Iskall överlever ägarbråk

Idag, onsdag, håller Skandia extrastämma för att rösta om sitt nya incitamentprogram. Allt tyder på att det förslag om generösa optionsprogram åt chefer och andra nyckelpersoner som har ändrats efter hård kritik nu går igenom. Skandia har fått en hel del negativ uppmärksamhet för programmet. Med all rätt, eftersom det ursprungliga paketet framstod som övergeneröst. Kontroversen har satt fokus på vem som utövar kontrollen i bolaget, där tjänstemännen uppenbarligen har varit starka medan ägarna har framstått som svaga.

Ägare i blåsväder

Det är inte första gången som Skandia har hamnat i blåsväder på grund av ägandet i bolaget. I början av 1990-talet försökte ledningen under dåvarande chefen Björn Wolrath sy ihop en värdeförstörande affär med S-E-Banken. Under samma period planerade också norska försäkringsbolaget Storebrand – som just nu figurerar i en annan, helnorsk storaffär – att kuppa igenom ett ägarskifte i Skandia genom att anmäla busslaster med norska aktieägare till stämman i det svenska företaget. Skandias ägarpolicy har också i andra avseenden varit undermålig. Bolaget tillämpade till exempel graderad rösträtt ända fram till år 2000.

Ytterligare ett exempel på hur ägandet i den egna koncernen har hanterats valhänt är internaffärerna med Skandia Kapitalförvaltning och med skadeförsäkringsbolaget If. I det fallet satt Skandias chefstjänstemän på flera stolar samtidigt när de beslutade överföra tillgångar mellan den börsnoterade Skandiakoncernen och det ömsesidiga (kundägda) Skandia Liv.

Relativt välskött

Ändå är Skandia ett relativt välskött bolag. Förmögenheten i bolaget, konsolideringskapitalet, har vuxit från 18 miljarder kronor 1997 till nästan 33 miljarder i fjol. Här kan vi jämföra med Folksam, ämnet för denna utgåvas specialgranskning, där konsolideringskapitalet har legat still.

Visst. Skandias kursutveckling har varit eländig på senare år och försäljningen rasade 30 procent i fjol. Likväl får bolaget sägas ha använt 1990-talet väl. Dess marknadsräckvidd är global och Skandia är faktiskt världens största förmedlare av externt förvaltade fonder. I hög grad är det Jan Carendis förtjänst. Under Carendi, vice vd vid tidpunkten, lanserades Skandiakonceptet som innebär att bolaget utgör en sofistikerad mellanhand för fondprodukter – ett koncept som varit gångbart i en rad länder under 1990-talet.

Iskall aktie

Den befintliga ledningens insatser ska inte heller underskattas. Vd Lars-Eric Petersson sålde under högkonjunkturen de surdegar inom skade- och återförsäkring som fanns kvar i koncernen. Aktiemarknaden satte under flera år gott betyg för den renodlingen. Nu är aktien iskall. Det är dock inte alls bara ledningens fel utan har mer att göra med allmänt överdrivna förväntningar på Skandias tillväxt.

Det tycks alltså inte vara så att dålig hantering av ägarfrågor med nödvändighet skadar ett bolag.