Fler uppåtsträvare

Företagen i Sverige tror på ett bättre 2002. Det gäller inte bara industrin, utan även stora delar av tjänstesektorn. Dessutom visar arbetsmarknaden tecken på att tillfriskna efter höstens stora varsel. Det här var beskedet i den senaste veckans statistikskörd.

Först kom konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet där industriföretagen trodde på en vändning, byggsektorn stabiliserades på en hög nivå och där tjänsteföretagen, främst inom detaljhandel, redovisade god tillväxt. I måndags kom sedan den senaste arbetsmarknadsstatistiken från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), som visade en återhämtning av antalet nyanmälda platser, främst inom tillverkningsindustri.

Brutet mönster

Det är mycket ovanligt att industriföretagen skruvar upp förväntningarna utan att det finns någon substans bakom. Det vanliga förloppet är tvärtom att förväntningarna släpar efter i konjunkturvändningar, och att först när orderingången verkligen tagit fart törs man tro på en hållbar vändning uppåt.

I den senaste konjunkturbarometern bryts mönstret, i all fall delvis. För trots att orderingången var svag i stora delar av näringslivet även mot slutet av förra året, så pekar förväntningarna uppåt.

Det tycks dock inte bli någon jätteresa uppåt, men det beror framför allt på att investeringsvarusektorn släpar efter. Det är ett vanligt mönster när konjunkturen vänder uppåt och företagen har en hel del ledig kapacitet att ta i bruk innan det blir dags att satsa på nya maskiner och anläggningar.

Olika prognosmakare gör dessutom, inte speciellt förvånande, olika bedömningar av hur barometersiffrorna egentligen ska tolkas. Det hänger väl delvis samman med vilket konjunkturscenario som man faktiskt har för svensk ekonomi det här året. Eftersom Affärsvärlden ligger högt upp i optimistligan kanske det är naturligt för oss att tolka siffrorna positivt, men enligt ryktet finns det flera bedömare som är på väg att omvärdera sin syn på svensk ekonomi. Dock inte KI som i samband med barometerpresentationen passade på att flagga för en mindre nedjustering av BNP-prognosen för 2002. En mycket förvånande slutsats, sett till att det mesta i statistikväg faktiskt varit betydligt bättre än förväntningarna i början av detta år. Affärsvärlden vidhåller i sin tur sin prognos på 2,5 procents BNP-tillväxt i år, med utsikter för en uppgradering.

Bättre privat konsumtion

Ett skäl till en sådan uppgradering skulle kunna vara att den privata konsumtionen blir bättre än väntat. Det stora frågetecknet inför det här året var hur de stigande varslen skulle slå på arbetsmarknaden.

Visserligen är det alltför tidigt att blåsa faran över, men AMS statistik för inledningen av 2002 inger förtroende. Antalet nyanmälda platser ligger endast marginellt under fjolårets nivå, och då var 2001 trots allt ett år där antalet sysselsatta steg med 81 000 personer, med tonvikt på första halvåret. Dessutom fortsätter arbetsmarknaden att vara förhållandevis bred, med lediga platser inom de flesta branscher och många yrkeskategorier – även inom industrin, som blev hårt drabbad av varsel under fjolåret.

Detta är dock en utveckling som motsägs av barometerresultaten, där företagen i många fall aviserar fortsatta nedskärningar. Men om arbetsmarknaden skulle visa sig bli starkare än väntat finns det heller ingen anledning att tro på hushåll med lås på plånböckerna.