Riskkapitalbolag
EQT riskerar miljardsmäll – besked från Skatteverket väntas före årsskiftet
Nervositeten bland landets riskkapitalister är påtaglig. I december väntas Skatteverket meddela beslut i ett antal utredningar av personer på stora riskkapitalbolag som tilldelats vinst ur fonder de senaste åren, så kallad carried interest, eller carry i finansfolkmun. Om beslutet innebär eftertaxering av partners och anställda på EQT – det bolag som förmodas stå först i utredningskön – kan det ha långtgående konsekvenser för både börsbolaget och branschen i stort.
Tvistefrågan är huruvida carry ska anses vara inkomst av tjänst eller en kapitalinkomst, som beskattas betydligt lägre. Ingen lagregel finns att tillgå, men praxis har varit att bolagen beskattas enligt “3:12-regeln”, vilket innebär att 100 basbelopp, runt 4 Mkr, taxeras som lön och resten som kapital.
Om Skatteverket hittar skäl att i stället beskatta hela vinstdelningen som inkomst av tjänst visar Affärsvärldens överslagsräkning att notan för anställda hos EQT skulle kunna bli runt två miljarder kronor totalt.
Ytterligare uppemot tre miljarder skulle över tid kunna avkrävas EQT som bolag i form av uteblivna sociala avgifter på den andel av carryn som hittills beskattats som kapital.
I somras gav Skatteverket förslag till beslut om eftertaxering av sex anställda med totalt 153 Mkr. Det ger en indikation på vartåt myndigheten lutar. Rickard Buch, EQT:s kommunikationschef, säger till Afv:
“Som policy kommenterar vi inte enskilda individer eller deras privatekonomi. EQT har inte kontaktats av Skattemyndigheten och vi vill inte bidra till ytterligare spekulationer. Vi är övertygade om att såväl EQT som berörda individer har hållit sig till gällande skattereglering.”
Hela riskkapitalbranschen i Skatteverkets skottlinje
Situationen är ett resultat av att Skatteverket i många fall kan ompröva sina beslut sex år efter beskattningsåret. För EQT:s del betyder det att hela den tid man varit på börsen fortfarande kan utredas av myndigheten.
Enligt flera källor är även personer som fått vinstdelning av bolag som Nordic Capital, CVC och Triton föremål för utredning av Skatteverkets program AISS, Allvarlig Internationell Skatteundandragelse och Skatteupplägg.
Svenska Riskkapitalföreningen, SVCA, är engagerad i frågan och kommer att hålla ett möte den 19 december som enligt uppgift har rekordmånga anmälda. Om flera tongivande bolag står inför både efterskatter och sämre framtida konkurrenskraft som arbetsgivare, varnar riskkapitalister för en exodus inom en framgångsrik bransch som enligt föreningen står för 4,7% av Sveriges BNP.
“Det blir meltdown“, säger en insatt skattejurist.
Fallet EQT, räkneexempel: 2 miljarder kvarskatt för de anställda…
I en tidigare artikel berättade Afv att runt 130 partners på EQT, tillsammans med fondansvariga lägre ner i hierarkin, fått rätt till en vinstandel på minst 20 miljarder kr under de fyra år som gått sedan bolaget börsintroducerades 2019. EQT har tidigare uppgivit att det handlar om totalt cirka 500 personer.
Baserat på antagandet att EQT (liksom övriga branschen) lutat sig mot den praxis som 3:12 föreskriver (delvis inkomst, delvis kapital), men att vinsten nu i stället kommer att beskattas fullt, kan man göra en grov överslagsräkning av vad det innebär om Skatteverket driver igenom sin linje.
| Överslagsberäkning | MSEK | Kommentar/antagande |
| Totalt intäktsförd carry EQT | 20 000 | Ur ÅR |
| Varav återspeglat i kassaflödet | 12 000 | 60% |
| Deltagare i carryn | 500 personer | Ett antal personer som mottagit carry är inte – eller inte längre – skrivna i Sverige. Eftersom Skatteverkets prövningar riktar sig bakåt i tiden, då EQT var ett mindre globalt bolag än det är idag, antar vi dock att större delen av utdelad carry ligger faller under svensk skatteplikt. Av företagets toppnamn, som tjänat in de i särklass största vinstdelarna, är de flesta bosatta i Sverige. |
| Redan beskattat som lön | 2 000 | Den summa som redan beskattats som lön: 500 personer x 100 basbelopp (4 milj kr) var. |
| Beskattat som kapital | 10 000 | |
| Max kvarskatt för individer | 2 000 | Möjlig upptaxering från 30% kapitalskatt till 50% inkomstskatt |
| Max krav på EQT för obetalda sociala avgifter | 3 140 | 31,42% arbetsgivaravgift |
| Not: Upptaxering 6 år bakåt förutsätter att Skatteverket kan hävda att oriktig uppgift lämnats för de år som föregår 2020. (Se resonemang från Skatteverkets tjänsteman i artikeln.) | ||
…och 3,1 miljarder för EQT:s aktieägare
Den skattesmäll som börsbolaget EQT skulle kunna drabbas av, består av de sociala avgifter som bolaget borde ha betalat på carryn om Skatteverket anser att den ska beskattats som inkomst av tjänst. Myndigheten bekräftar att det oftast sker en sådan så kallad konsekvensändring för arbetsgivaren om en anställd omtaxerats.
3,1 mdr kr enligt beräkningen ovan motsvarar en tredjedel av EQT:s redovisade vinst före skatt under 2022 (justerad Ebitda).
HFD-dom skapade försåtligt lugn
Situationen har lett till att skarp kritik riktas från riskkapitalbranschen mot att dimma vilar över svensk juridik på det här området. I motsats till stora riskkapital-länder som USA, Tyskland och Storbritannien, finns ingen entydig lag i Sverige som fastställer hur bolagen ska hantera sin vinstdelning.
I sektorns begynnelse, på 1980- och 90-talen, gick beskattningen av vinstdelningen “i stort under radarn” och “alla sprang på med 100% kapitalbeskattning”, som en skatteexpert uttrycker det. På 2000-talet blev dock Skatteverket mer intresserade, och 2018 hade ett mål nått Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) där myndigheten ville beskatta hela carryn som inkomst av tjänst. Skatteverket förlorade och den tidigare nämnda 3:12-regeln kom att bli ett prejudikat. Den som i grova drag innebär beskattning som lön på de första 100 basbeloppen av utbetald carry, idag runt 4 mdr kr, och beskattning på allt därutöver som kapitalinkomst.
Utifrån det och andra prejudikat har riskkapitalbolagen agerat sedan dess. Så har deklarationer lämnats in, och på den grunden har privata bolag satts upp där inkomster samlats.
Ny offensiv från Skatteverket
Men enligt Skatteverket finns lika många domar som pekar åt andra hållet och man menar att myndighetens linje hela tiden varit klar: carry är inkomst av tjänst. En inställning man nu av allt att döma verkar inställd på att driva igenom hårdare.
”Skatteverket anser att den här typen av vinstdelning, alltså carried interest, i grunden utgör en förvärvsinkomst. Sen följer Skatteverket den rättspraxis som finns på området. Det finns ett flertal mål från Kammarrätten och HFD beträffande hur såna här inkomster ska beskattas i olika situationer”, säger Johannes Pedersen, sektionschef på Skatteverket där han hanterar programmet AISS, Allvarligt Internationellt Skatteundandragande och Skatteupplägg.
Varför tycker ni att det är inkomst av tjänst? Riskkapitalisterna tycker att det handlar själva definitionen av kapitalinkomst. Bredvid en beskattad lön.
”Det är en tjänst som man utför, och en rådgivning. Då blir det förvärvsinkomst. I de domar jag hänvisar till får vi medhåll”, säger Pedersen.
Men 3:12-regeln har utgjort något slags praxis sedan 2010. Det är så bolagen har förstått att de ska bete sig.
”Skatteverkets principiella inställning har hela tiden varit att carried interest är förvärvsinkomst. Men sedan är det en bedömning från fall till fall. Om förutsättningar ändras jämfört med tidigare domar till exempel. Det är en bedömning i varje enskilt ärende”, säger han.
Hur långt kan Skatteverket gå tillbaka?
Huvudregeln för omprövningsbeslut som är till nackdel för den beskattade, och som sker på Skatteverkets initiativ, är att myndigheten kan göra en omprövning två år efter beskattningsåret. Men om det föreligger oriktig uppgift kan Skatteverket efterbeskatta så mycket som sex år efter beskattningsåret. Man måste inte ha ljugit eller undanhållit med flit, utan det räcker att man inte redovisat en inkomst eller gjort ett avdrag som visar sig felaktigt.
Konkret innebär det att utbetalningsstrukturer som riskkapitalbolagen och deras anställda satt upp utifrån deras tolkning av praxis, mycket väl kan bedömas fara med oriktiga uppgifter. I somras upptaxerades sex EQT-anställda preliminärt på sådana grunder med totalt 153 Mkr.
“Då flyttar vi”
Riskkapitalisternas politiska storslägga är inte oväntat hotet att “alla” flyttar utomlands om det blir ofördelaktigare att betala ut carry i Sverige än i andra länder. Brittiska Permira har redan stängt sitt Stockholmskontor, vilket enligt källor skett mot denna bakgrund.
Branschen har länge ansetts framgångsrik jämfört med andra länder och anställer 265 000 personer i svenska portföljbolag. Wallenberg-backade EQT är idag världens tredje största riskkapitalbolag efter Blackstone och KKR. Det enda icke-anglosaxiska bolaget på topp 10-listan.
Riskkapitalbolagen efterfrågar lagar som gör det solklart hur man ska bete sig. Varför finns inga sådana?
”Den frågan får man nog ställa till våra lagstiftare, och inte till Skatteverket. Vi följer det regelverk som vi har att följa, de allmänna skattereglerna som finns”, säger Pedersen på Skatteverket.
Han tycker inte heller att det egentligen funnits någon otydlighet i avsikterna att beskatta carry som lön.
Ni har hållit samma linje hela tiden?
”Ja.”
Det är besked som inte lär lugna branschen. Men exakt vad som väntar under granen kan Pedersen inte avslöja.
Det är en öppen hemlighet att alla riskkapitalister är väldigt nervösa inför vad ni ska säga nu före jul angående EQT. Vad kan du säga om det som pågår nu?
”Skatteverket säger alltid att vi endast kan uttala oss om avslutade utredningar, det vill säga när ett beslut är fattat. Alltså ingenting”, säger han.
När kan det komma ett besked ni kan prata om?
”Skatteverket kan bara uttalas om de beslut som är fattade, det är det.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.