Liten chans för lag om könskvotering

Norge har redan lagstiftat, Sverige är berett att göra det. Det är den officiella hållningen i frågan om en lag om könskvotering till börsbolagens styrelser. Men medan norska börsbolag under likvidationshot jagar kvinnliga styrelsekandidater, kan svenska börsbolag i lugn och ro avvakta utvecklingen. Även om den socialdemokratiska regeringen i juni presenterade ett förslag till kvoteringslag, i juni, sju år och tre ministrar efter Margareta Winbergs första utspel, så talar mycket lite för att den införs.

De borgerliga partierna är samtliga motståndare till att lagstifta om kvotering. Vinner den borgerliga alliansen höstens val åker därför förslaget i papperskorgen.

– Vi är eniga om att lagstiftning inte är rätt väg att gå i frågan, säger moderaternas partisekreterare Sven Otto Littorin.
Inte heller vid en socialdemokratisk valvinst är det självklart att lagen blir av. För det första saknas fortfarande bred partiuppslutning bakom förslaget, visar en rundringning som Affärsvärlden gjort bland tongivande socialdemokratiska riksdagsledamöter.

– Jag är tveksam till lagstiftning. Det borde gå att utjämna könsskillnaderna ändå, säger till exempel Reynoldh Furustrand som sitter i socialdemokraternas arbetsutskott.

För det andra vill alla, även de varmaste kvoteringsförespråkarna hos socialdemokraterna, helst att näringslivet självmant rekryterar fler kvinnor. Ingen ser lagstiftning som ett självändamål. Justitieminister Thomas Bodström och utredaren Catarina af Sandeberg sade båda i samband med att lagförslaget presenterades i juni att de hellre skulle se att näringslivet löste frågan utan lagstiftning.

Att driva själva hotet om lagstiftning är alltså det mest centrala: så länge det räcker för att få näringslivet att reagera, finns ingen anledning att förverkliga hotet. Och ministrarnas utspel tycks ha haft en viss effekt. Sedan dåvarande jämställdhetsminister Margareta Winberg lanserade lagstiftningshotet under en näringslivskonferens på Nalen i Stockholm 1999, har andelen kvinnliga styrelseledamöter ökat för varje år. Siffran har ökat från 6,1 procent år 2002 till nästan 18 procent i våras.

Men utvecklingen går för långsamt. Inte ens Winbergs ursprungskrav på 25 procent kvinnliga styrelseledamöter är uppfyllt, än mindre det liggande förslagets krav på 40 procent. Det talar för att lagförslaget lever vidare om socialdemokraterna vinner valet i höst. Flera socialdemokrater säger att de trots principiellt kvoteringsmotstånd överväger att stötta förslaget om inte utvecklingen tar fart.

– Jag tillhör de negativa till lagstiftning, men de flesta av oss är också lite förbannade. Utvecklingen står ju bara och stampar. Inga tongivande näringslivspersoner tar upp frågan längre. Någon måste slå näven i bordet för att något ska hända, säger Leif Jakobsson i socialdemokraternas arbetsutskott.

Att hota med lagstiftning är en taktik som socialdemokratin med framgång använt förr mot näringslivet.

– Jag vill inte uttala mig om just det här lagförslaget, men att skramla med vapnen och hota med lagstiftning för att få fart på näringslivet är en gammal fin politisk tradition inom till exempel arbetsmarknadspolitiken. Det ingick bland annat i spelet som föregick Saltsjöbadsavtalet, säger Olof Petersson, professor i statskunskap.

Att lagförslaget kommer just ett valår är knappast en slump. Väljarkåren har blivit allt rörligare. Många bestämmer sig de sista tre veckorna vilka de ska rösta på. Det gör det svårt att förutsäga vilka frågor som kan avgöra ett val. En plötsligt uppseglande fråga i sista minuten kan helt förändra opinionssiffrorna. Kvinnopartiet 1994 och Feministiskt initiativ förra året visar att jämställdhetsfrågan snabbt kan hamna i centrum. Då är det inte politiskt fel att ha ett färdigt förslag till en kvoteringslag.Förslaget i korthet Lagförslaget omfattar i första steget bara börsbolagen. Lagen är tänkt att införas år 2008 och bolagen har därefter fram till år 2010 på sig att ordna en jämn könsfördelning i styrelserna. Med jämn könsfördelning menas 40/60. Om ett bolag inte uppfyller kraven på jämn könsfördelning riskerar det en “gubbavgift” på 150 000 kronor varje gång en ojämställd styrelse väljs. Förslaget är nu ute på en remissrunda som ska vara klar i november innan ärendet kan gå vidare mot lagrådet.