Fastighet Bostadspriser
FI: Då kan villapriserna sjunka med 34%
De genomsnittliga villapriserna ökade med cirka 20% 2021 jämfört med 2020. Priserna på bostadsrätter ökade drygt 15%. Men hur kan priserna komma att utvecklas framöver? I sin bolånekartläggning har Finansinspektionen, FI, tittat på olika scenarier.
FI skriver att marknadsnoteringar i slutet av mars 2022 indikerade en förväntan om att Riksbanken kommer att höja reporäntan med drygt två procentenheter under de kommande 24 månaderna. Samtidigt har priserna på el och energi stigit kraftigt de senast månaderna.
”I december 2021 var elpriset för hushåll med rörligt elpris (i elområde 4) cirka 200% högre än under samma månad 2020. Högre bolåneräntor och elpriser ger en högre brukarkostnad för boende, vilket medför fallande bostadspriser (allt annat lika) i brukarkostnadsmodellen”, skriver de.
FI använder 4 scenarier för att visa vilka effekter som ökade räntor och elpriser har på bostadspriserna i brukarkostnadsmodellen. I scenario 1 ökar hushållets ränteförväntan med 1 procentenhet 2022 och med ytterligare 0,5 procentenheter 2023. För scenario 2 beräknas elpriserna 2022 vara 100% högre än de genomsnittliga elpriserna 2021 och stiga med ytterligare 50% 2023. I scenario 3 ses en kombination av scenario 1 och 2 och i scenario 4 går hushållens preferenser för boende, i termer av inkomst som läggs på boende, tillbaka till samma nivå som under pandemins inledning, i kombination med scenario 3.
Den största prisnedgången noteras när hushållens boendekostnad antas sjunka till 2020 års nivåer, i kombination med ränteuppgång och elprisuppgång (scenario 4). Då sjunker villapriserna med cirka 34% och priserna för bostadsrätter med drygt 30% 2023 jämfört med 2021.
I scenario 1, med högre bolåneräntor, ligger prisnedgången på cirka 10%, medan det är 11% i scenario 2, med högre elpriser. I scenario 3, med högre bolåneräntor och högre elpriser, ligger prisnedgången på drygt 19%.
”Sammantaget visar resultaten att scenarier med högre bolåneräntor och elpriser ger märkbart lägre bostadspriser i brukarkostnadsmodellen jämfört med prisnivån 2021. Antagandet om att hushållen fortsätter att lägga en historiskt hög andel av inkomsten på boendet skapar utrymme för ytterligare prisnedgångar om hushållens preferenser skulle skifta mot lägre boendeutgifter”, skriver FI.
FI noterar att priseffekten av högre elpriser är betydligt mindre för bostadsrätter än för villor. Detta då bostadsrätter förbrukar betydligt mindre el än villor. Dock är känsligheten för högre räntor märkbart högre för bostadsrätter än för villor. I scenariot med högre räntor faller priserna på bostadsrätter med 15% mellan 2021 och 2023. I scenariot med kombinerade uppgångar för bolåneräntor och elpriser ligger prisnedgången på drygt 17%.
”Det finns förmodligen flera orsaker till att ränteutvecklingen påverkar prisutvecklingen för bostadsrätter mer än för villor. Några orsaker kan vara att hushåll som har köpt bostadsrätt har en högre belåningsgrad än hushåll som har köpt villa och att bostadsrätter i högre omfattning än villor köps av ensamstående eller unga som har mindre ekonomiska marginaler för att hantera ökade räntekostnader”, skriver FI.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.