Fallet Florida

Egentligen är skillnaderna mellan Al Gore och George W. Bush väldigt små, vad aktiemarknaden beträffar. Demokraternas presidentkandidat förordar ökade federala satsningar på sjukförsäkring och IT-infrastruktur medan republikanen Bush, som är nära lierad med oljeindustrin, säger sig prioritera avregleringar på en mängd områden. Nyanserna är dock så små att få eller inga marknadsbedömare i förväg hade räknat med valet som en börspåverkande faktor (se förra veckans nummer).

Turerna i Florida

Så blev det förstås inte. Man ska förvisso inte överdriva rösträkningsbråkets inverkan på marknaden. Men klart är att de juridiska turerna och den fundamentala osäkerheten kring utfallet i Florida, och därmed vem som får ta över i Vita huset, har viss effekt på Wall Street.

En utdragen osäkerhet – som kan hota omröstningen i den så kallade elektorsförsamlingen i början av december och kanske leder till en konstitutionell kris – är negativ för börsen. Dessutom ses rösträkningsdebaclet som ett ytterligare tecken på att USA är på väg utför och ger pessimisterna vatten på sin kvarn.

Florida kastar alltså sin skugga över finansmarknaden på ett helt annat sätt än till exempel riksrättsförfarandet mot Bill Clinton i kölvattnet på Lewinsky-affären härom året.

Skälet till det är att Wall Street redan före valet var inne i en orolig fas.

Nästan perfekt

Än så länge är det för tidigt att säga om de senaste månadernas börsnedgång är ett trendbrott, som bryter New York-börsens 18 år långa, nästan obrutna, uppgångsfas. Konjunkturen är ju närmast perfekt avvägd (en högkonjunktur som håller på att mattas i ordnade former) och inom den allenaavgörande penningpolitiken är det den trygge och erfarne Alan Greenspan som bestämmer.

Men ett stämningsskifte verkar vara på gång bland USA:s fondsparare (se specialen på sidorna 42-51). Och i dessa dagar är det mycket få amerikanska förvaltare som vågar visa tillförsikt. Tvärtom ser många av dem krisen i Florida som ännu en god anledning att vikta ner i aktier och hålla mer i likvida medel.

Dessutom fortsätter börsbolagens vinstvarningar att dugga tätt. På måndagen levererades ytterligare en kalldusch när dataföretaget Hewlett-Packard överraskande redovisade en mindre vinst än väntat för helåret (november 1999 – oktober 2000). Helårsrapporten fick börsen på fall och pessimisterna på Wall Street, som för varje dag blir allt fler, såg den svaga HP-rapporten som ett tecken på att även den tidigare så potenta teknologisektorn har problem. Kursfallet på Nasdaqbörsen fortsatte och nu har den tekniktunga börsen tappat en tredjedel av värdet sedan årsskiftet.

Skulle Nasdaq falla med ytterligare tre fyra procent är hela kursuppgången från oktober i fjol utraderad.

Fallande vinster

Pessimismen har sin grund i att vinsterna för de amerikanska företagen är på väg ned. Under större delen av 1990-talet har de största företagen lyckats öka vinsterna med väl över 10 procent om året. Det har tillsammans med de låga räntorna varit katalysatorn som drivit börsen uppåt.

Nu verkar vinsterna minska och därför är det få som tror på en uppgång. Börsen brukar inte stiga när vinsterna viker, utan uppgången kommer i allmänhet först när tecken på en återhämtning i ekonomin blir synliga. Men samtidigt har börsen en vana att alltid gå precis tvärtemot den allmänna åsikten på marknaden. Telia ansågs av alla aktörer vara en given aktieplacering. Utfallet vet vi. Teliakursen har fallit med 30 procent. Dessutom brukar det ljusna just när det är som mörkast.

Centralbanken räddar

Kanske kan det återigen bli centralbankschefen Alan Greenspan som räddar den amerikanska allmänhetens aktieplaceringar. Nu är det förvisso ingen som tror att Federal Reserve kommer att sänka räntan redan denna vecka, men ett rätt formulerat uttalande i rätt tid kan ge aktiemarknaden nytt förtroende.

Det troligaste är dock att nedgången fortsätter till dess att den sista rösten i det amerikanska valet är räknad. Men rimligen har vi nu sett det mesta av kursfallet och den amerikanska börsen bör mot slutet av året repa nytt mod.

(Läs mer om Stockholmsbörsen på sid 107-108.)