Mäklarsamfundet: Dink-paren konkurrerar med barnfamiljerna

Länge trodde många att bostadspriserna skulle fortsätta stiga i alla evighet. Andra talade om en bubbla som snart skulle spricka.

Ingen hade rätt.

När räntorna steg 2022 dippade bostadspriserna, men någon krasch likt den på 90-talet blev det inte.

I reala termer är bostadspriserna tillbaka på 2017 års nivåer.

Frågan är hur bostadsmarknaden kommer att utvecklas framåt?

Tror på prisuppgång

Begreppet “svårbedömt läge” har aldrig varit mer träffsäkert än nu påstår Oskar Öholm, VD på Mäklarsamfundet, när han får frågan.

Aktiviteten på marknaden i år har hittills varit hög, särskilt på villasidan. Men samtidigt har budgivningarna blivit färre, vilket tyder på en mer försiktig marknad med lägre aptit.

Öholm, som talar för mäklarnas räkning, tror på prisuppgång.

“På sikt talar lägre räntor, stigande reallöner och ett uppdämt flyttbehov efter pandemin samt den tröga marknaden 2023 för att både aktivitet och priser kan stiga”, säger han.

Men det finns strukturella problem på bostadsmarknaden som oroar, menar Öholm. Sverige har byggt för lite – och ofta fel.

“Vi har både ett produktionsproblem och ett mobilitetsproblem. Det har byggts för få familjebostäder, och skattesystemet gör det irrationellt för äldre att lämna sina villor. Det bromsar hela marknaden”, säger Öholm.

Villadrömmen lever – även utan barn

Samtidigt förändras efterfrågan.

År 2023 föddes i snitt 1,45 barn per kvinna – den lägsta nivån sedan 1700-talet. Trenden är särskilt tydlig i storstäderna, där fruktsamheten är 16% lägre än i övriga riket.

Men trots det minskade barnafödandet är efterfrågan på småhus fortsatt hög – även bland barnfria. Så kallade dink-par (double income no kids) konkurrerar med barnfamiljer om samma radhus och småhus, enligt en ny rapport från Mäklarsamfundet.

“Det skapar en situation där barnfamiljer med mer begränsad köpkraft får svårare att ta sig in. Dubbelinkomstpar utan barn konkurrerar om samma objekt”, säger Öholm.

I framtiden behövs det byggas rätt sorts bostäder, inte bara fler.

“Det har länge fokuserats på kvantitet, men det måste vara mer genomtänkt framåt”, säger han.

Övervärderad marknad?

Huruvida den svenska bostadsmarknaden är övervärderad eller inte, tål att vridas och vändas på.

En risk, som utländska investerare ofta pekar på, är att svenska hushåll är högt belånade – vi har den tredje högsta skuldsättningen per capita i EU, efter Danmark och Luxemburg, enligt SCB. Främst handlar det om bolån. 

Oskar Öholm påpekar dock att statistiken kan vara missvisande.

“Ibland kan det ju låta som att alla svenskar har 5–7 miljoner i lån. Men det är ovanligt och koncentrerat till storstäder. Den genomsnittliga skuldsättningen är betydligt lägre”, säger Oskar Öholm.

De svenska hushållens låneskulder motsvarar cirka 469 000 svenska kronor per person, enligt SCB. 

Att hushållen klarade av räntechocken utan systemkris visar, enligt Öholm, att belåningsgraden varit mer hållbar än många befarat.

“Folk är också mer pålästa nu. Energieffektivitet och föreningens ekonomi är saker spekulanter idag granskar noggrant.”

Urbaniseringens kraft består 

Pandemin har förändrat arbetsmarknadsregionerna och fler har nu möjlighet att arbeta hemifrån. Men det har inte skett någon massiv utflyttning från storstäderna, som man kanske hade kunnat vänta sig.

“Det finns fortfarande en stark attraktionskraft i storstäderna  med arbetsmarknad, kultur och utbildning. Trots att det ofta är ekonomiskt fördelaktigt att flytta till en mindre stad, är det ett beslut som handlar mer om psykologi än rationalitet”, säger Oskar Öholm.

Däremot sker en viss utflyttning av barnfamiljer från storstäderna, då det är brist på större bostäder till rimliga pris.

“Den här trenden kan förstärkas ytterligare om vi inte lyckas möta behovet av familjebostäder. Det är en fråga både för marknaden och för politiken.”

Läs mer:

När bostadsbristen blev ett bostadsöverskott 

Fastighetsbolagen om nybyggnation: ”Svårt att få ihop byggkalkylerna”

Stjärnarkitekten om branschen: Mer ombyggnad och mindre nybyggnad