Finansanalytiker: De är vinnarna i kraschen

En längre period av så här låga priser kan också vara spiken i kistan för USA:s ställning som nettoexportör då den dyra utvinningstekniken fracking nu blir olönsam.

Oljan är världens mest handlade råvara, och kan ha en mer påtaglig effekt än någonsin ett handelskrig mellan världens största ekonomier kunde frammana och när väl dominobrickorna börjat falla blir kedjeeffekterna snabbt omöjliga att överskåda, enligt Eurasia Groups klimat-, råvaru- och energi-analytiker Rohitesh Dhawan.

Ryssland kan dock anses vara en vinnare på utvecklingen, samtidigt som nettoimportörerna gynnas av det lägre priset.

Ryssland har enligt en sammanställning av JP Morgan en lägre brytpunkt för oljepriset som en faktor i budgetbalansen. Landets valuta är dessutom flytande och president Vladimir Putin har tillförsett inköp av stora volymer guld de senaste åren, vilket nu kan bli betydande som en hedge i sammanhanget.

Det geopolitiska tjuv- och rackarspelet har hettat upp på flera fronter av energimarknaden de senaste åren. Vid sidan av striderna inom Opec+ har också USA infört sanktioner mot Ryssland, bland annat för att hindra gasledningen Nord Stream II, som ska gå genom Östersjön och förse kontinentala Europa med energi. USA menar att ledningen hotar ge Ryssland ett stort maktmedel mot Europas politiker. Efterfrågan på amerikansk energi minskar också via Nord Stream II.

Det ryska draget vid Opec+, som gjordes med god vetskap om att inga produktionssänkningar skulle göras utan rysk medverkan, ser nu ut att resultera i att USA är den stora förloraren. Opec-länderna föreslog för kartellpartners och den ryska administrationen att kapningar på ytterligare 1,5 miljoner fat per dag bör göras för att möta efterfrågabristen som följt i spåren av coronaviruset. Det skulle innebära att den totala globala produktionsminskningen uppmätte till 4 procent av total daglig efterfrågan.

Läget för Opec-länderna och framför allt Saudiarabien, blir mer kritiskt, trots att landet har de lägsta utvinningskostnaderna i världen (kring 10 dollar per fat mot globala snittet 35 dollar enligt Goldman Sachs) och utlöste krisen via de aviserade prisminskningarna i helgen.

Det saudiska draget att starta priskrig och öppna kranarna kom oväntat och trots att det talar rakt emot den administrative ledaren Mohammed bin Salmans tidigare aviserade mål att strukturera om landets ekonomi och röra sig bort från oljeberoendet genom att investera överskott i tekniksektorer. Investerandet väntas falla markant då intäkterna nu sinar. Statliga oljebolaget Saudi Aramcos aktie, som noterades i december i fjol, föll maximala 10 procent på den inhemska Tadawulbörsen på måndagsmorgonen.

“En längre period av oljepriser under 40 dollar per fat skulle först hota Oman, därefter Saudiarabien och Bahrain med en våg av konkurser, devalvering, investeringsbroms och högre skatter. Därefter följer djup lågkonjunktur och bankkonkurser”, sade Rory Fyfe, chefsekonom på MENA Advisors.

Den amerikanska marginaleffekten blir entydigt negativ på lång sikt, enligt flera analytiker. För att fracking (hydralisk spräckning) – utvinningsmetoden som gjort USA till en nettoexportör – ska vara lönsamt behöver priset ligga över 50 dollar per fat, enligt beräkningar från USA:s energimyndighet DOE. Just USA:s ställning som nettoexportör har minskat Opecs och Rysslands påverkansmakt över priset.

Det ivriga investerandet i den nya tekniken har renderat i att sektorn nu är kraftigt skuldsatt och en utdragen period med låga priser, där utvinningskostnaden överstiger försäljningspriset, hotar nu branschens överlevnad, enligt flera analytiker. En sådan krasch skulle också riskera leta sig in i banksystemet – mardrömsscenariot för världens investerare.

Många av bolagen har för att göra ont värre för president Donald Trump sprungit upp i så kallade “swing states” – delstater med oklar politisk hemvist inför presidentvalet i november.

Den amerikanske presidenten har tidigare stött på mot Opec vid ett flertal tillfällen och vädjat om åtgärder för lägre priser, men då var priset längre från brytpunkten för den amerikanska oljans lönsamhet. Kartan har nu helt ritats om och den potentiella stimulansen från efterfrågeökning är inte längre så solklar som Donald Trump tycks tro, menar Stephen Innes, strateg vid Axicorp, i en intervju med Bloomberg News.

“Lägre oljepriser kommer inte stimulera ekonomin, få folk att resa mer med flyg, bilar och tåg – de svårast drabbade sektorerna. I stället har vi en finansiell katastrof på halsen i form av en fracking-industri som står på randen till kollaps”, sade han.

På samma sida som Kina, bland länder med tung import och stort energibehov, finns råvarusvaga ekonomier som Japan och Sydkorea.

Samtidigt hotas flera redan krisande länders blotta överlevnad. Hyperinflationsländer som Venezuela och Iran är strängt beroende av ett stabilt pris och nu finns risken att situationen utvecklas till snar human nöd i befolkningen.

Vid svensk börsöppning var oljepriset ned med nära 30 procent. OMXS30 vek ned med över 7 procent i inledningen, men under förmiddagen stabiliserades oljepriset kring 20 procent ned för dagen och börsindexen i Europa hämtade sig i linje med detta.