Konjunktur: Räkna med räntebesvikelse

Det verkar fortfarande finnas en hel del som räknar med att ECBsnart sänker sin styrränta. Men i den senaste månadsrapportenfinns det ingenting som tyder på att det kommer någon sänkningsnart. Tvärtom säger ECB rent ut att en samlad bedömning förnärvarande talar för en oförändrad inriktning avpenningpolitiken.ECB kan naturligtvis ha fel – konjunkturen kanske blir svagareän väntat och i så fall kommer den europeiska centralbankensäkert att ändra sig. Men det finns absolut ingen anledning attredan idag tro att ECB överväger en sänkning.Hur kan den då göra en sådan bedömning när EMU-länderna såtydligt är i en konjunktursvacka? Sista kvartalet blevtillväxten i EMU-länderna enligt de första uppskattningarna bara0,2 procent. Det var en nedgång från tredje kvartalets 0,7procent.

Två mått

ECB har dels satt upp ett mål för penningmängden; dels bedömerden riskerna för inflation utifrån en bred analys av bådefinansiella och reala faktorer.Målet för penningmängden har satts till 4,5 procent. I decemberökade penningmängden med just 4,5 procent och i januari hadeökningstakten stigit till 5,7 procent. Eftersom penningmängdenkan vara ganska instabil tittar ECB dock framför allt på ett tremånaders glidande medelvärde, som enligt de senaste uppgifternalåg på 4,9 procent. Penningmängden ökar alltså ungefär ienlighet med målet, och i varje fall inte oroväckande långsamt.Kreditgivningen till den privata sektorn har fortsatt att öka isnabb takt, i januari var den drygt tio procent större änmotsvarande månad förra året.Den bredare bedömningen ger en mer splittrad bild. Tillväxtenhar ju som sagt redan saktat av. Förväntningarna på framtidenser ganska olika ut inom olika näringsgrenar. Inomtillverkningsindustrin är de dystra, medan förväntningarna inomdetaljhandeln och inom byggsektorn är mer optimistiska.

Högt mål

Inflationen ligger för närvarande på 0,8 procent. Det är mycketlågt i ett historiskt perspektiv, men samtidigt ska man kommaihåg att ECB har satt upp ett ganska strängt mål om attinflationen ska ligga mellan noll och två procent. Det är storskillnad mot i Sverige, där målet är satt till två procent ochinflationen under flera månader till och med har varit undernoll.Om man tittar framåt ser riskerna enligt ECB balanserade ut. Endjupare avmattning än väntat och fortsatt fallandeproducentpriser skulle å ena sidan kunna ge ännu lägreinflation. Men å andra sidan kan den svaga euron både genom attden ger extra skjuts åt exporten och genom att importen blirdyrare ge högre inflation framöver. Dessutom varnar ECB för attavtal om höga löneökningar kan ge stigande enhetsarbetskostnaderi år. ECB pekar också på att utvecklingen utanför euroområdetvisar vissa tecken på bättring. I USA har ju tillväxten blivitmycket starkare än väntat och en del asiatiska länder verkarockså vara på väg att återhämta sig.

Bäckström orolig

Riksbanken verkar ha en mer pessimistisk syn på deninternationella konjunkturen. Urban Bäckström betonade i förraveckan att Asienkrisen och förra årets finansiella oro kommeratt dämpa tillväxt och inflation i världsekonomin även under denärmaste åren. Det kommer att dämpa den svenska exporten och såsmåningom också industriinvesteringarna. Om den internationellakonjunkturen inte skulle förbättras är det enligt UrbanBäckström också troligt att hushållen blir mindre optimistiska.Styrkan i den amerikanska ekonomin skulle visserligen kunna varaett skäl till att den internationella konjunkturen verkligenbörjar förbättras. Men även när det gäller USA pekar UrbanBäckström framför allt på riskerna. Den starka tillväxteninnebär att ett antal obalanser byggs upp. Privat konsumtionökar snabbare än inkomsterna och företagens investeringarsnabbare än vinsterna. Det är inte hållbart i längden och enkorrigering av den amerikanska börsen hotar att sätta stopp förde senaste årens starka tillväxt.

På egna ben

Urban Bäckström betonar också att riksbankens penningpolitik äroberoende av andra centralbankers agerande. Det har judiskuterats mycket om ifall riksbanken ska våga sänkareporäntan, som idag ligger på 3,15 procent, till en nivå underECB:s styrränta som nu ligger på 3,0 procent. Att han betonaroberoendet från andra centralbanker ser ut att vara en markeringav att den svenska räntan mycket väl kan bli lägre än ECB:s omdet är motiverat av de svenska inflationsutsikterna.Kanske sänker riksbanken med ytterligare en kvarts procentenhetså att den svenska reporäntan hamnar på 2,9 procent, 0,1procentenheter under ECB:s. Med rörlig växelkurs ochinflationsmål vore det fullt möjligt. Men samtidigt skulleriksbanken ta en uppenbar risk att kronan, som redan ansesundervärderad, skulle falla ytterligare.

Onödigt dystert

Enligt Affärsvärldens syn ser riksbanken väl pessimistiskt påden internationella ekonomin. Medan många andra bedömare betonaratt riskerna för en djupare nedgång nu har minskat fortsätterriksbanken att betona faran för en ytterligare avmattning.Detta betyder dock inte att det behöver vara helt fel att sänkareporäntan. Den svenska inflationen är ju fortfarande extremtlåg och med facit i hand är det ju uppenbart att riskbanken harfört en onödigt stram penningpolitik under de senaste åren.I morgon, när inflationsrapporten presenteras, kommer riksbankenatt redogöra för sin syn på konjunkturutsikter ochinflationsrisker mera i detalj. Då får vi samtidigt veta omreporäntan sänks eller inte.