Bostadspriserna faller brett

I maj sjönk prisindex för privatägda bostäder i Sverige med 1,6% enligt Valueguard. Säsongsrensat låg nedgången för bostadspriserna på 1,2%. Bostadsrätter sjönk med 2,1% och villapriserna med 1,3%. Rensat för säsongseffekter innebär det en nedgång med 1,6% respektive 1,4%.

Bland storstäderna noterar Stockholm en nedgång på hela 3,0% för bostadsrätter och 3,2% för villor. I Malmö gick priserna ner med 2,2% för bostadsrätter och 1,4%  för villor. I Göteborg gick bostadsrättsindex ner med 1,9% medan villaindex gick upp med 0,3%.

Valueguard tittar även på prisförändringen för bostadsrätter under första halvan av juni i rikets två största städer. I både Stockholm och Göteborg föll bostadsrättspriserna kraftigt, i Stockholm med 3,3% och i Göteborg med 3,9%. Valueguard skriver att den stora nedgången började den sista veckan i april. Fram till onsdag har priserna gått ned ca 7% sedan dess.

Minskad köpkraft

I sina kommentarer till siffrorna pekar mäklarhusen på den stigande inflationen som en bakomliggande faktor.

”Inte sedan i början av nittiotalet har vi haft så hög inflation kombinerat med stigande räntor och det minskar nu svenskarnas köpkraft. Vi märker att fler lägger ut sin bostad till försäljning för att undvika ytterligare prisnedgångar och att bostadsaffärerna tar längre tid än tidigare under året”, säger Marcus Svanberg, VD på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Han menar att oron för stigande boendekostnader får allt fler att hålla hårdare i plånboken. Detta har lett till en betydligt svalare bostadsmarknad och att utbudet av bostäder till salu ökat kraftigt. Länsförsäkringar bedömer också att priserna sjunker på flera håll det närmaste året.

På Erik Olsson noterar man också att den höga inflationen gör att man får mindre pengar över till boendet och att boendet blir dyrare när bolåneräntorna stiger. Erik Olsson Bostadsindex visade också att återgången från pandemin gör att visningsbesökarna vill lägga en mindre del av sin konsumtion på boende.

Även SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann noterar i sin kommentar den höga inflationen och att räntekostnaderna ökat.

”Bostadsmarknaden verkar gå in i en ny fas nu där en av utmaningarna är att få köpare och säljare att ha samma uppfattning om pris. Anpassningen till det nya läget på bostadsmarknaden tar olika lång tid för köpare och säljare. Köpare har en tendens att anpassa sig snabbare till en marknad med sjunkande priser och säljarna är de sista tappra optimisterna”, säger hon.

”Alarmistiska rubriker”

Flera av mäklarna nämner också den påverkan media har på hur hushållen förhåller sig till bopriserna.

”Det är en väntad nedgång som kommer av att hushållen fått det tuffare men också att det skrivits mycket negativt i media. Tappet ska även ses i ljuset av att vi under två års tid haft osunt snabba prisökningar. Jag och många andra har ofta påpekat orimligheten i att priserna stigit mycket snabbare än hushållens inkomster. Nu får vi en liten priskorrigering och det tror jag marknaden bara mår gott av”, säger Fredrik Kullman, VD för Bjurfors Sverige.

”En rad omvärldsfaktorer, allt ifrån kriget i Ukraina till inflation och räntehöjningar, samt den mediala bilden att priserna på bostadsmarknaden är på väg ned, medför att nedgången efter den explosionsartade prisökningen under pandemiåren inte är speciellt konstig, snarare är det så att vi kan vänta oss en sundare och mer stabil bostadsmarknad när den nya jämviktsnivån väl satt sig”, säger Erik Wikander, vice VD på Svensk Fastighetsförmedling, i en kommentar och fortsätter:

”Valueguards statistik för maj bekräftar den trend vi sett under ett tag, att vi är på väg att etablera en ny prisnivå på bostäder efter flera år med en kraftig uppgång under pandemin.”

På Erik Olsson menar man att de faktiska förutsättningarna fortfarande är väldigt gynnsamma. De anser att det är marknadspsykologin med negativa prisförväntningar baserat på ränteoro som präglar marknaden.

”Trots alarmistiska rubriker om bostadsmarknaden skall man komma ihåg att det fortfarande säljs många bostäder, och till priser som nästan är på toppnivå. Förutsättningarna är fortfarande väldigt goda med nästan full sysselsättning och rörliga bolåneräntor under 2%. En annan viktig faktor är att de negativa prisförväntningarna bygger på att man redan har diskonterat just kraftiga ränteökningar”, skriver de.