Handelsbanken: Oron för stigande räntor är överdriven

”Jag tycker att både inflationsriskerna och förväntningarna på högre räntor är överdrivna”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman angående bankens nya konjunkturprognos.
Handelsbankens Chritina Nyman ser öerdriven oro för stigande räntor.
Handelsbankens Chritina Nyman ser öerdriven oro för stigande räntor. Foto: Izabelle Nordfjell/TT Tomas Oneborg/TT och Joakim Ståhl/SvD/TT

I den senaste konjunkturprognosen noterar Handelsbanken att den ekonomiska återhämtningen fortsätter. Svensk BNP är nu högre än före pandemin och banken räknar med högre tillväxt än normalt framöver.

Samtidigt har en kraftigt stigande efterfrågan skapat problem i leverantörskedjor och Handelsbanken noterar att det kan ta tid att komma till rätta med problemen. Leveransproblemen innebär stigande priser och förväntningar om stigande räntor. Samtidigt underblåses inflationsoron och utbudsproblemen av energikrisen.

”Vi räknar med att global BNP ökar med 5,7% i år och 4,6% nästa år för att därefter återgå till en mer normal tillväxt på 3,7 procent. Just nu skyms sikten av pandemins efterverkningar. Men någon stagflation, det vill säga hög inflation och låg tillväxt, ser vi inte framför oss”, säger Christina Nyman.

Samtidigt som energipriser och räntor kan komma att svänga mer framöver, tror hon dock inte att man ska dra på för höga växlar. Ränteförväntningarna ses som för högt ställda i nuläget och centralbankerna väntas gå sakta fram.

”Jag tycker att både inflationsriskerna och förväntningarna på högre räntor är överdrivna”, säger hon.

På grund av de stigande energipriserna väntas inflationen väntas nå 3,2% i november. Det är den högsta takten på mer än tio år. Dock väntas både elpriset och oljepriset sjunka framöver och inflationen sjunka till under 1,5% i slutet av 2022. Dock flaggas för att det finns en risk att den högre inflationen biter sig fast längre.

Vidare menar Handelsbanken att även Riksbanken ser de höga utfallen som övergående och en försiktig nedtrappning i Riksbankens stimulanser väntas. Räntan vänas också ligga still till 2024.

De höga energipriserna ses också riskera att leda till minskat stöd för klimatomställningen bland både allmänhet och näringsliv och leda till bakslag. Därför måste omställningen kombineras med en energipolitik som säkerställer stabil energitillförsel samtidigt som hushållen kompenseras för höga och instabila energipriser för att det inte ska bli omfattande bakslag i omställningen. Dessutom kan hushållen behöva ta höjd för kraftigt skiftande elpriser med höga toppar.

”Hushåll kan behöva skaffa sig en större sparbuffert för ökade variationer i energikostnader”, säger Christina Nyman.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.