom kan företagen hamna i en ovan situation där konkurrenten, tidigare en dödsfiende, nu också är en allierad.

Det ställer krav på en fungerande inre struktur, där hela organisationen klarar av att hantera den nya marknadssituationen.