EU smiskar Tyskland

Det tyska budgetunderskottet ligger för 2001 på 2,6 procent, farligt nära den magiska undre gräns på 3 procent som Tyskland med kraft var med och drev igenom för EU-länderna.

Tillväxten måste ta fart för att underskotten ska minska, men inte heller 2002 blir något toppenår för tyskarna. Förra året låg tillväxten runt 0,6 procent, och där tror EU-kommissionen att den ligger kvar i år. Den tyska industriförbundet BDI är mindre optimistiskt och tror att tillväxten hamnar på 0,5 procent ”om omständigheterna är gynnsamma”.

Regeringen Schröder är betydligt mer optimistisk. Den tror på en tillväxt i år på 0,75 procent och ett något bantat budgetunderskott.

Men det blir svårt att minska budgetunderskottet med så svag tillväxt och ökande arbetslöshet. Arbetslösheten ökade i december med drygt 300 000 till 4,28 miljoner människor.

”Tyskland är en trögare ekonomi än exempelvis Sverige, både i uppgång och nedgång”, säger Olof Sandén på exportrådet i Tyskland.

“Samtidigt är det svårt för sittande regeringen att genomföra några större strukturförändringar som exempelvis skulle påverka arbetslösheten här just nu. De måste tänka på valet i höst och har redan fått mycket kritik från oppositionen för att de inte infriat vallöftet att skapa fler jobb. Arbetslösheten är den stora frågan här.”

Men Olof Sandén anser, liksom många andra bedömare, att Tysklands problem delvis ligger just i ekonomins struktur.

”Det finns en skevhet, Tyskland ligger tungt i gamla tröga industrier vilket är ovanligt för ett ostnadsland. De var sena i IT-boomen och inte heller utvecklat sin tjänstesektor. Men många av företagen mår bra av övergången till euron och därmed blir det svårare för exempelvis svenska företag att pressa priser med hjälp av sin svaga valuta.”

Tyskland är fortfarande ett av Sveriges största exportländer även om andelen har fallit de senaste tio åren. Vi skickar 11 procent av vår export dit, mot tidigare 14, och det är mycket basindustri som skog och malm men även elektronik.

Men nu kommer allt fler IT-bolag in på den tyska marknaden, säger Olof Sandén.

”De som är verksamma här drabbas naturligtvis av nedgången. Men de pressade margianlerna tvingar också många tyska företag att titta på nya leverantörer och det är ett sätt för nya svenska företag att komma in. Den etablerade strukturen skakas om. Bland de nya ser vi mest IT-bolag, telekom och mobilrelaterad verksamhet och även en del företag inom medicinsk teknik.”

Till de få små ljusglimtarna just nu hör att ”Ifo”, den västtyska företagsbarometern, visade en liten uppgång för januari, till 86,3 från 85,8 i december och 84,9 i november månad. Men det är fortfarande långt under 100, som är den punkt som indikerar en positiv tillväxt. Dessutom ska man då inte glömma att Ifo speglar de västtyska företagens utblick. Öst är inte med, och där är det mycket värre.

Föreningssparbankens chefekonom Hubert Fromlet skrev nyligen om detta i en rapport om Tyskland. Han påpekar där att tillväxten i östra Tyskland sannolikt föll förra året, och att området avfolkas samtidigt som arbetslösheten där är hög.

Hans uppfattning är att regeringen måste sluta pumpa in pengar i öst då det cementerar en hög skattenivå utan att egentligen göra någon nytta. Skattepengarna driver inte på strukturomvandlingen utan fungerar som bidragspolitik, anser Fromlet. Han menar att den svaga tillväxten i Tyskland beror både på lågkonjunkturen och strukturella problem.

Förbundskansler Gerhard Schröder har tidigare sagt att han utesluter skattehöjningar för att klara budgetproblemen, vilket gläder EU-kommissionen, som särskilt har avrått från den medicinen.