KI: Svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur

Den svenska ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur, menar Konjunkturinstitutet, KI, i sin senaste rapport Konjunkturläget.

”Den sammantagna bedömningen är att konjunkturutsikterna för svensk del har försvagats påtagligt den senaste tiden. Den svenska ekonomin bedöms nu vara på väg in i en lågkonjunktur, snarare än den milda högkonjunktur som förutsågs i den föregående prognosen i mars. Omsvängningen förklaras främst av den försämrade situationen för hushållen och att det nu antas komma betydligt färre ukrainska flyktingar till Sverige i år och nästa år, där det senare leder till att den offentliga konsumtionen ökar långsammare”, skriver de.

Samtidigt pekar de på att konjunkturutsikterna är ovanligt splittrade. Den höga inflationen gröper ur hushållens köpkraft och de fallande tillgångspriserna och förväntningar om fortsatta räntehöjningar har fått de svenska hushållen att deppa om framtiden. Men samtidigt är tongångarna annorlunda i näringslivet där många företag möter en stark efterfrågan och har välfyllda orderböcker. En avgörande fråga, enligt KI, är när flaskhalsproblemen lättar. Större problem än väntat skulle till och med kunna generera en rejäl lågkonjunktur.

”Riksbanken står inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup”, skriver KI.

KI:s prognos för BNP, kalenderjusterad, ligger på 2,0% för 2022 och 1,4% 2023.

Vad gäller KPIF-inflationen är bedömningen att den blir 6,8% i år, den högsta inflationen sedan 1991. Sedan väntas den falla tillbaka till 1% i december 2023.

Dock riskerar den höga inflationen att öka inflationsförväntningarna så att de hamnar över inflationsmålet.

Vad gäller Riksbanken är prognosen att Riksbanken fortsätter att höja styrräntan i år till 1,50%. Därefter lämnas styrräntan oförändrad fram till och med 2026 då svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur 2023.

”Riksbanken möter, likt andra centralbanker, en svår balansgång. Riksbanken behöver förhindra att inflationsförväntningarna fortsätter att stiga och bita sig fast på en nivå över inflationsmålet till följd av den höga inflationen 2022–2023. Samtidigt finns risken att för höga räntor i kombination med högre konsumentpriser och fallande tillgångspriser hämmar efterfrågan mer än förväntat framöver. Därför är utvecklingen av styrräntan under scenarioåren mycket osäker. Styrräntan är trots höjningarna 2022 fortsatt låg i ett historiskt perspektiv”, skriver KI.