Elektas svåra år

Elekta, det svenska medicinteknikföretaget som för 45 år sedan drog i gång sin verksamhet kring strålkniven, professor Lars Leksells uppfinning, har problem. En handfull vd-byten på tre år, stagnerande försäljning och fallande vinst är några av utmaningarna. Lägg sedan till förseningar inom forskning och utveckling, nya konkurrenter och uppslitande offentliga gräl med vad som var tänkt att bli en referenskund, så har bilden av ett problemföretag tagit form.

Omsättningen under det senaste verksamhetsåret, maj 2016 till april 2017, slutade på 11,7 miljarder kronor, marginellt högre än nivån från fem år tidigare. Samtidigt har kostnaderna ökat vilket bidragit till att rörelse­resultatet fallit, från 2 000 miljoner kronor för fem år sedan till 600 miljoner under det senaste året.

Kvartalsrapporten från slutet av november ger ingen lindring härvidlag. Försäljningen ökar visserligen men orderingången, som speglar framtida försäljning, faller både under kvartalet och under det senaste halvåret.

På börsen går den forna kursraketen inte heller att känna igen. Aktiekursen föll efter den senaste kvartalsrapporten till under 70 kronor. På de nivåerna har aktien inte ­befunnit sig sedan hösten 2010. Bolagets aktie, som under den närmast föregående sjuårsperioden lyfte 500 feta procent, har alltså nu summerat sju magra år åt sina ägare.

Avmattningen har fått ett tiotal, mestadels amerikanska, hedgefonder att vädra blod. Dessa fonder har tagit fasta på Elektas problem och blankar aktien. De säljer aktier och hoppas köpa tillbaka dem billigare längre fram i tiden. Elekta är nu det fjärde mest blankade papperet på Stockholmsbörsen, efter indrivaren Intrum samt it-företagen Fingerprint Cards och Micronic. Totalt är 7,5 procent av kapitalet blankat.

– Det är ett rätt stort intresse från USA. Amerikanska hedgefonder agerar och skälet är uppenbart. De tycker att aktien är övervärderad, säger SEB:s analytiker Richard Koch, som följer Elekta och som för egen del anser att aktien fortfarande är för dyr.

En majoritet av analytikerna tycker som han gör – fem bedömare ur SME Direkts analytikersammanställning anser att aktien bör säljas. Fyra anser samtidigt att den är köpvärd.

Misstroende från kapitalmarknaden är dock inget som Elektachefen Richard Hausmann bekymrar sig nämnvärt över.

– Jag vet bara att vi hade en stor andel blankare tidigare men att andelen har sjunkit under de senaste ett till ett och ett halvt åren. Så jag är inte särskilt bekymrad för den sakens skull, säger han.

I kategorin bekymmer hamnade i alla fall rimligen beskedet från i september i år att Elekta kastades ut från sjukhuskedjan McLaren Health Care i delstaten Michigan i USA, och tvingades skriva ned sin orderbok med närmare 600 miljoner kronor.

Ordern gällde ”ett strategiskt samarbete” från 2013, som för Elektas del innebar en beställning på bland annat 15 linjäracceleratorer, i vardagligt tal strålkanoner. En centralt placerad källa säger till Affärsvärlden att Elekta lovade för mycket och att personalen vid sjukhuskedjan i Michigan blev överkörd.

– Det var ett genomgripande (eng. massive, reds anm) misslyckande, där besluten fattades i toppen och sedan drevs igenom nedåt. Det handlade om att tvinga massorna att acceptera ett beslut från toppen och det handlade om lögner om mjukvarusystemet Mosaics kapacitet som systemet aldrig hade haft.

Mosaic är Elektas behandlingsdatabas och system för digital journalföring.

En annan före detta Elekta-medarbetare som Affärsvärlden haft kontakt med bekräftar denna bild.

Från officiellt Elekta-håll är det däremot locket på. Inget har berättats om orsaken till splittringen.

Men eftersom Elekta, enligt Affärs­världens källor, inte kunde leverera vad bolaget ställt i utsikt, avbröts Elektas och sjukhuskedjans strategiska samarbete. I pressmeddelandet från slutet av september är samarbetet devalverat till en ”långsiktig överenskommelse”.

Problem på hemmaplan

Erfarenheterna från Michigan kan jämföras med vad som hänt i ett likartat, men mer närliggande, kundrelationshaveri där Elektas leveranser också har avbrutits. Det gäller beställningen på 350 miljoner kronor på ett ­tiotal linjäracceleratorer från Stockholms läns landsting, SLL, i december 2016, där Elekta i många år arbetat i kulisserna för att få nya prestigeladdade Nya Karolinska sjukhuset som referenskund.

Elekta-topparnas ansträngningar, med grundarens son och ordföranden Laurent Leksell i spetsen, för att knipa storordern slutade förra tisdagen med platt fall. SLL beslutade då att kasta ut Elekta för gott från dessa leveranser. Beskedet uppges kosta Elekta 190 miljoner kronor i förlorade intäkter.

Karolinska sjukhusets val av strålkanoner har länge varit en nagel i ögat på Elekta. Orsaken är att ärkerivalen, det amerikanska medicinteknikföretaget Varian, i decennier har dominerat marknaden för linjäracceleratorer inte bara i Sverige som helhet utan också på Elektas hemmaplan i Stockholm.

Vid den senaste sammanställningen från oktober 2017 (se tabell sidan 29) var 74 procent av landets strålkanoner amerikanska.

Motsättningarna mellan Elekta och Nya Karolinska sjukhuset kom i dagen efter att Affärsvärlden begärt ut korrespondensen mellan parterna. I ett brev i november fick Elekta utstå hård kritik från landstinget. Bolagets beteende, när det inte levererat vad landstinget säger sig ha beställt, sades utgöra ett ”väsentligt avtalsbrott”. Landstinget i Stockholm menade också att bolaget varit ”vårdslöst” och skrev att bolaget genom att ”brista i sin interna hantering av avvikelser och avvikelsehantering har förfarit kvalificerat vårdslöst”. Dessutom har bolagets agerande ”visat på djupa brister hos Elekta som leverantör”.

En person i branschen frågar sig om tekniken över huvud taget håller måttet.

– På Karolinska tror beställaren att de skulle bli först med den nya tekniken, men sanningen är att de med sin beställning är sist med den gamla, sammanfattar branschkällan situationen.

Richard Hausmann tycktes inte berörd av kritiken. I en intervju med Affärsvärlden två veckor innan Elekta fick kalla handen ­tonade han ned de offentliga tillrättavisningar som strömmade från landstinget. Han såg då ännu inte NKS-beställningen som ett problem, utan pratade om diskussioner som skulle vara lösta i december.

På frågan om varför han trodde att de skulle vara lösta var svaret att det berodde på att ”Karolinska själva fördröjde installationerna av hårdvaran, våra maskiner”.

– Jag är själv delaktig i diskussionerna med Karolinska och det kommer att kunna lösas, sa han.

I ”lösningen” två veckor senare bakades två nytillkomna komponenter in som medför att Elekta inte ser ut att gå tomhänta ur uppgörelsen. Enligt det nya avtalet, som bär prägel av ett tröstpris, får bolaget behålla ordern på utrustning för invärtes strålning, brachyterapi, en leverans som emellertid aldrig har ifrågasatts. Dessutom anskaffar landstinget ytter­ligare en eller två strålkanoner till Södersjukhuset, ett annat Stockholmssjukhus. Av det ursprungliga ordervärdet bidde en tumme, 160 miljoner kronor under 13 år.

Hur ser du på att SLL/NKS anser att Elekta gjort sig skyldigt till avtalsbrott och agerat vårdslöst?

– Det är legala frågor, avsedda för advokater, och jag väljer att inte kommentera saken, säger Richard Hausmann.

Varian vinner däremot förstapriset och kan nu utan konkurrens förhandla med landstinget om de nya strålkanonernas pris och prestanda. Blir fördyringen lägre än 20–30 procent får skattebetalarna antagligen vara nöjda, säger branschkällor.

Bolagets största huvudägare, vid sidan av familjen Leksell som har 31 procent av ­rösterna och drygt 6 procent av kapitalet, är ett halvdussin svenska fonder. Den ägaransvariga vid Folksams fonder, Carina Lundberg Markow, är fåordig.

– Det är något jag hoppas man tar på största allvar från Elektas sida. Det är alltid ­tråkigt när det blir den här typen av konflikter mellan leverantör och kund men det är inget vi kan gå in och ha synpunkter på just i dagsläget, säger Carina Lundberg Markow.

Näst största ägare, med strax över 6 procent av kapitalet, är Fjärde AP-fonden. Den ägaransvarige är Per Colleen, aktiechef vid fonden.

– Jag kan bara konstatera att det har varit en lång och snårig process. Vi som ägare har inte pratat om det här specifikt och bolaget kan inte kommentera enskilda kundrelationer, säger Per Colleen.

Har ni någon anledning att se annorlunda på Elekta nu än hur du såg på bolaget tidigare?

– Nej, Karolinska är en viktig kund. Jag hoppas att de löser det här problemet.

Samtidigt som Elekta försökte rädda vad som räddas kunde av 350-miljonerkronorsordern gällande strålkanoner till det nya Solnasjukhuset har bolaget satt stora förhoppningar till utvecklingen av en ny strålkanonmodell, kallad Unity.

Dubbelt så dyr

Den nya modellen ska enligt Richard Hausmann säljas för 8–10 miljoner dollar (70 miljoner kronor till 85 miljoner kronor) per pjäs, vilket är mer än dubbelt så mycket som listpriserna för företagets nuvarande toppmodeller. Ett genombrott på marknaden skulle öka omsättningen och marginalerna för Elekta.

För Elekta tog produktutvecklingen sin början i oktober 2012 när bolaget meddelade att det skulle göra gemensam sak med Healthcare-divisionen inom den nederländska elgiganten Philips. Planen var att bygga en ny typ av linjäraccelerator, byggd som en kombination av Philips magnetresonanskamera och Elektas strålkanon. Tanken är att läkarna i realtid ska kunna se tumörerna de skjuter prick på. Utvecklingen anses bidra till att bekämpa cancertumörer mer effektivt, eftersom det går att sikta bättre. Strål­kanonen kan därmed avfyras med högre energiladdningar, vilket i sin tur kan betyda färre behandlingstillfällen.

”I den nya plattformen förenas teknik för strålbehandling och magnetresonansavbildning (MRI) i ett gemensamt behandlingssystem”, skrev Elekta i pressmeddelandet för fem år sedan.

Projektet byggde på drygt tio års garageforskning av en forskargrupp ansluten till University Medical Center Utrecht i Nederländerna.

Efter att Elekta plöjt ned hundratals miljoner kronor i projektet var det tänkt att den nya maskinen skulle godkännas av europeiska kontrollmyndigheter före november i år. Men med några veckor kvar av månaden kom beskedet att godkännandet flyttas fram. Modellen var inte färdig.

Elektachefen Hausmanns ambition att ta hem 75 beställningar på Unity-system fram till och med 2019 har nu flyttats fram till 2020. Hittills har bolaget fått 18 förhands­beställningar.

Elektas huvudkonkurrent på marknaden för traditionella linjäracceleratorer är, som nämnts ovan, det amerikanska medicin­teknikbolaget Varian Medical. Men den här typen av bild-assisterade maskiner finns inte i Varians sortiment. I stället är det ett annat amerikanskt företag, det lilla Ohio-baserade Viewray, som kommit att bli Elektas främsta utmanare inom ­området.

Viewray, ett företag som funnits på ­Nasdaq-börsen i två år, tillverkar och säljer magnetröntgenstyrda strålkanoner och har på bara några år inte bara kommit i kapp utan också dragit förbi Elekta. Viewray är, med de flesta mått mätt, en dvärg jämfört med Elekta. Det gäller den totala omsättningen liksom börsvärdet, 3 miljarder kronor, att jämföra med Elektas 25 miljarder kronor. Men Viewray har tagit hem drygt 20 beställningar från en lång rad sjukhus, nu senast från Rigshospitalet i Köpenhamn. Viewrays apparater är i drift och används kliniskt varje dag. Viewray fick ett god­kännande från det amerikanska läkemedelsverket FDA för sina linjäracceleratorer tidigare i år. Den europeiska CE-stämpeln fick bolaget 2016.

Elektas maskiner får däremot fortfarande inte köras annat än i forskningssyfte.

– Inga maskiner får ännu köras kliniskt innan vi fått en CE-märkning, skriver Elektas presschef Gert van Santen i ett mejl till Affärsvärlden.

Viewray har huvudkontoret i Cleveland i Ohio men har sin kanske viktigaste verksamhet i Mountain View söder om San Francisco, inte långt från från Varians huvudkontor. Det förhållandet, samt det faktum att Varian kan behöva komplettera produktportföljen ­eftersom bolaget inte utvecklat egna MR-styrda maskiner, har skapat spekulationer om att Viewray och dess teknik kan komma att köpas upp av Varian. Då skulle nykomlingarna få tillgång till branschettans kundregister och installerade bas, en mardröm för Elekta.

– Skulle det hända så blir det ett stort hot mot Elekta, säger SEB:s Richard Koch.