”Flera bolag håller inte kvaliteten”

Bara på Nasdaqs olika nordiska marknadsplatser hade till och med november i år sammanlagt 100 bolag tillkommit (inklusive listbyten). Det ska jämföras med 94 nykomlingar totalt i fjol eller 35 stycken år 2013. Merparten av tillströmningen har skett i Sverige med totalt 80 nya listningar, varav 60 renodlade nyintroduktioner (IPO:er) där den mindre reglerade tillväxtmarknaden First North har stått för 46 stycken.

Adam Kostyál, ansvarig för Nasdaqs europeiska noteringsverksamhet, säger att Sverige sticker ut internationellt när det gäller noteringar.

– Här finns en stark investeringskultur och ett aktivt ekosystem för noteringar som man inte hittar i de andra nordiska länderna eller på europeisk nivå. Det gör att aktiemarknaden kan bli relevant även för mindre bolag som söker kapital. Vi ser också att Stockholm därför har blivit ett naturligt nav för utländska företag, säger han.

Även på den mindre börsen Nordic Growth Market (NGM) och handelsplatsen Aktietorget – där huvuddelen av kapitalet härstammar från privata plånböcker och inte institutionella investerare – har det varit ett intensivt år med många bolag som har upptagits till handel. I slutet på november hade NGM Nordic MTF 19 nya bolag noterade för året och Aktietorget 25 nya företag, vilket kan jämföras med 16 respektive 24 stycken för hela fjolåret.

Roger Peleback, vd på NGM, lyfter fram ett par anledningar till den senaste tidens noteringstrend: det finns ett stort intresse bland såväl institutioner som privata placerare att investera i mindre och medelstora tillväxtbolag. Därtill finns ett välutvecklat tjänsteutbud med rådgivare som bistår bolagen under noteringsprocesserna. En annan anledning till det ökade antalet introduktioner är konkurrenssituationen mellan de svenska marknadsplatserna, vilket gör att priserna går ner.

– Om man vill växa och ta in kapital men har svårt att få gehör hos en bank är steget till börsen inte lika långt i Sverige som i andra länder, där noteringar kräver en större kostnadsmassa. Detta gör att vi kan notera bolag i ett tidigare skede, säger han.

Ett utländskt bolag som nyligen har noterats på First North i Sverige är danska 2 Curex, som utvecklar metoden Inditreat för kartläggning av cancerbehandlingar. Metoden har ännu inte släppts på marknaden och syftet med börsintroduktionen är bland annat att finansiera förberedande aktiviteter inför en potentiell lansering år 2020. Ole Thastrup, grundare av och vd på 2 Curex, säger att bolaget valde den svenska marknadsplatsen till följd av den gynnsamma handelslikviditeten och för att det finns ett aktivt investeringssamfund i landet.

– Vi valde Sverige för att det är den största Nasdaqmarknaden i Europa. Särskilt för små och medelstora bolag är det viktigt med likviditet i aktien, och sedan starten har det varit en signifikant handel med 2 Curex-­aktien, säger han.

Hur har då aktiekurserna utvecklats för nykomlingarna på de mindre listorna? Låt oss börja med att titta på First North. Först och främst kan sägas att flera aktier har bjudit på kursrallyn och därmed klirr i kassan för tidiga investerare, däribland robotbolaget Unibap, labbtestbolaget Senzagen och simulatortillverkaren Surgical Science Sweden. Men flera aktier har haft desto mer knackiga inledningar. I slutet på november hade 22 av de 46 nya bolagen på First North minskat i värde och handlades under introduktionskursen, vilket alltså innebär att investerarna som var med vid noteringarna har gått med förlust.

Urb-it hör till de företag som har haft en ansträngd resa. Teckningskursen låg på 15 kronor men i dag handlas aktien på nivåer runt 8 kronor. E-handelsbolagets omsättning under årets tredje kvartal var totalt 188 000 kronor medan rörelseresultatet hamnade på hela minus 28 miljoner kronor. En annan färsk aktör som har haft det svängigt är livevideobolaget Bambuser, vars teckningskurs på 9,20 kronor sjönk snabbt i den inledande handeln i våras och numera ligger på nivåer runt 2,50 kronor. Bolaget ­redovisade en förlust 7,8 miljoner kronor för första halvåret i år.

Utvecklingen har också varit dyster för bioteknikbolaget Annexin Pharmaceuticals, vars läkemedelskandidat ANXV avsedd för hjärt- och kärlsjukdomar befinner sig i preklinisk fas. Teckningskursen låg på 16,50 kronor och i slutet på november handlades aktien runt 8 kronor. Värt att påpeka är att Annexin Pharmaceuticals noteringsemission enbart tecknades till 92 procent, vilket innebar att bolaget tillfördes mindre kapital än vad som var avsikten.

Vad säger då Nasdaqs Adam Kostyál om att ungefär hälften av tillskotten på First North har haft en negativ kursutveckling? Han pekar på att det handlar om tillväxt­bolag.

– Bolag i tillväxtfas kan ha det motigt, vilket reflekterar sig på börsen. Det är många företag som har haft det tufft i början och som sedan har blivit lönsamma och tagit sig till huvudlistan. Som investerare behöver man se till långsiktigheten med placeringen och acceptera att det tar ett tag för tillväxtbolagen att leverera, säger han.

Är de nya bolagen nog mogna för att handlas på First North med tanke på kursfallen?

– Alla bolag genomgår samma noteringsprocess innan de eventuellt godkänns för listning på Nasdaq First North. Vår roll är att säkerställa att bolagen uppfyller våra noteringskrav och att de har kapacitet för att hantera den publika marknaden. Det är sedan upp till marknaden att utvärdera själva affärsidéerna, säger Adam Kostyál.

Finns det en risk för att Nasdaq lockar bolag för tidigt till notering?

– Nej. Vår bolagsövervakning, som ansvarar för att granska bolagen under noteringsprocessen, är helt frikopplad från den kommersiella delen av Nasdaq.

På NGM Nordic MTF-listan har strax över hälften av de 19 tillkomna bolagen fått en tung start med negativ kursutveckling. Mediebolaget News 55, vars rörelseresultat uppgick till minus 2,3 miljoner under årets tredje kvartal, är ett av dem. Teckningskursen i juli sattes till 25 kronor och efter bara någon timmes handel hade den sjunkit till 14 kronor. I slutet på november handlades aktien för 7 kronor. Andra bolag som har haft det svettigt under året är Spintso International, Samtrygg Group, Chordate Medical och Cloudrepublic. Men det finns även bolag som har rosat marknaden. Prolight Diagnostics, som utvecklar ett diagnostiksystem, har sett teckningskursen på 0,75 kronor klättra upp till nivåer på runt 3 kronor. På Affärsvärldens fråga om samtliga nylistade bolag håller tillräcklig kvalitet för att tas upp till handel eller om det finns bolag som blir listade för tidigt, svarar Roger Peleback:

– Vissa bolag har mångdubblats i värde sedan introduktionen, andra har backat och många ligger runt emissionskurs. Om alla var överens om vad det rätta värdet på ett bolag var skulle börsen bli ganska ointressant.

Också debutanterna på Aktietorget har blandat och gett. Investerare som tidigt tecknade aktier i Omnicar, vars affärsidé är att utveckla en teknikplattform för bilbranschen, har all anledning att fira. Kursen vid noteringen i somras låg på 5,40 kronor och har sedan dess klättrat till drygt 19 kronor i slutet på november – en ökning med drygt 250 procent. Samtidigt har över hälften av bolagen – 16 av 25 – minskat i värde och handlas i dag under introduktionskurserna.

Investerare som under noteringen tecknade aktier i Freedesk, som bland annat har tagit fram ett portabelt höj- och sänkbart bord, är troligen ganska besvikna – kursen har backat med 83 procent. I samband med rapporten för tredje kvartalet, där bolaget redovisade ett resultat efter finansiella poster på minus 1,7 miljoner kronor, kommunicerades att årets försäljningsmål på 20 000 enheter inte uppnås till följd av en försenad produktionsstart. Även flygplanstvättbolaget Aerowash, som under tredje kvartalet hade ett nettoresultat på minus 0,9 miljoner, jobbar i motvind och aktien har fallit med 69 procent sedan noteringen i februari.

Affärsvärlden frågar marknadsplatschefen Christina Ploom om hon mot bakgrund av det dystra kursmönstret anser att bolagen håller tillräcklig kvalitet för att noteras.

– Ja, absolut. Som investerare får man dock betänka att detta är bolag i tillväxtfas och därför måste man se till den långsiktiga utvecklingen. Fokus i vår granskning är att bolagen ska klara av att vara noterade och informera korrekt både om det går bra och dåligt. En notering är inte någon garanti för att bolaget kommer att bli en succé.

Hur kommer det sig då att drygt hälften av tillskotten på de mindre listorna – Aktietorget, NGM och First North – har sjunkit i värde sedan starten? Joakim Bornold, sparekonom på Nordnet, säger att det goda börsnoteringsklimatet i Sverige har en baksida.

– Vi har en infrastruktur för noteringar som är unikt i världen. Somliga av de nya bolagen kommer säkert att göra succé inom fem-tio år. Samtidigt har det nästan blivit för lätt att gå till börsen. Flera bolag som har noterats det senaste året håller helt klart inte kvaliteten och förtjänar inte den kvalitetsstämpel som en börsnotering innebär.

Det finns också ett kommunikationsproblem på marknaden, enligt Joakim Bornold. Han säger att branschaktörerna borde bli bättre på att informera om skillnaderna mellan bolagen på handelsplattformar som Aktietorget och på reglerade börser som Nasdaq Stockholm. Bolag som noterats på marknadsplatser har inte genomgått samma kvalitetsgranskning.

– Jag är positiv till att det finns handelsplatser för yngre tillväxtbolag, men det gäller att investerarna gör sin hemläxa. Och jag tror att många missar det, säger han.

Han anser också att noteringstrenden har flyttat fokus från bolagen till själva noteringarna. När uppståndelsen har lagt sig efter listningen och bolagen ska börja leverera, minskar ofta intresset. Och när likviditeten i en aktie sjunker kan det även bli svårt att ta sig ur innehavet.

– Därför måste investeraren förstå att det likviditetsmässigt är stor skillnad på att placera i Ericsson och ett litet bioteknikbolag under utveckling, säger Joakim Bornold.

Lars-Erik Sjöberg – chef för corporate finance på Carnegie i Sverige som i år har agerat rådgivare till 15 bolag som har noterats på Nasdaqs svenska marknader – för ett liknande resonemang, att de gynnsamma förutsättningarna för börsnoteringar också medför nackdelar.

– De svenska handelsplatserna är en fantastisk mylla för bolag som vill ta in kapital i ett tidigt skede. Jag vet ett antal bolag som inte hade blivit framstående utan finansieringen från kapitalmarknaden. Man ser dock också att det noteras bolag som inte är tillräckligt mogna och att rådgivare genomför bristfälliga transaktioner.

Han syftar på listningar där målvolymen för antalet tecknade aktier inte har uppnåtts eller där det aktuella bolaget inte har analyserats tillräckligt före noteringen.

– Det är inte så konstigt att kursen sjunker efter noteringen om bara hälften av mål­volymen har tecknats under transaktionen. Då finns inte tillräcklig efterfrågan på ­aktien. Sådana rådgivare bryr sig inte om investerarna, säger Lars-Erik Sjöberg.

– Men jag är förvånad över att investerare fortsätter att stoppa in pengar i listningar som leds av rådgivare vars tidigare noteringar har gått ner 15–20 procent.

Mycket tyder på att noteringstrenden fortsätter under kommande år, åtminstone om man frågar företrädare för handelsplatserna som ännu inte ser någon inbromsning. Och i vimlet av bolag som vill locka till sig kapital letar investeringssugna privatpersoner efter nästa framgångssaga. En sak är säker: bland vinnarna finns också många kostsamma fallgropar.