Emissionsguiden hissar fem flaggor i Midsummers företrädesemisson

Affärsvärlden granskar ett urval av börsbolagens nyemissioner genom tjänsten Emissionsguiden.

Styrelsen i solcellsbolaget Midsummer har beslutat om en företrädesemission av aktier som kan tillföra bolaget 66 Mkr innan emissionskostnader.

Motivet till emissionen är att bolaget så snabbt som möjligt vill bli kassaflödespositivt, något man menar att är viktigt med tanke på ”marknadens ändrade syn på riskaptit”.

Som ett led i detta har bolaget minskat kostnadskostymen genom uppsägningar, omstrukturering av koncernen samt översyn av sin finansiering. Detta ska generera besparingar på årsbasis om 40 Mkr. Företrädesemissionen är enligt bolaget ett led i det arbetet, och pengarna ska gå till att skala upp försäljningen för att ha förutsättningar på plats för ett positivt kassaflöde under 2024.

Emissionsguiden har läst igenom bolagets villkor och valt att hissa fem flaggor.

Flagga: Frekventa nyemissioner

Gör man nyemission nästan varje år så är det förmodligen något som brister i antingen verksamheten, ägarbilden eller den strategiska planeringen.

Tidigare i år genomförde Midsummer en unitemission som tecknades till 55%, vilket innebar att bolaget fick in 180 Mkr före emissionskostnader. Inlösenkursen för teckningsoptionerna som kan lösas in i november i år, var redan från början fastställd till 4 kr per aktie. Med hänsyn till nuvarande börskurs (1 kr) verkar bolaget och dess finansiella rådgivare helt ha missbedömt kursutvecklingen för Midsummer under Q4 2023.

Midsummers IR-chef Peter Karaszi kommenterar:

”Det är just för att vårens emission enbart tecknades till 55% som vi nu gör en tilläggsemission. Hade den första emissionen blivit fulltecknad hade vi inte behövt göra denna. Den första emissionen innehöll dessutom en teckningsoptionskomponent med teckningstid nu i november men med för hög teckningskurs. Denna föreslagna emission drar in samma belopp men med en lägre teckningskurs, vilket man kan säga är attraktivt för aktieägarna, och är dessutom säkerställd till 100% vilket inte kan vara annat än positivt.”

Flagga: Kapitalbehov i trängt läge

Nöden har ingen lag. I desperata lägen tvingas bolag ofta kompromissa bort det långsiktigt rätta. Riskerna med nyemissioner i nödlidande bolag är alltså dubbelt höga.

Afv beräknar att nuvarande likvida medel räcker drygt fem månader.

IR-chef Peter Karaszi kommenterar:

”Med kostnadsreduceringsprogrammet, nyemissionen och ytterligare utbetalningar från Invitalia blir vi kassaflödespositiva redan vid 50MW.”

Flagga: Aktien handlas ned till teckningskurs

Om aktien faller så att teckningskursen inte längre ger en rabatt mot börskurs så saknas det incitament för investerare att teckna nya aktier. Det visar också på ett stort misstroende.

Bolagets aktie föll kraftigt på emissionsbeskedet. Innan beslutet offentliggjordes bytte Midsummers aktier händer för 1,72 kr. Nuvarande kurs handlas marginellt över 1 kr. Teckningskursen är 0,85 kr/aktie.

Peter Karaszi kommenterar:

”Korrekt observation fast aktiekursen just nu är 1,03 kronor vilket ändå är drygt 20% över teckningskursen. Ingen kan ju veta men vi tycker att inget tyder på att aktien kommer att handlas på teckningskursen. Den är satt för att vara förmånlig för de som vill delta.”

Flagga: Bristfällig information

Det är en varningsflagga om man anar eller vet att det saknas viktig information rörande nyemissionen. Hit räknas också klart vilseledande eller slarvig kommunikation.

Midsummer har inte angivit några emissionskostnader i sina villkor. De har inte heller angivit om teckningsförbindelser eller garantiåtaganden kommer från ledning, styrelse eller större befintliga aktieägare.

Peter Karaszi kommenterar:

”Jag kan bekräfta att delar av ledning, styrelse och större befintliga aktieägare kommer att agera såväl tecknings- som garantiåtagare. Ibland förekommer det att man har med sådan information i pressmeddelandet och ibland inte. Finns ingen regel som stipulerar vad som exakt måste finnas med. ”

Flagga: Dåligt garantiupplägg

Så kallad bottom-up-garanti är alltid en varningsflagga. Även en top-down-garanti kan vara dålig om det är alltför onödigt, dyrt och/eller med fel garanter.

52% av garantiåtagandena utgörs av så kallade bottengarantier.

Peter Karaszi kommenterar:

”Den här punkten invänder vi rätt starkt emot. Vi skulle snarare säg att det är ett väldigt starkt garantiupplägg. Emissionen är ju helt säkerställd. Det är ett väldigt stort plus att emissionen är säkerställd med så kallade toppgarantier som dessutom har lämnats av befintliga större aktieägare. Det mest vanligt förekommande är att en emission är säkerställd genom bottengarantier. I det här fallet handlar det om att man har både topp och botten, och för att särskilja dessa så har de fått just de benämningarna.”

Emissionsguiden återkommer med en ny artikel i samband med att bolaget publicerar sitt prospekt.