Kronkursen vänder upp

Den svenska kronan försvagades temporärt efter Riksbankens penningpolitiska besked under morgonen, men vände sedan och har apprecierats successivt under hela dagen. Kronan noteras nu vid den starkaste nivån mot euron på två veckor.

I övrigt på valutamarknaden uppvisar dollarn en viss försvagning mot euron inför kvällens penningpolitiska besked från Federal Reserve.

Dagens Riksbanksbesked, där obligationsköpen utökades med 65 miljarder kronor, fick de svenska räntorna att gå mot strömmen mot de internationella motsvarigheterna och sjunka markant. Differensen mellan den tyska och svenska tioåringen har jämnats ut till -0,09 från -0,17 i går eftermiddag.

Reporäntan lämnades oförändrad, vilket var väntat, men obligationsköpen var större än analytikerna i SIX News enkät hade räknat med och förlängdes dessutom till sommaren 2016. Inflationsprognosen för 2016 justerades ned, samtidigt som bedömningen om tidpunkten för den första räntehöjningen sköts fram ett halvår.

“Överlag var dagens budskap från Riksbanken duvaktigare än förväntat. Riksbanken är under fortsatt tryck från en duvaktig ECB och den omedelbara risken för en kronappreciering. Även om skillnaden har minskat är vår inflationsprognos för 2016 fortfarande något lägre än Riksbankens bedömning. Vi behåller därför vår prognos om att Riksbanken kommer att göra mer, med en räntesänkning med 10 punkter till -0,45 procent i december som det troligaste scenariot”, resonerar Nordea.

SEB tror också att reporäntan kommer att sänkas i december. Affärsbanken bedömer även att obligationsköpen kan komma att innefatta andra typer av tillgångar än statsobligationer, såsom kommunobligationer. Även Barclays tror nu på en sänkning vid nästa ordinarie möte.

“Vi fortsätter dock att ifrågasätta behovet av ytterligare penningpolitiska stimulanser och anser alltjämt att Riksbanken är mycket nära slutet på sin cykel med lättnadsåtgärder”, skriver Barclays.

Räntenedgången hade redan påbörjats innan Riksbankens besked, då Riksgäldens prognoser över statens ekonomi indikerade ett mindre upplåningsbehov än tidigare i spåren av högre skatteintäkter – trots ökade förväntade kostnader på migrationsområdet. Inför prognosen hade räntorna tryckts upp något på förväntan om ett ökat behov av upplåning och därmed ett stigande obligationsutbud.

Riksgälden bedömer att statens nettolånebehov, det vill säga budgetunderskott, blir 45 miljarder 2015, 33 miljarder 2016 och 47 miljarder 2017. Det kan jämföras med den förra prognosen som lämnades i juni då behovet bedömdes till 71 miljarder 2015 och 25 miljarder 2016. Riksgäldens BNP-prognoser har samtidigt blivit ljusare.

Vidare har flertalet ECB-ledamöter uttalat sig under dagen. Ardo Hansson anser att det för närvarande inte finns något behov för centralbanken att avisera ytterligare stimulansåtgärder vid det penningpolitiska mötet i december, och att den ekonomiska utvecklingen i EMU är på rätt spår.

Vitor Constancio var något dystrare och sade att den låga inflationen i euroområdet speglar en fortsatt trög återhämtning efter finanskrisen. Chefsekonomen Peter Praet underströk att ECB har en skyldigheten att använda alla verktyg som står till förfogande för att uppnå inflationsmålet.

Benoit Coeure var duvaktig och sade att ECB kan komma att behöva sänka sin inlåningsränta utifall inflationen rör sig långsammare mot målet än vad som tidigare har förväntats.

Från statistiksidan sjönk det tyska konsumentförtroendeindexet från 9,6 till 9,4, vilket var väntat. Italienskt dito var samtidigt överraskande högt – vid 116,9 mot väntade 112,1.

Federal Reserves penningpolitiska besked meddelas klockan 19.00 i kväll, en timme tidigare än vanligt med anledning av att USA ännu inte har ställt om från sommartid. I morgon väntas preliminär amerikansk BNP-data för årets tredje kvartal.

“Det mest sannolika scenariot är att Fed kommer att upprepa hänvisningen till att man övervakar den internationella utvecklingen och möjligen uppmärksamma att takten i jobbskapandet har blivit mer måttlig. Detta skulle signalera att sannolikheten för en räntehöjning i december har minskat något, men fortfarande hålla dörren öppen för en höjning ifall den ekonomiska datan skulle förbättras på ett meningsfullt sätt under de kommande sex veckorna”, uppger Société Générale i ett marknadsbrev.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Alligator Bioscience
Annons från VECKANS FÖRETAG